ADLIGA ÄTTEN VON STAHLEN
Vapen: En blå sköld med åtta förgylda kulor och en gripklo midt uti; ofvanp& skölden en öppen tornerhjelm. Täcket och kransen med blått, gult och rödt fördelte. Ovanpå hjälmen en griphals mellan två svarta horn och yttre sidorna dera belagda med fyra förgylda kulor. Således alldeles lika med introducerade adl. ätten von Stahlens, n:o 1958. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276)
HÄRSTAMMAR IFRÅN - Denna adliga ätten skall härstamma från Elsas, varest redan år 1390 en Heinrich von Stahl lefde med sina syskon Margareta, Johannes och Benedikt; den sist nämndes son Johannes von Stahl hade 22 barn. Ätten skall sedan spridt sig till Schwaben, Schweitz, Frankrike (der Jean Jacques ede Staal blef 1575 anyo adlad), Livland och flere länder. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276). Från Livland kom de till Sveige dä de adlades 20/11 1684 och introducerades 1765. Släkten dog ut 10/11 1807. De finns intagna på Riddarhuset i Riga under nr 83 och namnet Staal av huset i Linnapäh, dels i Reval under nr 151. (Elgenstierna VII s. 522).
Ättens äldsta vapen var: en åt vänster vänd gripklo i svart fält, på hjelmen, hälften af en armlös mans-bild, genomstungen af tre pilar och ansigtet omgivet av röda rosor, vilket vapen sedan av drottning Kristina 1652 den 28 Augusti blev förändrad och förbättrat. I Livland introducerades ätten på Riddarhuset i Riga under n:o 83 och namnet Staal af huset Linnapä, sedan landet kommit under ryska väldet. En gren af denna ätt flyttade till Sverige, samt en annan introducerades på Riddarhuset i Reval under n:o 151. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276))
TABELL I - Georg Stahl, adlad von Stahlen. Georg Stahl, adlad von Stahlen till herrgården Laligfer i Katthulls socken, Tojs, Nehat och Linnapä i Ampels socken i Estland. Född av förnämliga föräldrar och släkt, hade kunskap i ekonomi och kommers som han använde i civil tjänst. Skänkte Estländska staten 100 tunnor spannmål. Han adlades den 28 augusti 1652. Han dog barnlös före 28 februari 1687. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276).
TABELL II - BRORSON TILL OVANSTÅENDE TABELL 1 GEORG - (I ELGENSTIERNA TABELL 1.
Georg Stahl, till Tojs och Linnapä. Född i Estland. Han tjänstgjorde som volontär i Livgardet till fots 1663. Georg begärde avsked 1667; enspännare under greve Köningsmarck i de tyska provinserna; fänrik i överste D.S de Salcodos regemente i spansk tjänst; löjtnant där: löjtnant i spansk tjänst; löjtnant i fransk tjänst. Gifte sig den 20 mars 1673 i Reval med Elisabeth (Wrangel). Dotter till mannrichter Fromhold Jürgen Wrangel och Anna Margareta (von Aderkas). Han adlades han 20 november 1684 under namnet von Stahlen och fick sin farbroder ovan beskrivna vapen.(Elgenstierna, Gustaf Svenska adelns ättartavlor VII s. 522). Han fick 28/2 1687 av Estländska överlandsrätten i Reval, uti tvist mellan honom och hans farbroder Georg von Stahlen, testamentsinnehavare, en fjärdedel av hans efterlämnade fasta gods såsom vederlag för vad han ärvt jämte rustning och rättigheter att såsom adelsman löst till sig de övriga godsen. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276).
STORA NORDISKA KRIGET 11 FEBRUARI 1700 - Georg stred som svensk soldat i Nordiska kriget. Han blev 24 februari 1700 major vid överste greve Adam Karl von de la Gardies Livländska infanteriregemente. (Elgenstierna, Gustaf Svenska adelns ättartavlor VII s. 522.) Han dog 1720 på Linnapä och begravdes 19 juni 1720 i Ampels kyrka. (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276). Synd att han inte fick uppleva kriget slut - Freden i Nystad 30 augusti 1721.
Georg Stahl (tabell II) fick två barn; Karl Gustaf och Otto Herman (f. 1684 d. 24 mars 1762).
