Släkten Staël von Holstein

DUELLEN MELLAN

 JAKOB AXEL OCH PETER  TORDENSKJOLD 

12 NOVEMBER 1721

Jakob Axel är son till Jakob och Anna Sofia Staël von Holstein. Det finns mycket skrivet om duellen - anledningen till den, hur den gick till samt huruvida Jakob Axel dödade Peter Tordenskjold med avsikt eller om det  var en ren olyckshändelse. Vem var då Jakob Axel? 

 

UPPVÄXT - Jakob Axel föddes 1680 i Livland som son till Jacob Staël von Holstein (1628-1679). 

 

KRIGSTJÄNST - Löjtnant Jakob Axel var med om mycket spännande under sin militära karriär. 9 juli 1701 var han med vid vid övergången av Dunaströmmen och i slaget där. Några år senare var han i utländsk tjänst och deltog då i slaget vid Höchstedt den 13 aug 1704, där han blev illa blesserad.  Han var sedan en tid kapten vid grenadiererna i Holsteins tjänst i general Berners infanteriregemente. Det var troligen 1708 eller 1709 eftersom hans bror Otto Wilhelm då var överstelöjtnant vid Berners infanteriregemente. Därefter tjänstgjorde han började som generaladjutant hos kung Stanislaus av Polen. Han utnämndes till överste för ett tyskt regemente som skulle sättas ihop. Det blev dock inte av. (Historisk tidskrift volym 11 (1891) Hammarskjöld, A. Om Tordenskjöld och svenskarne s. 55 ff.). 

 

ÄKTENSKAP NR 1 9 AUGUSTI 1717 - Jakob Axel var gift två gånger. Första gången 9 augusti 1717 i Hamburg med sin svågers svägerska grevinnan Ulrika Augusta Amalia Lewenhaupt (född tvilling 1691-03-28 i Stockholm, död 1714). Hon var dotter till general löjtnanten greve Carl Gustaf Lewenhaupt, och grevinnan Amalia Vilhelmina (född von Königsmarck). (Elgenstierna VII s. 505). Ulrika Augusta Amelia ligger begravd i Köningmarckska graven i Marienkirsche i Stadt, med 1735 flyttades hon till Sverige och ligger begravd i Öveds kyrka. Hennes föräldrar ligger begravda där. (Elegenstierna IV s.605).

 

Amelia Wilhelmina (f. 20 aug 1663 i Stade d. 1740 på Övedskloster i Malmö). g 1689 i Wrangelska huset i Stockholm med generallöjtnant greve carl Gustaf Lewehaupt (f. 1662 d. 1703). (Elgenstierna IV s. 393).

 

DUELLEN MELLAN JAKOB AXEL OCH PEDER WESSEL TORDENSKIOLD - Jakob Axel reste 1720 till Hannover, för att bevaka sin första frus anspråk på amtet Bederkosa i Bremen (nuvarande Bad Bederkesa). Bederkosa hade 1684 omvandlats från att vara ett prins-ärkebiskopämbete till hertigdömet Bremen, som först styrdes i personalunion av svenska kronan. I november 1654, efter andra Bremska kriget, var Bremen tvungen att avstå Bederkosa till hertigdömet Bremen. 

Jacob Axel råkade därunder i ordväxling i Herrnhausen med norske/danske vice amiralen Peder Tordenskjold, som ohemult beskylde honom att vara en bedräglig spelare och honom med ovett samt hugg och slag överföll, varför duell dem emellan blev på gränsen av Hildesheim den 12 november 1720, däri Tordenskjold blev av honom dödsstucken.  

 

PEDER TORDENSKJOLD - (f. 28/8 1690 i Trondheim d. 12/11 i Gleidingen nära Hildesheim). Tordenskjold var en norsk sjömilitär i som tjänstgjorde i den danska kunglig flottan under det stora nordiska kriget. Han adlades 1716 av kung Fredrik IV. UPPVÄXT - Peter Wessel föddes i Trondheim i Norge den 28 oktober 1690. Hans pappa köpman och rådherre Jan Wessel (1646-1716) och hans mamma var Maren Schöller ( 1656-1742). Han växte upp i ett förmöget köpmanshem. Det är mycket lite känt om hans barndom. Enligt tradition ska han ha gått lärling hos en skräddare men hans namn finns inte blande de som vid den här tiden gick lärling hos någon av stadens skräddare. MILITÄRA KARRIÄR INNAN STORA NORDISKA KRIGET - Tordenskiöld antogs 1709 till sjökadett men var då ute och seglade med ostindiska kompaniets skepp Fridericus Quartus. När han återvände hem 1710 gjorde han det som fartygets 3;e styrman. (Bjerg, Hans Christian; Eller, Polv: Peter Tordenskiold i det danska biografisk lexikonet på lex.dk. hämtat den 11 januari 2024 från https://biografiskt leksikon.lex.dk/Peter_Tordenskiold). 

