MATTHIAS/MATTIAS STAHL (f. 157X d. 25 juli 1649)
HANS (f. 157X d.mellan 14/8 1620 och 1622)
ANNA Wittenberg/Meyer (Stahl) (15XX-16XX)
SOFIA (15XX-16XX)
GERTRUD (15XX-16XX)
OBS SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!!
PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - De första Stahlarna som omnämns i Pernau hittar vi i stadens råds protokoll och de heter Matthias och Haans Staall. Noteringen är daterad 25 februari 1602 och lyder;
”Der erfahme Matthias Staal wurde gefragt, bo Frans von Dörren verschienen herbst von seinem bruder Haans Staall etlich flachs gekauft, wie viel dessen und was für flachs es gewesen . Matthias staall sagt war, das ihm vollbewust und es auch also sen, das sein bruder Hans Staall im nam namen ihrer schwester verschienen herbst Frans von Dörren verkaufft sieben schiss und 4 1/2 x or drhbaandt”.
I översättning: Den aktningsvärde Matthias Staal frågades om Frans von Dörren köpt lin av hans bror Hans Sta Staall i höstas, hur mycket av det var för lin. Mattias Staall svarade att han var helt medveten och det ochså som hans bror Hans Staal som ställföreträdare för deras systrer sålt sju skepp och 4 ½.......till Frans von Dörren.
PERNAU - Alt- och Neu Pernau var två separata städer vid Pernau åns mynning. Alt-Pernau - Embecke - Ösel/Wiek biskopsstift - staden grundades 1251. 1523 biskop Reinhold stadsprivilegie - rätt att bedriva handel. Ett guild - staden beboddes till stor del av hantverkare. Vid mitten av 1500-talet fanns 30-40 hus som tillhörde borgare men även biskopen feudatorier och biskopen själv. Vid den här tiden fanns även en skola i staden. (Piirimäe, Helmut. Pärnu - the university town. s.141). I Alt-Pernau låg herrgårdarna Audern, Testama, Kokenka och
Torgel. Herrgården Kokenka fungerade som tjänstbostad för stadens borgmästare. NOT!! 1599 beslöt en polsk kommission att iom 5 år skulle invånarna i Alt-Pernau flytta till Neu-Pernau. Innan det kunde hända bröt ett nytt krig ut. Därefter existerade bara en stad, Nue-Pernau. (Piirimäe, Helmut. Pärnu - the university town. s. 154-155).
Neu-Pernau - tillhörde Livländska orden. 1325 råd 2 borgmästare och 6 åldermän. Ett slott omgivet av en vallgrav. När artilleriet kom byggdes extra fortifikation. Det fanns tre kyrkor i Neu-Pernau; den viktigaste var St. Nicholas. Neu-Pernau var medlem i Hansan. Staden förstördes i fyra bränder som nästan förstörde hela staden. Hela staden brann ner 1488, 1513, 26 augusti 1524 i Claus Mollers hus och igen 17 mars 1533. Staden byggdes snabbt upp igen och 10 år senare var det bara 4-5 hus som inte byggts upp igen. En vision av Neu-Pernau före det stora Livländska kriget kan erhållas rån ett fastighetsregister från 1543. Vid den tiden there were 113 tomter i staden och 65 bostadshus, 13 värdshus, 12 stores, 2 shops och 8 offentliga byggnader (rådshus, kyrkor osv). Över hälften av husen var gjorda av sten. Nästan alla hushåll hade lots also in the outskirts. Det senare var viktigt där fanns stall, barns, bastu och förråd av ved, men även kalkelugnar, garverier och repskpinnare workhops, fiskarhyddor etc. 1543 fanns 70 men in citizenship. Om familjerna bestod av 6 personer betydde det 420 invånare. Om man lägger till änkor, präster, lärare och adelsmän kan det vara upp emot 500 personer som bodde i Neu-Pernau. Om vi la till de fattiga och livegna upp emot runt 1.000-2.000. 1599 beslöt en polsk kommission att iom 5 år skulle invånarna i Old-Pernau flytta till Neu-Pernau. Innan det kunde hända bröt ett nytt krig ut. Därefter existerade bara en stad, Neu-Pernau. (Piirimäe, Helmut. Pärnu - the university town. s. 154-155). Neu-Pernau var sedan Hansans storhetstid under 1400-talet och början av 1500-talet en av Estlands handelstäder tillsammans med Reval (Tallinn), Dorpat (Tartu)Viljandi. I mitten av 1500-talet blev det vanligt att adelsfamiljer flyttade till städerna. En av familjerna var Uexküll som kom till Pernau i mitten av 1500-talet och snabbt blev en mäktig borgarsläkt.
ANDRA POLSKA KRIGET 9 AUGUSTI 1600-16 SEPTEMBER 1629
Krig mot; Polen
Angripare; Sverige
Svenska regenter; Karl IX och Gustav II Adolf
Utländsk regent; Sigismund Vasa (Polen).
RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS BELÄGRING OCH STORMNINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU 8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600 - Den 8 september 1600 inleddes den svenska belägringen av staden Pernau. Genom att anfalla staden hoppades riksföreståndare Karl kunna få en stad som hade en hamn och kunde fungera som en perfekt bas för militära operationerna i Livland och att de kunde öppna vägen mot ett anfall mot Riga. Med bland de svenska soldaterna till häst fanns Otto Uexküll (bror till Conrad -pappa eller bror - som tidigare varit på den polska sidan.) Invånarna höll ut fram till den 4 oktober 1600 då stadens befälhavare gav upp.(Rogberg, Carl. s. 70-71).
4 OKTOBER 1600 - PERNAU SVENSKT - SVENSK KOMMENDANT BLEV JACOB GOTTBERG.
Förutom Mattias och hans bröder och systrar har jag hittat två Stahlar i "Die älteste jordrevisionerna i Estland och Livland".
17 MARS 1601 - OKTOBER 1601 - SVERIGES FÖRSTA LANDREVISION I SIN NYA PROVINS LIVLAND - I kretsen Riga (tidigare ärkestiftet Riga) i församlingen Sunsel återfann jag ANDREAS STAHL. Han ägde enligt landrevisionen 1/2 haken land vid lanträttsdomare Jurgen Megdens hof Maykendorff/Maikeldorff. (Svabe, Arvid (red.) (1933) Die älteste jordrevisionerna i Estland och Livland; 1601 Riga s. 403). Jurgen kallas ibland Georg von Mengden.
Herman Stehell finns noterad den 2 maj under Haus Schuyen. Die Sermusche wacke i das Schuiensche gebiete. Kan detta vara Haus Skujen. "Noch geboren zu dem hofe 3 pauren so in dem hakellwerke von dem Hause Schuyen gelegen." Herman Stehell 1/4, Eylen Tosche 1 och Otter Eylen 1/2.
Haus Schuyen --
Nästa notering om en Stahl finns i Revaler Regesten. Cordt Staell (Stall, Stahl, Stahl) begravdes den 17 mars 1601 i St; Olaikirche. Kan det vara Hildebrands bror???
WILHELM STAL - STÅTHÅLLARE I DORPAT –17 MARS 1601. Dorpat intogs och erövrades av svenskarna 1601. I Werner von Schulmans ”Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710”. finns ett brev som han hittat i arkivet från Johan Bengtsson i vilket en tjänsteman Zu Roppin (Rappin) i Dorpat vid namnet Wilhelm Stal nämns. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118). Kan han ha varit en bror till Hildebrand? Kanske är det efter honom som Mattias döper en av sina söner till Wilhelm? "Civilförvaltningen i Estland under den svenska tiden"
Den 10 SEPTEMBER 1601 lät kung Sigismund III utgå en skrivelse till Livländarna där han försäkrade dem om att bevara deras rättigheter och privilegier och uppmanade dem att återvända till hans armé. Men livländarna hade fått nog av den polske kungen och vände sig istället till den svenske hertigen Karl. (s.30-31) KOLLA!!!