TABELL III (BARN TILL Georg Stahl TABELL ); Karl Gustaf von Staal, kapten i svensk tjänst vid greve Brendt Johan Mellins regemente och sist överstelöjtnant i nämnd tjänst. Flyttade så småningom till Estland där han 1746 introducerades vid Estländska riddarhuset. (Schlegel, Bernhard, Klingspor Carl Arvid. (1875) Den med sköldebrev förlänade men ej å Riddarhuset introducerad s. 276 ff).
Karl Gustaf hade en bror Otto Herman (f. 1684 d. 24 mars 1762). När stora nordisk kriget bröt ut 11 februari 1700 var Otto Herman volontär vid de la Gardies livländska infanteriregemente 1700, furir där 1702; fältväbel 1704. Han bevistade 1705 träffningen med ryssarna vid Harjunpää i Ingermanland där han blev tillfångatagen och Dorpat.
SLAGET VID POLTAVA 28 JUNI 1709
adjutant vid Seulenbergs sachiska infanteribataljon 14 september 1709, 1709 vid Nevaströmmen och Kolkanpää i Ingermanland där han blev tillfångatagen men befriade sig själv. löjtnant vid Östgöta infanteriregemente 30 januari 1710, var 1710 med emot danskarna vid Fjälking och Kristianstad där han blev fången men rymde strax.
FÄLTSLAGET VID HÄLSINGBORG (28 februari 1710)
kaptenslöjtnant Östgöta infanteriregemente 22 oktober 1710.
skekundkapten 7 september 1712)
GADEBUCH 9 DECEMBER 1712
ryttmästare vid Änkedrottningens livregemente till häst 30 januari 1713, TÖNNINGENS ÖVERGÅNG 6 MAJ 1713. Åter fången av danskarna varifrin han befriade sig 1714.
1716 ÅRS NORSKA FÄLTTÅG (22 februari - 28 juni 1716) Angrep ett parti vid Skerberg fienden och gjorde sig en mängd fångar. 19 OKTOBER 1718 - gifte sig med friherrinnan Maria Elisabeth (von Köhler. f. 1688 d. 25 mars 1788 i Näsinge prästgård i Göteborg och Bohuslän). Dotter till generallöjtnant Fredrik Köhler och Anna Maria (Gyllenberg). Major vid Kronobergs regemente 25 oktober 1718 OCH DELTOG I 1718 ÅRS NORSKA FÄLTTÅG (30 oktober - 30 september 1718) kommenderades med 100 man till avgardet och angreup tappert danskar vid Börje, där han avledes tog en mängd fångar. Major vid Änkedrottningens livreg. till häst 11 april 1719, major vid Bielkes reg. 18 feb 1721. Han överlevde kriget och dog först 24 mars 1762 (Elgenstierna VII s. 522). FREDEN I NYSTAD 30 AUGUSTI 1721. Otto Herma tillhörde dem som överlevde kriget. Han dog 24 mars 1762. Det finns en gravsten på väggen i Tanums kyrka i Bohuslän. (Elgenstierna VII s. 522.) Hans gravsten finns på nätet!!!
VON STAHLEN - STAHL NR 1958
GENERATION I - HEINRICH död 1524
GENERATION II - 31 OKTOBER 1517 - BORGAREN KURT (CORTH STAL) - Han finns noterad i Otto Greifenhagens sammanställning av "Revaler burgerbuch 1409-1624". Den första noteringen är daterad 31 oktober 1517. (Revaler burgerbuch 1409-1624) s. 43).
Borgaren Kurt finns även med i von Zur Mülens bok "Reval vom bis zum 18. Jahrhunderet; Gestalten und Generationen eines Ratsgeschlechts".(s.10) Enligt von Mühlen fanns 1517 en borgare som hette Cordt Stahl (Corth Kurt) i Reval. Han hade gift sig 1517 med borgare Hinrich Michaels äldsta dotter. Synd nog nämns inte hennes namn. Man får dock veta att hon hade två bröder Hinrich och Amt. I "Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft - Estland av O.W Stackelberg nämns Cordt. Han tillhörde 1514 svartbröderna och avancerade till alterman för det stora gillet i Reval. Han dog a. 1535 ((Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276) s.189).