MILITÄRA KARRIÄR UNDER STORA NORDISKA KRIGET - 1711 ansökte han hos kungen om att bli chef på en fregatt som han hört skulle skickas till Trondheim. Eftersom de var krig och det fanns stort behov av erfarna sjömän som officerare i flottan. 1711 utnämndes han till underlöjtnant och redan några månader senare fick han befäl över en liten snau. 1712 fick han ett större fartyg, fregatten Lövendals Galej. (Väntar, Ole: Peter Wesel Tordenskiold i Den Store Danske på lex.dk. Hämtad 11 januari 2024 från https://denstoredanske.lex.dk/Peter_Wessel_Tordenskiold 

ADELSKAP - Peter Wessel adlades den 24 februari 1716 av Fredrik IV, Danmark-Norges enväldige kung  under namnet Tordenskiold. (Bjerg, Hans Christian; Eller, Polv: Peter Tordenskiold i det danska biografisk lexikonet på lex.dk. hämtat den 11 januari 2024 från https://biografiskt leksikon.lex.dk/Peter_Tordenskiold).  

FORTSATTA MILITÄRA KARRIÄR - Det gick bra för Peter och 1717 var han kommendör i flottan och överbefälhavare över den ståtliga nordsjöeskadern. Den 11 februari hade Tordenskiold befallits av kungen att han före månaden skult skulle vara färdig med en hel eskader att gå till sjöss. (Hammarskjöld, A. Om Tordenskjold och svenskarne s. 1-4). 

 

Det har skrivits mycket om duellen mellan Peter Tordenskiold och Jacob Axel Staël von Holstein.  

 

Jakob Axel hade rest till Hannover för att bevaka sin första frus anspråk på amtet Bederkosa i Bremen. (Bad Bederkesa). 

 

Anledning till att Jacob Axel reste till Tyskland var att han skulle bevaka arvet efter Ulrika Augusta Amalia Lewenhaupt. Hon dog 1718 så varför reste han dit först 1720???

 

UR VÄRLDENS HISTORIA NR 1/2016 - PEDER WESSEL TORDENSKIOLD - FIENDENS FRÄCKASTE HJÄLTE (s. 54-61)

"Under en middagsbjudning i Hannover den 9 november presenterades han för den svenske adelsmannen Jacob Axel Staël von Holstein, som försörjde sig som spelare och bondfångare i norra Tyskland. Den temperamentsfulle Tordenskiold sade rakt ut vad han tyckte om svenske och efter det ledde det ena till det andra. Staël von Holstein kallade Tordenskiold för "matros" och var nära att dra sin värja, men någon lyckades skilja stridstupparna åt. Svensken hann dock utmanna Tordenskiold på duell - och en sådan utmaning kunde den stolte hjälten inte bara ignorera.

De möttes på morgonen den 12 november på en vattensjuk äng söder om Hannover. Duellen varade bara några sekunder innan ett hugg från svenskens värja borrade sig in i Tordenskiolds högra sida. Han föll ihop, kraftigt blödande. Christian Kold, Tordenskiolds kammartjänare, skyndade sig fram;

"Jag tog fram en näsduk och höll den mot hålan under armen, men blodet och anden rann ur honom. Efter tre-fyra minuter var det ute med honom" berättade Kold senare. Sjöhjälten Tordenskiold hade dött på land.