1601 - Sveriges förste ståthållare i Pernau - Karl Gyllenstierna.
1601 Anna Stahl - "1601 Wwe d. Herman Wittenberg; ihr pfandgut Paixt wird 1602 vorläuf sequeschtriert" (Rådprotokoll Pernau 1602)" Anna kom senare att gifta sig med Jurgen Meyer - GHB LIVLAND s. 564).
13 MARS 1602 REVAL SLOTT - En som hade tröttnat på Sigismund III och vänt sig till hertig Karl var Carsten Brandt. Guvenören i Livland hertigen av Slesvig och Holstein m.m Hans (resp. Johan) Adolfs konfirmationsbrev å hertig Karls vägnar för Carsten Brandt på hans hustru Elisabet Lewins (Leuins) arvegods - 1 kvarn med 1 hake och en slåtteräng samt därutöver 1 h. i byn Kareda ("Caredall") allt i S:t Petri socken, Jerwen, och av ordensmästaren i Livland Herman von Brüggeney, kallad Hasenkamp, ärftligen förlänat till hennes "grossvater" Heinrich Stael (Sthall). Haken i byn Kareda hade förr i tiden innehafts av en Oerse. (Östsjöprovinsens jordrevisionshandling, volym 10, fol 291 r-v). Vem var Heinrich Stael? Ja, det är en fråga jag söker svar på.
HERTIG KARL - KARL IX - 22 MARS 1604 -Hertig Karl övergick nu från att vara riksföreståndare. En tjänst som han haft sedan 24 juli 1599 till att bli svensk kung 22 mars 1604. (Karl IX Svenskt biografiskt lexikon band 20 s. 630)
BENGT LARSSON - STÅTHÅLLARE I PERNAU 1 SEPTEMBER 1604
KARL XI införde 10 januari 1606 en ny form av frälseman i Sverige. Den som ville göra krigstjänst till häst eller fots och "som af Erlige Föräldrer klächte och borne äre" (som av ärloga föräldrar uppfostrad och född är) skulle kunna få "Ewerderlig" skattefrihet på sin gård för både sig själva och sina ättlingar- Förutom skattefrihet skulle en sold (lön) utbetalas. 1607 - I mars kröntes Karl IX i Uppsala.
HANS STAHL I SVENSKA RIKSARKIVET 13 JUNI 1607
Den första noteringen jag har hittat i det svenska Riksarkivet är från 13 JUNI 1607 – HANS STAHL finns i Riksarkivets Livonia volym 254. ””Bm. und Rat an König Carl IX: accreditiren ihre Deputirten zur Vorlegung der Petita der Stadt den BÜRGMEISTER HEINRICH DASSOW UND HANS STAHL.” (Archive Livonica Volym 254)
ÖVERSÄTTNING: Carl IX ackrediterar borgmästaren och rådet samt dess medlemmar och förelägg staden petition till borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl. Original med spår av Sigill. Svenska riksarkivet Livland. Borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl får i uppdrag att lägga fram staden Pernaus begäran till Carl IX. (Sitzungs Berichte der Pernauer Alterherumfoschenden Gesselschaft 1897 und 1898. s. CXLII. (206/231). Undrar hur det kom sig att Hans namn finns med tillsammans med borgmästaren? Han måste varit en viktig person!!!
PERNAU - SVENSKT -POLSKT - SVENSKT - RYSKT - POLSKT 1607 erövrades det svenska Pernau på nytt av av Polen. Det blev dock kortvarigt och snart var staden åter svensk. Det dröjde inte längre än till 6 mars 1609 innan staden erövrades av Polen igen. Det blev dock kortvarigt för staden erövrades samma år av ryssarna. Staden erövrades snabbt tillbaks av den polske kungen. NOT!!
28 FEBRUARI 1609 - SVENSKA PERNAU BELÄGRAS OCH ERÖVRAS AV DEN POLSKA ARMEN - Staden belägrades 28 februari 1609 och erövrades av den polska armén den 2 mars under ledning av Jan Karol Chodkiewicz (1560-1621). Den svenske befälhavaren över Pernau var då Daniel von Wochen. (Wikipedia belägringen av Pärnu (1609). 6 MARS 1609 - PERNAU BLIR POLSKT (Broomé, Bertil (1950).Nils Stiernsköld. Diss. s. 59). Undrar vad familjerna Stahl tyckte om detta? Var de glada eller ledsna? En som fick nytta av den polska belägringen och erövringen var Johan.
JOHAN/HANS OLDERMAN I GROSSE GILLET 15 MARS 1609 - Johan/Hans valdes till olderman (ordförande) i Grosse Gille 15 mars 1609. Han efterträdde Pauell Barttels som blivit ihjälslagen under den polska stormning av Pernau. (Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 56).
BORGARE OCH GILLEN - Borgarna i städerna var vid den här tiden organiserade i två gillen: Stora gillet för köpmän och Lilla gillet för hantverkare. Stora Gillet, som huvudsakligen bestod av mer omfattande köpmän som var engagerade i grossist- och fjärrhandel och som hade status som medborgare. (Mänd, Anu. The Richest Bachelor in Late Medieval Reval. s. 176) Gilden och brödraskap bildades för att erbjuda social trygghet till köpmän, skydda deras yrkesintressen och främja socialt liv och religiösa ritualer. Mänd, Anu Reval (Tallinn)—a City Emerging from Maritime Trade.) Inom Gillet valdes en Ältermen som hade ansvaret över styrelsen. (Liljedahl, Ragnar (1933). Svensk förvaltning i Livland 1617-1634. diss Uppsala universitet. s?) Hans Stahl avancerade fort efter att den goda gärningen genom Patterden har erövrats, som om vi fattiga människor i den erövrade världen inte bara var plundrade till ända, utan också häftigt engagerade för krigstida människor, massorna, att en man i hans hus inte var mäktig och fortfarande med hans tjänare måste inte bara stå till krigsmassans tjänst dag och natt med stort besvär särskilt var godhjärtade människor låter oss hjälpa till och släcka vår nöd, vi måste göra detsamma med dig och måste avancera, inte endast i den svåra svenska belägringen särskilt vid denna tid. ( Sitzungs-Berichte der Pernauer Alterthumforschenden Gesellschaft, Bd.8 - Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 56). Vanligtvis hade man varit medlem i gillet omkring 12 år innan man fick posten som ålderman. Det betyder att Johan/Hans kom med i gillet omkring 1597. Gillet är spelade under medeltiden och tidig modern tid en signifikant roll. De skyddade medlemmarnas intressen, erbjöd socialt skydd genom att hjälpa gillets medlemar och deras familjer när de behövdes. De organiserade till exempel begravningar. (Astrid Pajur. (2014). Costume and Control. Sumptuary Laws and Social Order in Seventeenth-Century Tallinn. s. 8). För att ha avancerat inom the Guild och blivit dess alterman krävdes att man hade varit medlem i minst 12 år men oftast tog det a few decades. Costume and Control. Sumptuary Laws and Social Order in Seventeenth-Century Tallinn s.33)
INGERMANLÄNDSKA KRIGET AUGUSTI 1610 - 10 MARS 1617 - Trots att Andra Polska kriget pågick startade Karl IX ytterligare ett krig. I augusti 1610 startade Ingermanländska kriget. Kriget började med att Jakob de la Gardies armé på 7000 man belägrade den ryska staden Ivangorod. NOT!! Johan/Hans deltog enligt tradtion i kriget som petaderare vars uppgift var att spränga murar och portar vid belägringar av städer och fästningar. Ett mycket förlagt arbete låter det som. Jag har hittills inte hittat Hans i arméns rullor.
