MATTHIAS/MATTIAS STAHL (f. 157X  d. 25 juli 1649)

HANS (f. 157X d.1620/1622)

ANNA Wittenberg/Meyer (Stahl) (15XX-16XX)

SOFIA (15XX-16XX)

GERTRUD (15XX-16XX)  

 

OBS SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!!

 

PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - De första Stahlarna som omnämns i Pernau hittar vi i stadens råds protokoll och de heter Matthias och Haans Staall. Noteringen är daterad 25 februari 1602 och lyder; 

”Der erfahme Matthias Staal wurde gefragt, bo Frans von Dörren verschienen herbst von seinem bruder Haans Staall etlich flachs gekauft, wie viel dessen und was für flachs es gewesen . Matthias staall sagt war, das ihm vollbewust und es auch also sen, das sein bruder Hans Staall im nam namen ihrer schwester verschienen herbst Frans von Dörren verkaufft sieben schiss und 4 1/2 x or drhbaandt”.  

I översättning: Den aktningsvärde Matthias Staal frågades om Frans von Dörren vilken höst han köpt lin av sin bror Hans Staall samt hur hur mycket och vilken typ av lin det gällde. Mattias Staall svarade.att han var helt medveten och det ochså som hans bror Hans Staal som ställföreträdare för deras systrar sålt sju Skiften??? och 4 ½.......av Frans von Dörren.  

 

1600-talets Livland - Livland tillhörde sedan Livländska kriget Polen och Estland var svenskt. Den 18 september 1587 valdes "Sigismund II till kung i Polen och den 17 november 1592 kröntes han till svensk kung. Att vara kung i två länder samtidigt var inte lätt och många var missnöjda. En av dem var Sigismunds farbror hertig Karl. Hans plan för att få den svenska tronen var att använda list och steg för steg ta över den svenska tronen. Hertig Karls första steg var att han lyckades få den svenska regeringen som bestod av sju personer att besluta att han skulle fungera som Sigismund III vikarie när denne var i Polen. Resultatet av hans list blev att han lyckades få Sigismund III avsatt som svensk kung och hertig Karl utsågs nu till Sveriges riksförståndare. Nu började kriget mellan riksföreståndare Karl och den avsatte svenske kungen Sigismund III. Han var nu bara kung i Polen-Litauen och var arg. Nu börjar ett krig mellan riksföreståndare Karl och den polsk-Litauska kungen Sigismund III. Kriget kom att kallas "Andra polska kriget". Det kom att förändra mycket för staden Pernau och därmed släkten Stahl.  

 

ANDRA POLSKA KRIGET 9 AUGUSTI 1600-16 SEPTEMBER 1629 

 

RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS BELÄGRING OCH STORMINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU  8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600.

Den 8 september 1600 inleddes den svenska belägringen av staden Pernau. Genom att anfalla staden hoppades riksföreståndare Karl kunna få en stad som hade en hamn och kunde fungera som en perfekt bas för militära operationerna i Livland och att de kunde öppna vägen mot ett anfall mot Riga. Med bland de svenska soldaterna till häst fanns Otto Uexküll (bror till Conrad -pappa eller bror - som tidigare varit på den polska sidan.) Invånarna höll ut fram till den 4 oktober 1600 då stadens befälhavare gav upp.(Rogberg, Carl. s. 70-71).

 

4 OKTOBER 1600 - PERNAU SVENSKT - SVENSK KOMMENDANT BLEV JACOB GOTTBERG. 

 

KÄLLOR - Jag kommer nu byta huvudkälla för informationen om släktens medlemmar. Istäälet kommer jag använda "Genealogisches Handbuch der Baltischen Ritterschaft, Pernaus rådsprotokoll sam i svenska och utländska arkiv. 

 

I Heinrich von Stackelbergs  bok Geneologische handbuch der baltische adel från 1630 finns ett stamträd som han sammanställt utifrån information han har funnit i en rad olika källor. Bland annat kontaktade han riddarhuset i Stockholm och läste adelsbrevet. Utifrån de och dokument han funnit i olika arkiv i Sverige och i Baltikum uppskattade han att Mattias och Johan/Hans troligen föddes någon gång runt 1575 flyttade troligen till Pernau kring sekelskiftet 15-1600.