Sedan dess har danskar och norrmän hävdat att Staël von Holstein var en utsänd lönnmördare som skulle hämnas Sverige. Än så länge har dock alla granskningar visat på att det var en olycka."  (VÄRLDENS HISTORIA NR 1/2016 - PEDER WESSEL TORDENSKIOLD - FIENDENS FRÄCKASTE HJÄLTE (s. 54-61)

 

I CARL GRIMBERGS SVENSKA FOLKETS UNDERBARA ÖDEN beskrivs duellen så här. "På hösten 1720 anträdde han en resa till Hannover, vilken synes ha varit föranledd närmast därav, att han året förut blivit bekant med lord Cartet och festat om med honom av hjärtans lust på sitt amiralsskepp. I Hannover blev Tordensköld inbjuden tillen i staden boende general, Bland gästerna befann sig en överste Staël von Holstein från Livland, med vilkent Tordenskiöld råkade i en häftig ordväxling därför han på ett löst och obevisat av tredje man insinuerat att Staël var falskspelare. Till sist råkade de både herrerna ut på gården i slagsmål. och följande dag utmannade Staël sin trätobroder på duell. Den utkämpades med värja utanför staden i närvaro av vederbörliga sekundanter och ett tjugutal hannoveranska officerare. Innan tvekampen började förklarade Tordenskiold inför de närvarande , att han icke åsyftat Staël med sina insinuationer. Skymfen hade dock gått för långt för att kunna avtvås med annat än med blod. Tordenskiold var emmerertid ingen skicklig fäktare. Redan vid Staëls andra värjstöt trängde vapnet genom bröstet på motståndaren och skar av pulsådern, under ropet "gud vare min arma själ nådig för Jesu blodiga sårs skulle segnade den tappre sjöhjälten ned, och inom några ögonblick hade livtet flytt." (Grimberg, Carl. Svenska folkets underbara öden...)    

 

BENNY KLOTH-JøRGENSEN beskriver i sin bok TORDENSKJOLD förhistorien till duellen på följande sätt. Tyvärr har jag inte kunnat få med hela texten eftersom jag tagit den från Google Books. 

 

ÖVERSÄTTNING:  Förhistorien var att överste Stahl ägde ett spelhus i Hamburg där en av Tordenskiolds vänner köpman Lehns son hade förlorat 350 dukater till Stahl i spel, efter att ha blivit lockad till spelhuset för att titta på en uppstoppad orm med sju huvuden. Ungen Lehn hade emellertid vägrat betala sin spelskuld och beklagat sig för Tordenskiold att han hade blivit lurad i spel. Tordenskiold hade sökt upp överste Stael och kommit i klammeri med honom, och detta hade lett till den olycksalige duellen där Tordenskiold, x i sin ...

 

  I "Den danske op norske sømagt, fra de aeldste tider indtill vore dage: populaere

skildringer"skildras händelsen så här. 

 

 

I Norge ingår berättelsen om duellen i" ALLE TIDERS HISTORIE et læreverk til videregående skole og er skrevet eetter Kunnskapsløftetslæreplan. Dette nettstedet er en del av læreverket og er til alle utgavene/kursene. 

 

  

DAN H ANDERSENS ARTIKEL "TORDENSKIOLD DÖD - EN SAMMANSVÄRJNING?" 

 

 

 

 

 

-

 

 

I en artikeln i Siden Saxo nr 4, 2005 beskrives duellen och dess bakgrund mycket grundligt och vetenskapligt. Utgångspunkten för artikeln är att söka svaret på frågan om Staël von Holstein dödade Tordensskiold eller om det var en olyckshändelse. 

 

BLEV TORDENSKJOLD MYRDET? EN PROVE PÅ C.P ROTHES KILDEBENYTTELSE  H.D SCHEPELERN 

Obduktionsprotokollet finns bevarat på Fredriksborg. Med dess hjälp kan man undersöka om Tordensjold död var en vanlig duell som gick snett eller om det var mord. Det finns många olika åsikter om hur duellen gick till var duellen ärlig och lovlig?  

 

1722 - BESÖK AV SIN SYSTERSON JACOB ALBRECHT VON LANTINGSHAUSEN.  iI samband med att Jacob Albrecht var i Reval för att skifta arvet efter sin mamma Jakobina (Staël von Holstein) passade han på att hälsa på morbror Jacob. Han hjälpte honom att utverka en löjtnantsfullmakt vid regementet Royal Alsace. (Svenskt biografiskt lexikon Jacob Albrecht von Lantingshausen sammanställt av Olof Jägerskiöld.) 

 

ÄKTENSKAP NR 2 - ANNA MARGARETA (VON KRASSOW) - Jacob Axels andra äktenskap ingicks 1725 med friherrinnan Anna Margareta von Krassow (född 1698-01-19 i Stralsund, död där 6 1726), dotter av generallöjtnanten och guvernören Ernst Detlof von Krassow, friherre von Krassow, och Augusta Vilhelmina von Wolffradt.  (Elgenstierna s. 505). 