1611-1612 - Hans - PERNAUS GILLES PROTOKOLL - Hans nämns enligt Laakmann i stora gillets protokoll under tiden 1611-1612. (Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 57).
KARL IX DOG 30 OKTOBER 1611 OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG GUSTAV II ADOLF - KUNGAFÖRSÄKRAN 1611 - STORMAKTSTIDEN BÖRJAR -När Karl IX dog 30 oktober 1611 var han son Gustav Adolf var 17 år. Vem skulle nu styra Sverige? Lösningen blev att Gustav Adolf myndighetsförklarades mot att han hade begränsad makt. Han lovade att inte fatta några beslut rörande krig, fred, lagar eller förbund med andra länder utan att först rådfråga riksrådet och ständerna. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 85). Undrar vad Mattias och Hans och deras familjer tyckte om att tillhöra det svenska riket? Det borde ha känts lite oroligt att ens framtid delvis vilade i händerna på en 17-årig och den svenska adeln?
1612 LANDREVISION I ESTLAND - Före midsommaren 1612 skickades Jordan på nytt från Stockholm till Estland för att revidera godsen och kontrollera förläningsbreven. Denna gång kom befallningen inte från kungen utan från kammarrådet. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s, 229) Jag är förvånad över att jag inte hittat Hans och Mattias i dokumentationen över revisionen. Jag har i en avskrift av de i Riksarkivet förvarade dokumenten om Östersjöprovinsens jordrevision i Estland hittat ÄNKAN SOPHIA STAHL. Den är daterad 10 AUGUSTI 1613.Gustav II Adolf ger henne i egenskap av Hans von Lübecks(Lubeck) änka konfirmationsbrev på hennes framlidne mans byar RAIKE och PIKEVERE i St:Magdalena socken i Wittensteins län i JERWEN. (Ungern-Sternberg, Paul von (1912). Mateialien zur Gütergechte Jerwen für die ältere schwedische Zeit bis zur abfassung der ältesten uns erhalten Munster- und Rossdienstrollen Estlands. Reval. s. 10) Byarna fick hon i egenskap av Lübeck änka behålla fram tills dess Gustav II Adolf har gjort en revision. (Ungern-Sternberg, Paul von (1912). Materialien zur Gütergeschichte Jerwens für die ältere schwedische Zeit bis zur Abfassung der ältesten uns erhalteten Munster- und Rossdienstrollen Estlands. Reval. s. 10) Kan detta vara Hildebrands syster? *Paike i andra dokument.!!!! Wittensteins län hette det på Livländska ordens tid. Hildebrand dotter heter ju Sophia!!!! Sophia Stahl fick inte behålla byarna länge för 1623 står Christoffer Melin som ägare till både Raike och Pikevere. (Ungern-Sternberg, Paul von(1912). Materialien zur Gütergeschichte Jerwens für die ältere schwedische Zeit bis zur Abfassung der ältesten uns erhalteten Munster- und Rossdienstrollen Estlands. Reval. s. 10).
Adelsprivilegier 1612 och 1614 - Adelprivilegier som utfärdades 1612 och 1614 gav bland annat adeln monopol på de högsta riksämbetena i Sverige. (Den svensk historien del 5 s. 132)
1 DECEMBER 1612 fick Matthias bror Johan/Hans en son som döptes till CONRAD.
20 JANUARI 1614 STILLESTÅND MELLAN SVERIGE OCH POLEN - Kung Gustaf II Adolf slöt den 20 juli 1614 ett avtal fram till 20 januari 1616 (Rydberg, Olof Simon. (1903) Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar volym 5. del 1 s. 227)
JOHAN/HANS OCH SVENSKA STATENS SKULD TILL HONOM - 19 AUGUSTI 19 AUGUSTI 1613 OCH 1 APRIL 1614
REKOMENDATIONSBREVEN – I ”DAS ESTLÄNDISCHE GENERAL GOUVERNEURSARCHIV AUS SCHWEDISHE ZEIT” finns nedanstående notering om Johann Stahl (Mattias äldre bror): ”Hierer gehören auch zwei Empfahlungsschreiben des vicecapitaneus von Pernau Mathyas Gaiewski an Gabriel Oxenstierna, Pernau, 1613 Aug. 19 und 1614 April 1, er möge den Bürgern von Pernau Simon Ehlen und Johan Stahl bei ser Eintreibung ihrer Schulden von schwedischen Untertanen in Nord-Estland beistehen." (Das Estländische Generalgouverneursarchiv aus schwedische Zeit s. 67)
ÖVERSÄTTNING: Hit hör även två rekommendationsbrev från vicekapten i Pernau Mathyas Gaiewski till Gabriel Oxenstierna – 19 augusti och 1 april 1614. I brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han skulle hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda skulle återfå sina fordringar frå den svenska revisionen i norra Estland.
EN HALV HAKEN LAND I BYN VERTZE I KOCHEKACHEN I WIEK- MAJ 1614
"Matthies Stahl hatt von Johann Nissken einen halben haken wuester lande im Koekenkaschen hat den brieff in originali Latinisch eingeleget, datiert Pernow im Monat May Anno 1614. Giebet Ihrelichen 16 thaler zur Arende. Dess Dorfflein* heust Netz. Er hatt vff seine vncostung darauff gebawet, vnd bearbeitet es mit seinen eigenen Knechten vnd Völkern." (Laakman, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des hauses Pernow anno 1624 s. 26)
Översättning; Mattias Stahl har från Johan Nissken en halv haken ---mark i Kokenhausen. Han har på latin skrivet dokument som bevis daterat i Pernau i maj 1614. xxx årligen 16 thaler i arreden. Byn heter Netz. Han har byggt sin herrgård där och sköter det med sin egna knekt och folk.
1614 - MATTIAS valdes till ÄLTERMAN I STORA GILLET I PERNAU. Även (Stackelberg (1930) Genealogisches Handbuch der baltischenRitterschaften teil 2, 1. 2 Estland s. 363).
1615 - Annas dotter Gertrud Wittenberg gifte sig med köpmannen i Pernau Otto von Dürren. NOT!
STILLESTÅNDET MED POLEN LÖPTE UT - 29 september 1616 gick stilleståndet som rådde mellan Sverige och Polen som slutits 20 januari 1616 löpte ut 20 januari 1616. ((Rydberg, Olof Simon. (1903) Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar volym 5. del 1 s. 227)
INGERMANLÄNDSKA KRIGET - 17 FEBRUARI 1617 - FREDEN I STOLBOVA - Ingermanländs kriget slutade och Sverige fick vid Freden i Stolbova 17 februari 1617 största delen av Ingermanland (Nöteborg Jama, Kopore och Ivangorod) samt Kexholms län. Dessutom avsade sig Ryssland alla anspråk på Estland och Livland. Gustav Adolf hade äntligen nått sitt mål. NOT!! Nu påbörjade Gustav Adolf arbetet med att modernisera den svenska armén. det stora problemet var att skapa ett stridsdugligt svenskt infanteriet. (Den svenska historien del 5 s. 160.)
NILS STIERNSKIÖLD (f.1583 d. 1627) STÅTHÅLLARE I PERNAU OCH DORPAT (Liljedahl, Ragnar (1933). Svensk förvaltning i Livland 1617-1634. diss Uppsala universitet. s. 548).