HEINRICH STAHL - Han fick enligt ett förläningbrev 1544 1 haaken mark samt en kvarn i Kerrendal (Carridal/Carredal) i församlingen St Petri i kretsen Jerwen av Livländska adelns ordensmästare Herman von Brüggeney. För detta skulle Hinrick om det blir krig följa fogden med en häst på dennes bekostnad. Det finns även en notering om att Henrich var befullmäktigad borgarskap och därmed fick bedriva handel. (XXXX)
1544 - Heinrich förlänades 1 hake land, en slåtteräng, en kvarn vid Karrendall av den livländske ordensmästaren Herman von Brüggeney. Marken och kvarnen låg i dåvarande s:t Petri socken i kretsen Jerwen/Wittenstein. (Ungern-Sternberg, Paul "Materialien zur Gütergeschichte Jrerwens für die ältere Schwedische Zeit bis zur abfassung der altesten uns erhalteten Munster und Rossdienstrollen Estland s. 41).
Karrendal - herrgård Suur-Karreda under Orrisaar, st.Petri församling (Ungern-Sternberg, Paul "Materialien zur Gütergeschichte Jrerwens für die ältere Schwedische Zeit bis zur abfassung der altesten uns erhalteten Munster und Rossdienstrollen Estland s. 135)
VON FURSTENBERG - Enligt en notering i Revaler burgerbuch den 2 februari 1558 svor borgaren Henrick Stall trohetsed till Livländska ordens mästare Wilhelm von Fürsenberg.
Det finns I Revaler burgerbuch även noterat en JORGEN STAHLL som var marskalk till Lubert von Hambroet Schaffert till Livländska orden i Wenden 16 mars 1556.
J17 MARS 1601 - Jag har även hittat en Cordt i Revals testamentsbok han dog 1601 och begravdes 17 mars i st Olaikirsche. Roland Seeberg-Elverfeldt har sammanställt Revals register över testamenten i boken "Revaler; Regesten: Testamente Revaler Bürger und Einwolner aus den Jahren 1369 bis 1851" (s. 230).
ADLIGA ÄTTEN VON STAHLEN, NR 1958 (UTDÖD)
28 AUGUSTI 1652 – ADLADES GEORG STAHL – HAN TOG SIG NAMNET STAHLEN.(Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 271) ”Den adliga ätt ska härstammar från Elsas, varefter redan år 1390 en Heinrich von Stahl levde med sina syskon Margareta, Johannes och Benedikt, den siste nämndes son Johannes von Stahl hade 22 barn.
Ätten ska sedan spridit sig till Schwaben, Schweitz, Frankrike (der Jean Jaques de Stahl blev 1575 åter adlad) Livland och flera länder.
Ättens äldsta vapen var en åt vänster vänd gripklo i svart fält, på hjälmen, hälften av en armlös mansbild genomstungen av tre pilar och ansiktet omgivet av röda rosor, vilket vapen sedan av Kristina 1652 den 28 AUGUSTI 1652 blev förändrat och förbättrat.” Det senare VAPNET beskrivs i boken: ”En blå sköld med åtta förgyllda kulor och en gripklo mitt i; ovanpå hjälmen en griphals mellan två svarta horn och yttra sidorna därav belagda med fyra förgyllda kulor. Alltså alldeles lika med introducerade adliga ätten von Stahlen n:o 1958” Det som står i ättartavlan är lite luddigt.
JÜRGEN STAHLEN DEN YNGRE - (Det finns en notering från 1/7 1630 angående en Jürgen Stahll den yngre. Kfm ägare av en herrgård Ladigfer i S:t Simonis socken - OCH GIFT MED HEINRICH LANTINGS DOTTER BIRGITTA. Det finns en Heinrich Lantingen i Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska ...Av Bernhard Schlegel,Carl Arvid Klingspor srSE SENARE I BERÄTTELSEN!!!
TABELL 3 – Karl Gustaf - Han var kapten i svensk tjänst vid greve Berndt Johan Mellins regemente och sist överstelöjtnant i nämnda tjänst. Han flyttade så småningom till Estland där han tillsammans med sin bror Fredrik Johan introducerades på Estländska riddarhuset under n:o 151. Han dog 1761 barnlös på sitt arrendegods Kaij (Schlegel, Bernhard & Klingspor, Carl Arvid (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm: Norstedt. s. 276)
FUNDERING; Är Georg bror till Johan och Jacob? Släkternas vapen är ju ganska lika. Åtta förgyllda kulor, hornet och de förgyllda kulorna. Kan det ha något att göra med Richard som valde att behålla namnet Stahl och släktens ursprunliga vapen. Djuret på vapnet tillhörde gillet i Reval!!!!