 

FÖRLOVNING - Jakob Axel Staël von Holstein var därefter förlovad med sin andra frus kusin friherrinnan Anna Margareta von Krassow, men dog före giftermålet. KOLLA NAMNET MÅSTE VARA FEL!!

 

DÖD - Jakob Axel dog 19 MARS 1730 i Stralsund. (Elgenstierna VII s. 505).

 

LITE ATT FUNDERA ÖVER!!!

 

Olav Bergersens bok "Viceadmiral Tordenskiold". Finns flera manliga Staël von Holstein som de kan vara. Jakob Axel död i Stralsund 1730 och en som dog i Haag i Nederländerna 1742.  (s. 1037).

 

"Överste Jacob Axel Staël von Holstein var inte svensk — jag säger Gud välsigne honom, baserat på den tidigare anförda övervägandet,att all bitterhet mot det svenska folket efter detta krig saknar grund. Han var däremot en svensk medborgare, eftersom han föddes i Livland och levde sina sista år i svenska Pommern. Han tillhörde en respekterad baltisk adelsfamilj och var son till den tappre generalmajoren Jacob Staël von Holstein och Anna Sofia von Ungern Sternberg, som tillhörde en av Livlandens mest berömda familjer"). Som bekant har Rothe och efter honom de flesta senare författare framställt Staël von Holstein i ett någorlunda respektabelt ljus"). Det är särskilt hans sista levnadsår som ska klandras. Detta är helt otvivelaktigt felaktigt. Tordenskiolds mördare dog i Stralsund 1730, medan mannen Rothe beskriver dog i Haag 1742. Så han har fått tag på fel Staël. Det fanns flera sådana. Tidigare nämns Staëls kusin Georg Bogislaus Staël von Holstein, som räddade Ny Elfsborg från Tordenskiolds anfall 1719. Därnäst har vi Staëls bror, generalmajor Otto Wilhelm Staël. Han var närvarande vid Karl XII:s död och var en av de officerare som fick sin del av krigskassan efter kungens död. Han ansågs vara en av de mest frispråkiga rojalister som sökte få prins Fredrik som medregent"). I Wilhelm Berg') finner vi vidare en överste Staël von Holstein som i guvernörskansliet med slag och med löfte om 20 daler i belöning överfaller en överstes änka och dotter för att tvinga henne att erkänna att hon var hustru till en snickare i Stettin, och när detta slutligen lyckades lät han henne sätta in i stadsfängelset som misstänkt för att ha uppgett falskt namn. Och den berömde piraten Norcross uppger under förhör 1727 att han i Kiel 1726 hade kommit ut för spelare och i synnerhet en Staël von Holstein*). Att Staël var en spelare är ganska säkert. Biografiskt lexikon från 1848 medger detta, men det sägs att man inte får bryta förtrollningen särskilt över Staël, "utan att minnas den omoraliska riddarmoralen, som fortfarande anser hasardspel och dueller vara förenliga med hederslagarna", och man måste också komma ihåg att Ludvig Holberg, historikeren, baron, professor Ludvig Holberg, säger i sin gravskrift över Tordenskiöld upprepade gånger att Staël var en spelare, ja han säger till och med att han var en bedragare. Är det verkligen möjligt att en man som Holberg, som levde när tragedin inträffade och under lång tid efteråt, är det verkligen möjligt att denne man, som också var historiker, oavsiktligt kunde ha bidragit till att fälla en sådan dom över Staël, om den senare verkligen var så moraliskt oantastlig som Hammarskiöld vill att han ska vara? Och den danske legationssekreteraren v. Jessen säger i ett brev av den 12 november från Hannover om Stael, att han i Hamburg hade ... starck gespielt”. Men det finns andra, ännu starkare bevis för att Stael von Holstein ... var både spelare och duellant. Greve Karl Gustav Tessin har i sin dagbok” (bilaga 4), som en kommentar till berättelsen om striden med Tordenskiold som han hade fått från Løvenørn, uppgett att han kände Stael mycket väl och att han ansågs vara både spelare och duellant. Och denna åsikt av honom framträder ännu skarpare i hans kommentar till berättelsens omnämnande av Staels kontakter med den sjuhövdade ormen. Berättelsen innehåller följande till försvar för Staels rykte: Ormen som tillhörde Staels svärmor förvarades av en köpman Dreyer i Hamburg. En dag kom doktor Limbeck, åtföljd av unge Lehn, till Staël med en begäran om att få se ormen. Staël skickade ett budbärare till Dreyer för att hämta ormen, men budbäraren återvände med budskapet att Dreyer inte var hemma och att de skulle behöva vänta tills han kom tillbaka. Medan de väntade föreslog Limbeck för Staël att de skulle föördriva tiden med ett spel, och de två herrarna började - etfter att Staël först vägrat - spela. Lehn, som tröttnade på att titta, bad om att få vara med och förlorade 350 dukater till Staël, vilka den senare påstår sig aldrig ha fått. Ormen var inte alls närvarande, Nu säger Tessin i sin kommentar till detta att det hela verkar misstänkt för honom. När man känner till spelarnas planer, säger han, verkar det för honom som en blandning mellan Staël och Limbeck. Och om Dreyer säger han att han var en bankrutt spelare och antyder helt enkelt att även han var med i komplotten. Ett sådant uttalande av en man som Tessin som också kände skådespelarna mycket väl, har utan tvekan stort värde vid bedömningen av Staëls karaktär och Tessin är - som jag ska visa senare - helt inne på samma bana vad gäller ormen. (och det spel som Tordenskiold gjorde anspråk på och som gav upphov till tvisten"). Løvenørns uppvaktning mot Tessin genom att kalla Staël "notre bon ami" verkar således inte ha fallit i god jord. Tessin beskriver helt enkelt Løvenørns gode vän som en skurk. Men nu känner vi också till Lehns egen berättelse om denna affär, och den är inte smickrande för Staël. I ett brev daterat 14 december 1720”) säger Lehn att Langenbeck, som Limbecks riktiga namn är, hade lockat med honom under förevändning att vilja visa honom ormen. Lehn hade själv inte uttryckt någon önskan om detta. Väl framme på platsen fick Langenbeck omedelbart korten på bordet, och på Lehns begäran att omedelbart föras tillbaka till sitt sällskap svarade Langenbeck med att kräva tillbaka vad han hade betalat för Lehn på operan. Lehn medger att han drogs in i spelet och att han förlorade 624 dukater, men han förebrår Langenbeck för att han inte varnade honom och inte informerade honom om vems sällskap han var med. Trots de mest direkta förfrågningarna kunde han inte få Langenbeck att uppge Staels namn. Lehns mentor på resan, den senare justitierådet Peter Benzon Mylius, beskriver Langenbeck i sin dagbok som en "Ertz-spelare och bedragare". Det kan således inte råda något tvivel om att det sällskap som Lehn hade hamnat i, och i vilket Staël var en viktig medlem, hade sysslat med filetouri. Hammarskiölds försök att framställa Staël som en moraliskt överlägsen person måste därför avvisas som ohållbart. Tvärtom måste det anses bevisat att han var en moraliskt defekt person som, under förevändning att vilja visa upp en sjuhövdad orm, lockade lättlurade och rika människor till hasardspel. —