MATTIAS VALDES IN SOM RÅDSHERRE – 27 SEPTEMBER 1617
27 NOVEMBER 1617 - MATTIAS BLIR RÅDSHERRE - Mattias valdes den 27 september 1617 in i Pernau stads råd. (Laakmann, Heinrich: Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau Achter band. Zur älteren Geschichte der grossen Gilde zu Pernau. s. 86). Samma dag valdes även hans syster Annas man Jürgen Meyer in i stadens råd. (Laakmann, Heinrich: (1914-1925) Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau Achter band. ” Die Pernauer ratslinie” s. 86) Att tillhöra stadens råd innebar att man hade makt. Rådet är de högst styrande i staden. I rådet utsåg och sa upp stads anställda, beviljade burskap, godkände av gillenas regler, reglerade priser, handel och kommers. De administrerade juridik, religion utbildnings, övervakade lower courts, statlig egendom och skolor. De samlade in skatt och förlägga trupper. Rådet bestod till stor del av stadens rika köpmän.(Raun, Toivo U. (2001): Estonia and the Estonians. Updated, California Hoover Intituion press, Stanford university s. 18). Det bestod av rådsherrar och och en juridikutbildad sekreterar. Rådet hade möten från onsdag till fredag dock ej feast days. (Bunge, Gerichtswesen s. 261) Rådet hade first-instance jurisdiktion in matters concerning wills, heritance and immissions. (Bunge, Gerichtswesen s. 261-262).
I Pernaus borgarbok från 1618 återfinns Otto von Dürren och Peter Hartwich.
Annas man Jürgen Meyer valdes in i Pernaus råd 1618. (GHB LIVLAND S, 564)
30-åriga kriget startades den 23 maj 1618 när tre katoliker slängdes ut ifrån fönstret från den gamla kungaborgen i Prag. (Harrison, Dick. Trettioåriga kriget s. 20). Det kommer dröja några år innan Sverige och därmed familjen Stahl dras in i kriget. För tillfället har de nog med kriget mot Polen som pågått sedan 9 juli 1600 då hertig Karl med sina soldater anlände till Reval. (Wikipedia Andra polska kriget).
LANDSREVISION 1617-1619
LANDSREVISION 1617-1619 – Var det på nytt dags för en att göra en ny landsrevision. Till skillnad ifrån revisionen som gjorts 1601 var den här mer fokuserad på ägarförhållande. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen.s. 231.) Fokus inriktat på ägarförhållande för att på så sätt få underlag för beslut om skatt. Revisions förrättare var Nils Stiernsköld och Adam Schapfer. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 232). Nu fick släkten på nytt visa upp dokument för att bevisa att de ägde sina BYAR. Allt gick bra och släkten fick ett pantbrev som Gustav II Adolf skrev under 23 juli 1619 som återfinns i det svenska Riksarkivet. Paixt ligger i Neu-Pernau. (Livländische Güterurkund volym 1 s.41). Hur hade Paixt och Tammist kommit i Hans ägo? Svaret finns i det svenska Riksarkivet.
PAIXT I ALT-PERNAU - SVENSKA RIKSARKIVET - 23 JULI 1619 Hans Stahl hade tidigare fått godset Paixt av den svenske kungen Karl IX som en pant för 3.730 talar. Den 23 JULI 1619 erhöll han genom Gustaf II Adolfs stadsfästelsebrev godset för goda försträckelser i kronans tjänst.
”H. Stahl erheilt das gut von Schwedishen köning Karl IX als pfand für eine summe von 3.730 talern, das später, 1619, als eigentum beständigt wurde.
Översättning: H. Stahl erhöll godset från den svenske kungen Karl IX som pant för en summa av 3.730 taler, som senare, 1619 övergick till att beständig egendom.
TAMMIST - Hans fick godset Tammist 1619 för gjorda försträckningar i svensk tjänst. (Riksarkivet). Vad innebär gjorda försträckningar? "Det är en juridisk term för för ett avtal om ett speciellt lån...det vanligaste föremålet för försträckning är pengar, och oftast betald ränta som ersättning." (Wikipedia).
"Hans Stahlen Sehligen Erben producieren Ihr Königl: Mayten Pfandt Brief vf 3730 tahler in welchem Dörffer gemeldet werden, mit Nahmen Tammis lk hacken vnd dass dorff Kursy mit iVs. Datieret Stockholm den 23 July Anno 1619. ITammis, Korsy (Sure), Nittfer, Paist, Gesinde Laussar]. Diesse 3 Dörffer Paist, Reitfer vnd Laussar vnd Eine fertige Mühlen haben sich hauss Stahlen Erben wieder Recht angemasset den Sie in Königl: privilegio nicht enthalten auch nicht speeificiret sein." (Laakman, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des hauses Pernow anno 1624 s. 26).
Översättning:
26 FEBRUARI 1620 MATTIAS OCH HANS SVÅGER - BERENDTS SKULDER TILL SVENSKA STATEN.
13 MARS 1620 - RÅDSPROTOKOLL - MATTIAS SOM STÄLLFÖRETRÄDARE FÖR SIN BROR HANS. Hans/Johans miderårige son nämns. Conrad är 12 och Johan jr ?. I ett dokument daterat 15 augusti 1620 är sista gången Hans/johans namn dyker upp. not!! Varför var Mattias ställföreträdare för sin bror??
Richard Rosencrantz (f. xxxx-1621) ståthållare i Pernau - arrenderade 1620 Pernau län tillsammans med Kokenkau, Auderns, Torgel och Testama gårdar av kronan. (Liljedahl, Ragnar (1933). Svensk förvaltning i Livland 1617-1634. diss Uppsala universitet. s. 241-242).
31 MAJ 1621 - DEPOSTION - FORDRAN not!
LIVLAND BLIR SVENSKT 16 SEPTEMBER 1621 - Sverige erövrades Livland från Polen den 16 september 1621. Nu var Gustaf II Adolf säker på gå ut som segrare i Andra polska kriget.
LIVLAND UNDER SVENSKT STYRE 1622- Svenska Livland styrdes av en generalguvernör som utsågs av den svenske kungen. Den förste var fältmarskalk greve Jacob de la Gardie. (Dunsdorfs, Edgars. (1981) The Livonian estates of Axel Oxenstierna s. 3).
1622 gifte sig Johan/Hans änka Magdalena med handelsmannen Friedrich Niehausen. (Rådsprotokoll för Grosse gille s.52) Hans/Johan bör ha dött någon gång mellan 1620-1622. JOHAN DOG - I Baltische Ritterschafts Handbuch -del Estland från 1929 uppges att Johan/Hans dött någon gång mellan 14 augusti 1620 och 1622. (GHB Estland s. 563). Det stämmer inte med tanke på ovanstående dokument som visar att det måste ha skett före 23 juli 1619.
24 SEPTEMBER 1622 -I ett dokument gällande Berend Hartwich får man bekräftat att Mattias och Hans fruar Magdalena, Elisabeth och Peter Hartwich är syskon. (Russwurm s. 39)
HILDEBRAND - 1622 fick Mattias och Elisabet en son som döptes till Hildebrand.
GODSREVISION 1624-1626
GODS REVISION 1624 - GUSTAF ADOLFS REVISIONSBÖCKER - 1624 lät Gustaf Adolf upprätta revisionsböcker. "Das Revisionsbuch wegen dess Hauses Pernow" Anno 1624 finns i arvskrift av Heinrich Laakman 1912 på nätet. I den står följande:
TVIVELAKTIG BESITTNINGSRÄTT - I Heinrich Laakmans bok om revisionen 1624 kan man läsa följande; ”Manche besassen ihre Güter af Grund mehr als zweifelhafter Besitztitel, so Hans Stahl Paixt und Ratzewsky, Hannenorm Laakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen dess ßauses Pernow anno 1624.” s. 229
ÖVERSÄTTNING: Några ägde sin egendom till följd av mer en tvivelaktiga besittningsrätt så Hans Stahl Paixt och Ratzensky Hannenorm.
HERRGÅRDEN KOKENKAU - 1624 återfinns Mattias herrgården Kokenkau i församlingen St. Mikaels, i kretsen Pernau i revisionsboken. Kookenkau herrgård (Koonga) nämns första gången i en urkund från 1449 Den tillhörde då biskopen av Wieks stift. När Mattias bodde i herrgården bestod den av ett plan. 1624 Mattias Staël käes, pärast kuulus, ehk Thurni krahv konda Riintali ja Keblaste mois anti 15 mail a Magnus Volffeldt Norr otuse järele.
GUT KALLIE
Översättning: Kallie (Kalli mois) Den här herrgården som tidigare tillhörde svenska staten ägdes 1624 av Matthias Stahl och tillhörde eventuellt senare grevskapet Pernau. Källa: Svenska revisionsboken från 1624.
19 APRIL 1624 RÅDSPROTOKOLL - gjorde Enligt ett dokument som Hans Kallenberg överlämnat till Heinrich von der Pahl gör herr Mathias Stahl på uppdrag av arvtagare till den avlidne Hans Staal anspråk på arvet, som Andreas Haad har. Eftersom herr Kallenbergs hus och gård redan den 26 maj 1587 överlämnats till borgenärerna, avslog hans fordran. (Russwurm, Carl (1873-1877). Nachrichten über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, ehstländischer Linie: [Elektronisk resurs]: Urkunden und Regesten, Reval, 1873-1877. s. 41). Vem var Andreas Haad????
HANS STAHLS KVARLÅTENSKAPER - 18 NOVEMBER 1626 finns notering i Pernaus råd protokoll gällande förhandlingen om arvet efter Hans. Han efterlämnade 10.064 thaler och 24 rbst och en kvarn. Efter Hans död blev brodern Mathias förmyndare för hans tre omyndiga barn; Johan, Elisabeth, Conrad (1612) och N.N. Varför blev inte Magdalena förmyndare för sina barn? Hon var ju omgift och kunde därmed försörja sina barn.
RIDDARHUSORDNINGEN 1626 - det inregistrerades ca 179 ätter av gammal adel. NOT!!
SVERIGE BLIR INDRAGET I 30-ÅRIGA KRIGET - 1626 flyttade Gustaf II Adolf kriget med Polen från Livland till Preussen. Sigismund fick nu hjälp av kejsaren Ferdinand II i sin kamp mot Sverige. 1626 började kejsaren och Gustav II Adolf kamp om staden Stralsund. Staden var viktig för kejsaren som platsen för en flottbas som kejsaren planerade. (Svensk historia del 5 s. 150).
12 APRIL 1627 Rådet utser Berthold Grabben och Gert Klocke till förmyndare för Hans/Johans minderåriga barn. (Staël boken Russwurm s. x)
MATHIAS JR Det finns flera noteringar om sonen Mattias universitetsstudier. Han studerade mellan den 4 april och 29 september 1627 vid universitetet i Rostock. Vad han studerarade framgår inte av materialet som finns i universitetets databas över inskrivna studenter. Universitetet i Rostock grundades 1419 och är ett av Tysklands äldsta universitet. Vid den här tiden hade universitetet tre fakultet: medicinska,filosofiska och juridiska. Utifrån det bör Mattias jr vara född omkring 1610. Jag tror att han studerade juridik och förväntades välja den politiska banan.
JAKOB - 22 MAJ 1628 föddes Mattias och Elisabets son Jakob. Han är Mattias och Elisabeths femte barn och sista barn. Kanske dog Elisabeth i barnsäng? Jacob gifte sig med Ungern-Sternberg och skapade linjen Jegeclecht, Hannijöggi.
1629 - Detmer von Damme/ kfm. Rådsherre 1629. Detmer dog 1640. Han var gift med Anna Meyer dotter till Anna och Jürgen Meyer.
STILLESTÅNDET I ALTMARK - 16 SEPTEMBER 1629 slöts ett stillestånd mellan Sverige och Polen på sex år Stillståndet innebar att Polen tvingades att att gå med på den svenska ockupationen av Livland och dessutom lämna ifrån sig några viktiga hamnar. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 86) Kriget mellan Sverige och Polen hade med andra ord varit viktigt för Sverige.
STAHLARNA VAR NU MEDBORGARE I DEN SVENSKA PROVINSEN LIVLAND - Nu var släkten Stahl medborgare i den svenska provinsen Livland. Släkten Staël von Holstein kommer den 16 september 2029 ha varit svenska medborgare i 400 år.
MATTIAS OCH HANS - SOLDATER UNDER 30-ÅRIGA KRIGET - Nu började Mattias och Hans sin karriär inom den svenska armén. Under trettioåriga kriget växte antalet värvade soldater inom den svenska armén. (Lars, Ericson Wolke Nationens avskum, militärens elit s.23).
UNIVERSITETET I KÖNINGSBERG - Wohl der Mattias Stahl, Bürgermeister in Neu-Pernau, f 1650; cfr. 0. Russwurm, Nachrichten über Alt-Pernau S. 106.
277. 1630, Mai 11. Johannes Schmidt Cureta Golding. iuravit 3 m. Ob unser Stud. mit Joh. Fabricius oder Schmidt, P. zu Wolmar in Livland c. 1631—1633, dann zu Roop, noch 1657 (Napiersky, II, S. 65) oder mit Joh. Fabricius, P. zu Dahlen in Livland 1640, 1646, identisch ist (Napiersky 1. c. II, S. 65), mag dahingestellt bleiben.
"Matthias Stahl Pernoviensis Livonus, juratus 4 m. 13 gr." (Seraphim, August von. Kiir-Liv-Estläiider auf der Universität Königsberg i. Pr. Ein Beitrag zur baltischen Bildungsgeschichte. s. 120).
Peter A Smalze (1610-xxx) inskriven vid universitetet i Köningsberg dec 1630 (enligt Svenskt biografiskt lexikon).
1630 -HEINRICH VON MÜHLMAN - Heinrich var gift med Mattias och Elisabeths dotter Anna Stahl. Han kom adlas 1651 och ta sig namnet von Seulenberg. (Burgerbuch s. 5)
15 OKTOBER 1632 - ACADEMIA GUSTAVIANA - Nu slogs portarna upp för universitetet i Dorpat. Universitetet verkar under Uppsala univetsitets privilegier och har fyra fakultet; filosofi, juridik, teologi och medicin. (Den svenska historien 6 s. 184).
6 NOVEMBER 1632 - SLAGET VID LÜTZEN - GUSTAV II ADOLFS DÖD. Den blivande tronföljaren dottern Kristina var omyndig så riket styrdes nu av en förmyndarregering ledd av rikskanslern Axel Oxenstierna. (Olle, Larsson. Svenska historia s.112).
Villem Uuspuu har skrivit en intressant artikel "Nõiaprotsesse Pärnu Maakohtu Arhiivist kuni 1642" I den beskriver han utifrån ett "Riktigt material om estländarnas religiösa förståelse och utveckling av de överlevande uppgifterna om häxprocesser. Den stiger också i dem ett stycke av hembygdens historia och något utmärkande för 1600-talets intellektuella liv. Hittills har behandlingen främst varit de häxprocesser som pågick i Estland på den tiden. Detta papper ger källmaterial främst om häxprocesser som ägde rum i Livland. Jag presenterar sammanfattningar av processen och försöker lyfta fram det karakteristiska och säregna. Pärnu länsrättsarkiv (= PrnMKA) är ett mer intressant och rikt arkiv för att belysa dessa frågor."
12 december 1634 - DET ÖDESDIGRA BRÖLLOPET - LJUSSTAKEN - Mathias är hemma på persmission och då är olyckan framme - Mattias jr stod den 31 januari 1635 inför rätta anklagad för mord. Domen blev att han handlat i nödvärn. .jr nämns även i Burgerbuch III. "Niehausen, F 34. 12. 6, ihm war am 11. 25 auf einer Hochzeit von Matthias Stael, Sohn des gleichnamigen BM., ein Leuchter an den Kopf geworfen worden."