(Olav Bergersen, Olov. "Viceadmiral Tordenskiold".s. 1037 ff). 

 

1) Hammarskiöld.

 

3 Det er forresten uriktig å gi Rothe skylden. Han har hentet sin viden fra Hoffman.

 

3 Biografisk Lexicon öfver namnkunniga Svenske mån 1848.

 

') Samlingar till Göteborgs Historia, II.

 

5 Rothe. Das wunderbare Leben Norcross's. Leipzig 1757. 

 

SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!! 

 

KÄLLOR;

Tidningar: 

Andersen, Dan H: "Tordenskiold död - en sammansvärjning", Siden Saxo nr 4, 2005 

Historisk tidskrift volym 11-12, 1891, svenska historiska föreningen, s. 63

Schepeler, H.D: "Blev Tordenskjold myrdet? En Prøve paa C. P. Rothes Kildebennyttelse",  

 

Historisk Tidsskrift, Bind 11. række, 6 (1960 - 1962) 1

INLAGD I BIOGRAFIER, STRID, SOLDAT, SVENSKA WARS

 

BÖCKER;

Elgensterna, Gustaf,

Bjerg, Hans Christian; Eller, Polv: Peter Tordenskiold i det danska biografisk lexikonet på lex.dk. hämtat den 11 januari 2024 från https://biografiskt leksikon.lex.dk/Peter_Tordenskiold)

 

Lite tips: 

För er som är speciellt intresserad av Peter Tordenskjold så finns det en förening som heter Föreningen Tordenskilds soldater