Översättning; Matthias Stael, son till borgmästaren med samma namn kastade på ett bröllop den 12.6 1634 en ljusstake i huvudet på Niehausen. Måste ha känts som pengarna i sjön efter att ha betalat en dyr juridikutbildning åt sonen.
MATTIAS FRU NR 2 - MARGARETHA STACKELBERG. Margaretha var dotter till det öländska lantrådet Johan Stackelberg till herrgården Jöör i Valjalasocken på Ösel och Magdalena född Claësdotter-Tövis. Johan Stackelberg är kusin till den kände Peter Stackelberg. Jag har inte hittat någon uppgift om när Mattias och Margaretha gifte sig. De fick flera barn men det är bara ett man känner till namnet på. NOT!
JOHAN - Johan föddes 1636. Johan gifte sig 3 gånger och skapade Narva-Svenska linje.
Häxprocesser vid Pärnu länsrätt 27 september 1636 - 27 september är det sammanträde i Länsrätten i Pernau. Amdres frus skriftliga klagomål från Fromhold Leps kom att diskutera Rohtzz mot Beathtt, där han anklagade målsägaren för att förhäxa sin fru till sjukdom. Sökanden anför följande i skrivelsen; I min och mina barns frånvaro anmälaren kom till herrgården på söndagmorgonen och ville utan att fråga gå till herrgårdens fru. När pigan frågade honom varför, sa han att han tog med sig jordgubbar till damen. men när den fördes av Mrs åt jordgubbar, han blev sjuk, fick förgiftning i flera år och dog. När det ryktades att klaganden gjort sig skyldig för detta fängslades han. För att bevisa sin oskuld var han tvungen att gå runt de döda tre gånger, sin egen att lägga en hand över de döda och säga: om jag är skyldig till döden må Gud ge något tecken. Klaganden ville inte göra det, men sa att damen skulle förlåta honom. Sen kom även Adres Rohtzi ensam och sa att Gud kommer förlåga båda kvinnorna. När Andres anklagades för trolldom sa han att han kunde bota någon och hjälpa dem ur problem. Jag ber domstolen att straffa dem båda, eftersom bönderna respekterar dem båda som avgudar (Abgott) som genom sin konst och en välsignesle hjälper andra mycket men de bringar mycket olycka till mitt hus; på att ena dagen dog en häst, nästa dag tre oxar ...
. När pigan frågade honom varför, sa han att han tog med sig jordgubbar till damen. Men när den fördes av Mrs åt jordgubbar, han blev sjuk, fick förgiftning i flera år och dog. När det ryktades att klaganden gjort sig skyldig till detta fängslades han. För att bevisa sin oskuld var han tvungen att gå runt de döda tre gånger, sin egen att lägga en hand över de döda och säga: om jag är skyldig till döden, må Gud ge något tecken. Klaganden ville inte göra det, men sa att damen skulle förlåta honom. Sen kom även Andres Rohtzi ensam och sa att Gud kommer att förlåta båda kvinnorna. När Andres anklagades för trolldom sa han att han kunde bota någon och hjälpa dem ur problem. Jag ber domstolen att straffa dem båda, eftersom bönderna respekterar dem båda som avgudar (Abgott) som genom sin konst och välsignelse hjälpa andra mycket. Men de bringa mycket olycka till mitt hus; på ett ena dagen dog en häst, nästa dag tre par oxar, du såg också min tjänare i kvinnans vardagsrum till spöket, som gick därifrån till stallet. Snälla skyldig att inte förbli ostraffad. Klaganden nekar till brott. Rätten ber klaganden att föra sin talan att bevisa, vartill den senare skickar Abrahams hustru Anna Bockmeier och hans pigan Else, Läärs dotter, till tinget som vittnen. Den första av dem erkänner att klaganden tog med egendomen på morgonen bär och beordrade att ge dem till Mrs. Ett annat vittne säger ungefär detsamma. Slottsfrun tog emot bären och åt upp resten ges till honom. Kvinnan fick mat och dryck. Men det är han inte innan en gång förde bär till herrgården. Damen har svullna käkar, sedan hennes hals och var helt svullen några dagar före döden. Ändrade efter döden han skulle bli brun och driva ut blod. Under tiden tillkommer fler vittnen. Herr Matthiasz Stahl beskriver hur de tog klaganden till kyrkan och beordrade honom att säga när jag skyldig, ge ett tecken på dig själv. Klaganden gjorde dock inte detta, men sade att damen förlåter dödsskulden, liksom de andra närvarande hört. Rohttzi Andres sa på svenska, Gud förlåte båda kvinnorna. Han berättade också för vittnen varför de under Mrs Villem Uuspuu Petter Wincküll klagar på att anmälaren redan har följt honom i fyra år förtrollad. Han hade feber i åtta dagar, under vilken Jürgen Rohttz lovade att bota honom för två kappa öl. Han gav klaganden 4 lådor öl, som han drack. Han mådde bra, men en av hans kor blev sjuk. Nästa morgon gav han öl, saltad fisk och kött för klaganden. Tamme Laur klagar på att anmälaren förhäxade hennes son till döds. För ett år sedan grälade hans son med sin tjänare Pawel. Den senare hotade sin son. Strax efter det blev sonen sjuk, svullen, spottade blod och dog i fjorton dagar efter. Senare fick han reda på att tjänaren Pawel betalade Rohttz Till Jürgen för hans sons trolldom, en halv skäppa salt och en skäppa korn. Päep Andreszes ord bevisar också detta. Han tillägger vidare att en gång arresterades klagandens svärson och det gjorde han inte ville vara ansvarig, hotade klaganden honom och i tre dagar efter att vargar slet isär hans kor. När han för fyra år sedan anklagade anmälaren för sonens försvinnande, hotade denne honom, varav han hade en död oxe. När han skällde ut anmälaren för hans lättja började det regna igen och sa så djävulen rider på din häst, på vilken häst du känner borta och döda. Den fjärde sökanden säger att Jebbeda Thomas har stulit grödor. Den lovade resten av säden till trollkarlen som förhäxar tjuven. Klagande lovade att göra det, men inte förrän den unga oras tid. Vid den tiden den skadades döde bror, som misstänktes ha stulit spannmålen. Marrit, en änka, klagar över att hennes son dog förtrollad. Förra året hotade han hennes son, vilket andra också hörde. På sin sons begravning anklagade han också en häxa. Däremot stod det att Gud gör allt bra och förbjöd att prata om det vidare. Peep12 Andresz anklagar även anmälaren för att förhäxa öl och orsaka smärta i kvinnans rygg. Anmälaren kommer att förhöras och anmälarna kommer att svuras in och vittnen. De står fast vid sina förklaringar. Klaganden säger, att om alla klagar på honom kommer hans röst att dö i sinnet, eller hur Jag vill leva längre.
Dom: Dömd till döden genom bränning. Efter att ha fått kännedom om beslutet
beslutet informerar klaganden domstolen om ett antal personer som är inblandade
"med hovar", säger de och "springer" 13 ("Nõiaprotsesse Pärnu Maakohtu Arhiivist kuni 1642 Villem Uuspuu s. 123 ff )
GODSREVISION IGEN 1638. Hildebrand var då 16 år och hade kanske redan då anslutit sig till den svenska armén.
1638 - Heinrich von Damm - gift med Maria Meyer dotter till Anna Stahl och Wittenberg (okänt när)(Burgerbuch s. 6)
MATTIAS LANDVOGT 1639.
1639 - Hans I son Hans II mehrfacht vertreter d. Pernau råd i land.. med grevinnan Thurn. (rådsprotokoll 1639-1644). Pantherre till Paixt, rittaver u. Körsen (GHB LIVLAND S. 564).
I ett rådsprotokoll från 24/9 1641 omnämns Fromholt Lebs som svåger till Peter Stahl. Fromholt är gift Stackelberg. (Ösel s. 529).
12 SEPTEMBER 1642 - LEVIN JOHAN MEYER GIFT MED MATTIAS OCH ELISABETHS DOTTER X STAHL. (OKÄNT NÄR). (Pernau burgerbuch s. 7).
1643 - CONRAD STAHL KFM P RH 1647. Pernau burgerbuch s. 7).
1643 - RUPPPERTH BRUEN kfm av skottskt ursprung. Tillfångatogs 1650 vid Narva. Dog där 1658. Han var gift med x Stahl syster till Conrad Stahl. (Pernaus burgerbuch s.8)
BORGMÄSTARE MATTIAS SR - Den 4 mars 1645 utsågs Mattias till borgmästare i Pernau. Trots att Livland vid den här tiden hörde till det svenska riket hade Sverige totalt misslyckats i sina försök att försvenska landet. Mattias och hans landsmän vägrade lära sig svenska. Hildebrand var nu 23 år, Jacob 17 och Johan 9 år.
Andrew Barclay of Mathers (Andreas Barkley von Mäthers) var en handlare i Livland. He was accepted as a burgher of Pernau (Pärnu) in Livonia in 1649. Han var föst gift med NN Stael, syster till Conrad Stael von Holstein, handlare och borgmästare i Pernau. Andrew Barclays andra fru var med xx (Puls). Dotter till handlare Jakob Puls. He had a son and daughter named Maria.
Sources: Heinrich Laakmann, "Das Bürgerbuch von Pernau. Bd. 1 : 1615-1797" (1936), p.9 https://dspace.ut.ee/handle/10062/22897
Andrew Barclay of Mathers var skotte och guldsmed.
https://www.st-andrews.ac.uk/history/ssne/item.php?id=8396
1649 - Andrew Barkley/ von Mäthers kfm Ältester 1659 I gift med Stahl syster till Conrad. Andrew gifte sig för andra gången 1664 med Puls. Sources: Heinrich Laakmann, "Das Bürgerbuch von Pernau. Bd. 1 : 1615-1797" s. 10.
1646-1658 - JOHAN JACOB SEGIUS (f. 1618 d. 3/12 1679). Var mellan de åren diakon i Pernau. Han var en estnisk pastor. Han valdes in i svartbröderna i Reval 21/10 1646. Johan Jacob tjänstgjorde som överpastor i Pernau från 24/7 1658. Han var gift tre gånger; 1) Elisabeth Elers 2) Claudia Staël von Holstein 3) Anna Bahr. (Essen, Nicolai von: Genealogisches Handbuch der Oeselschen Ritterschaft s. 587). Vems dotter var Claudia????
1647 CONRAD STAHL - son till Hans och Magdalena blir rådsherre (Pernau Burgerbuch s. 7).
WESTFALISKA FREDEN 14 OKTOBER 1648 slutade 30-åriga kriget - Westfaliska freden. Det gick bra för Sverige vid fredsförhandlingarna. De fick VorPommern med Rügen, områden i Himerpommern med staden Stettin samt Wismar i Mechlenburg, biskpsdömena Bremen och Verden samt Wildeshausen och Thedinghausen. Dessutom fick Sverige säte och stämma i den tyska riksdagen. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 94)
MATTIAS SR DOG 25 JULI 1649 - Enligt Pernaus Gildes mötesanteckningar dog Mattias 25 juli 1649. Mattias fick sju söner i sitt första äktenskap. Två av dem Mattias jr och Peter var döda. De söner från hans första äktenskap som fick dela på arvet var Bernhard, Richard, Hildebrand (27 år), Wilhelm och Jacob (21 år.) I sitt andra äktenskap hade Mattias vad som är känt flera barn men det är bara ett som man vet namnet på. Johan var då hans pappa dog 13 år. Jacob som vid den här tiden var 21 år hade studerat matematik och mekanik och fick 1649 ett tre-årigt stipendie.
MATTIAS TVÅ DÖTTRAR; Det är bara en av hans döttrar som man vet namnet på. Anna var gift med Heinrich Mühlman (senare adlad). Den andra dottern var gift med Levin Johan Meyer (XXXX-1656/57).
1650 - BARTHOLD GRABBE KFM P 22 Å - GIFT MED ANNA VON DAMM 1657. (Pernau burgerbuch s. 10)
1650 ARVET EFTER MATTIAS
Mattias Stahl (ca 1570/1575 - 25 juli 1649)
Mattias is the founder of the family Stael von Holstein Estonian- swedish line. Mattias and his brother Hans are living in Pernau. The city is at that time controlled by the polish king and in the middle of a war between Polen and Sweden.
Sigismund III king of Polen 1587-1632 and of Sweden 1592-1599
Second Polish-war.
The two countries both want control over Livonia and especial the city Pernau that was controlled by Polen. Sigismund III had a long time been king both in Sweden and Polen but that was going to change. Being king in both Polen and Sweden was hard. Sigismund had to spend time in both Polen and Sweden. During the time he was in Polen he let Duke Karl rule Sweden. Duke Karl like to ruel and forced together vid Rikets ständer Sigismund to abdicate the throne to him in 1595 but it took to 1604 before he was king official.
Pernau was attacked by the swedish army under the comand of duke Karl on the 17th of september 1600. Polen gave in on the 17th of october. During the period, he and the Swedish privy council ruled in Sigismund's name while he stayed in Poland. After various preliminaries, the Rikets ständer forced Sigismund to abdicate the throne to Charles IX in 1595.
RATS PROTOCOLL IN PERNAU
In 1602 Mattias and his brother Hans is mentioned in the rats protocoll in Pernau.
"1602 Februar 22. Pernau. Rathsprot. Der Erfahme Matthias Staal wurde gefragt. ab Franß von Dörren verfchienen Herbft von feinem Bruder Hans ... verfchienen Herbft Franh von Darren berkaufft Sieben Schiffen'. und 41/. Lhsää. Drhbandt, 43. 1618 September 27. Pernau. Bürgerbuch. ... Matthias und Hans Stael 1619.
Mattias was now a merchant in Pernau. In Sweden duke Karl was now king Karl IX. From 1617 he was alderman in Pernau. Mattias later became a member of the city council in In 1621 Livonia was conquered from Polen by Sweden and Pernau became a part of the Swedish empire. Mattias joined the Swedish army where he was appointed lieutenant.
As a member of the council he went to Stockholm and spoke to the swedish king when Pernau 1621 wanted to have cityprivilegies.
The Vasa ship capsized and sank in Stockholm 1628.
Mattias son that also was called Mattias studied att the university in Rostock and in Köningsberg 1630. I do not know what he studied in Rockstock but in Köningsberg he studied law.
Matthias was married 2 times. The first time to Elisabeth Hartwich, to Terwerden who was the daughter of Berend Hartwich. Elisabeth died and Mattias got married to Margaretha von Stackelberg - Göör in the Wolde parish in Saaremaa. She was the daughter of the county Council John Stackelberg of Göör and Barbro Stjernfelt (171). They got a son called Johan II in 1636. 1645 Mattias was elected mayor of the city Pernau. Matthias died on 25 July 1649. He got eight children: Mattias, Peter, Bernhard, Rikard, Hildebrand, Wilhelm, Jacob, Johan. They were all soldiers in the swedish army.
Hans Stahl - In 1619 he was given the Staëlenhof estate as a pant for 3.730 taler. On the 23 of July he was given the stadsfästelsebrev for the estate Staëlenhof and Tammist from the swedish king Gustaf II Adolfs because of his military duty in the swedish army. He was married to Magdalena Hertwich (Elisabeths sister) Hans is said to have died in prison in 1622. Hans got from what is known one son: Johan. (16XX-1688). Johan was a soldier in the swedish army.
Mattias testamente undertecknat av hans son Jakob Staël von Holstein
Mattias last will signed by his son Jakob Staël von Holstein
Källa för dödsdatum: von Bunge, Friedrich: Das Inland: Eine Wochenschrift für de T. agesgeschichte Liv-, Esth ..., Volym 27
Källor och Länkar:
Anred, Gabriel: Svenska adelns ättartaflor volum 4 tabell 3
Bebre, V. 2002. Leather goods in everyday life in Riga in the 16th–18th century. – Vana Tallinn XIII (XVII). Tallinn, 88–95.
Elgenstierna, Gustaf: De introducerades adels ättartavlor, 1932
Fahne, A: Geschlechter und sitz/2 Geschleche de Herren Staël von Holstein
Fahne, A: Geschlechter und sitz/3 urkundenbuch des geschlechts Staël von Holstein
Hagemeister, Heinrich von : Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livland, volym 2 page 148, 160
Harding, Tobias: "Äran och hjältarnas språk? Det politiska försvaret av svenska språket från 1500-talet och framåt", Nordisk kulturpolitisk tidskrift volym 12, No 1 2009 pp 44-70
Kluge, Franz: Beiträge zur kunde Est-, Liv- und Kurlands, 1869 volym 6-7
Laakmann, Herman. 1930. Das Erbebuch von Neu Pernau 1543. – Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau. Neuter Band 1926–1929. Pernau, 24–120.
Lakmann, Herman: Abhandlungen dea Instituts für wissenschaftliche Heimatforschung an der Livländiscen Gemeinnützigen u. ökonomischen sozietät (Gegr. 1792). band 1 1615- 1797. Publicerad i Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft del 11 (1936) sid 5
Lakmann, Karl Heinrich Das Revisionsbuch wegen dess Hauses Pernow" Anno 1624 sid 214-39
Piirimäe, Helmut. (1999) Pärnu - the university town. (https://core.ac.uk.pdf
Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden / sid 385 (1909-1916)
Russwurm, Carl Fredrik Wilhelm 1873: Nachrichten über das adelige und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, Baltische Monatsschrift 1873, NF Bd.22(4) s. 444
OBS! För att läsa artikeln klicka på view/open på sidan du kommer till via ovanstående länk. Du får du tidskriften som pdf fil. Sedan är det bara att scrolla fram till sidan 444.
Siewert, Frans: Geschichte und urkunden der Rigafahrer in Lübeck im 16. und 17. jahrhundert, Pass & Garleb,1897 sid 68 finns på nätet
Stackelberg, Otto Magnus. (1929)Genealogische handbuch der baltischen ritterschaft band 1 Estland, Görlitz, Reval
Tillgänglig på Internet:
http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/
Stackelberg, Otto Magnus. (1930) Genealogische handbuch der baltischen ritterschaft teil 2 och 3 Estland, Görlitz Reval.
Tillgänglig på Internet:
http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000601/images/
Ungern-Sternberg, Paul von: Beitreige zur kunde Est-, Liv- und Kurland. Herausgegeben von der Estniske Litterärische gesellschaft in Reval, band VIII häfte 1 u 2 revision 1586 befragen 1586. s. 77
Ungern-Sternberg, Paul von: Materialien zur gütergeschichte jeroens für die ältere schwedische zeit bis zur abfassung der ältesten uns erhaltenen munster. Und rossdienstrollen Estlands
Tranér, Gustaf: Kung Karl IX fälttåg i Livland år 1601, Stockholm, 1872
Die äldste swedishe lantrevision in Livland 1601
Släkthemsida:
Länkar:
Stilleståndet i Altmark
Battle of Kircholm 1605 - One of the greatest military victories of Polish-Lithuanian Commonwealth
Mitteilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Est- und Kurlands , Volym 16 sid 120
Information om Mattias Staël - han byggde staden Netz (Nätsi) som ligger i Pärnau län 28 km
nordväst om Pernau. Källa:. Rev 1624 sid 30
Familjen Stackelberghs gods Piddula, Abija
Svenska Tidskrift; by Gösta Bagge and Erik Fahlbeck: 20. årgången 1930
von Vegesack
Jacob Gottbergs stambok 1591 - 1613 artikel i personhistorisk tidskrift by Gösta Bagge and Erik Fahlbeck: 20.årgången 1930
Tjugofemårskriget mot Ryssland 1570 - 1595
Slaget vid Kirscholm
Sitzungsberichte der Alter...
Grosse gillet i Pernau var st Marien - Magdalena Gilde. Det finns en vapensköld i st Nicolaische
kirsche i Pernau.
Johan Stackelberg av Jöör föddes omkring 1580 och var son till Peter Stackelberg och Anna von
Buxhoeveden.
Staden Pärnau (obs på ryska)
Belägringen av Riga (på tyska)
Wisma - 1653 En kunglig svensk tribunal inrättas med en beslutsfattande instans för samtliga
svenska besittningar i Tyskland. Wismar blir Europas största fästning med 18 bastioner, nio
raveliner (ett slags befästningsverk), två citadeller (skyddar en stad eller en del av ett slott)
och 700 kanoner. På ön Walfisch byggs ett fort att skydda inloppet till staden.
p. 214
p. 226
Privatgods
von Hagemeister, Heinric; Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands, Volume 1
p. 201
Am 17. Dezember 1425 bürgte Dorpat für seinen Rh. Hartwich Cothusen, dem Oldendorp Tuch
beschlagnahmen ließ, weil er ungewogen Salz aus Reval gebracht hatte.
Segevrit, Segefrit Hartwich, Hartwych {1892,22r,31r} 1: Am Fastnachtsabend (21. Februar)
1452 wurde Hartwych Segefrit Bruder der Tafelgilde. 2: Zu Ostern (14. April) 1465 wurde das
Totengedächtnis für Herrn Hartwich Segevrit begangen. 3: Er war ein Sohn des gleichnamigen
Rigischen Rh. von 1412 bis 1443. 4: Sein Vater kam am 28. April 1442 mit der Äbtissin und
dem Konvent des St.Maria-Magdalenen-Klosters zu Riga überein, daß der Konvent nach dem
Tode seines Sohnes seine Vikarie in der Klosterkirche auch an zwei Priester vergeben dürfte, die
bereits anderwärtig belehnt wären. Im Jahre 1460 war er Vormund einer Vikarie. 6: 1460
bekam er von den Rigischen Kämmerern 225 Mk. rig. für seine Reise nach Pleskau. Nach
BÖTHFÜHR war er 1459, 1460 und 1462 Rh. zu Riga. 8: LivUB I.9, Nr.844; HR II.4, Nr.757;
BÖTHFÜHR, S.93, 107f.
* von Gardenburch, Friedrich Konrad Livländiske Jahrbucher; del 2, Riga 1781
sid 516 file:///C:/Users/media/Downloads/gadebusch_livlandische_2_2.pdf
Källa: von Hagemeister, Heinrich: Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livland, volym
2 sid 148, 160. 160218
Stackelberg
Genealogische Handbuch der Baltische Ritterschaft från 1929
Doge, Theodore Ayrault. (1895). Gustavus Adolphus; a history of the art of war from its revial after the middle ages to the en of the spanish succession war, with detailed accout of the campaigns of the great swede, and of the most famous campaign of Turenne, Condé, Eugene and Marboroug. With 237 charts, maps, plans of battles and tactical manoeuvres, cuts of uniforms, arms and weapons. (finns på archive.org