 

STAHLARNA I PERNAU - SLÄKTTRÄDET I GHBR - Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft.  

 

 

död a. = Hans dog före 1622. Mattias dog 25/7 1649 död p. = Elisabeth dog efter 1622.

 

HILDEBRAND OCH DEN STRECKADE BÅGEN - Henric von Stackelberg var osäker på deras pappa Hildebrand och valde därför att strecka bågen. (s.) Enligt släktträdet fick "Hildebrand" fem barn; Hans (Livländska grenen), Anna, Gertrud, Sophia och Mattias (Estländska grenen).  

 

LIVLÄNDSKA GRENEN   

2.1 - JOHAN (HANS) OCH MAGDALENA (HERTWICH). Johan var troligen äldst av syskonen.  I Elgenstiernas presenteras han enligt följande. "Johan ägde Karsenhof/ Paixt (Staelenhof) i Torgels socken och Tammist i Pernau socken, å vilka han 23 juli 1619 erhöll konung Gustaf II Adolfs stadfästelsebrev för gjorda försträckningar till kronan; borgare i Pernau: sägs ha dött i rysk fångenskap. (Han dog någon gång mellan 1620 och 1620."

 

Johan/Hans och Magdalena  grundade LIVLÄNDSKA GRENEN. De fick flera barn:   

3.1 Hans II (f. ca 1610 d. innan 1687). Enligt Thomas Staël von Holstein - Hans Otto Stael von Holstein (cirka 1610 - 1688) - Kunglig svensk löjtnant, Lord of Paixt (Staelenhof).  

3.2. Conrad (f. 1 december 1612  d. 18 december 1682). 

3.3. Elisabeth - enligt Pernau Burgerbuch gift med Heinrich Ambrosius.  

3.4. Enligt Pernau burgerbuch gift med Claus Petersen (olderman 1634-1637). 

3.5. Enligt Pernau burgerbuch gift med Andreas Berkley. 

3.6. Enligt Pernau burgerbuch gift med handelsmannen Rubbert Bruen. 

 

3.1 Hans II (1610) FORTSATTE LIVLÄNDSK GRENEN  - Johan kom att gifta sig med Sophia von Stackelberg av huset Piddul. De fick tillsammans en son som döptes till Johan III. De fick säkert fler barn men de är inte kända till namn. 

 

3.2  Conrad (1612) Grundade LINDEN GRENEN - Han fick enligt Pernau burgerbuch fyra barn; Friedrich (16XX-30 september 1724) Fredrich blev senare soldat och tjänstgjorde inom fortifikationen i svenska armén och som ingenjör och kapten under Stora Nordiska kriget. Han dog ogift och slöt därmed sin gren. Christian (16XX-31 augusti 1708). Han blev senare kapten i Västerbottens infanteriregemente och stred i Stora nordiska kriget. Christian dog ogift och slöt därmed sin gren. Jacob Johan (16XX-1710). Han blev senare överste i svenska armén och dog under Stora Nordiska kriget. Jacob Johan dog ogift och slöt därmed sin gren. Sophia Elisabeth dog 1710 i pest. 

 

ESTLÄNDSKA GRENEN  

2.2. MATTHIAS - Borgare 1607. Alterman i stora gillet 1614, rådsherre 27 september 1618 och borgmästare 1645. Han var gift två gånger. Hans första fru var Elisabeth Hartwich (syster till Magdalena enligt Pernaus borgarbok). Hans andra fru hette Margaretha von Stackelberg. Matthias dog enligt Pernaus borgarbok 25 juli 1649. Mattias grundade ESTLÄNDSKA GRENEN    

 

MATTIAS OCH ELISABETS BARN - Enligt Gustaf Elgenstierna fick Mattias och Elisabet sju söner och två döttrar; 

3.1 Mattias jr, dog ogift innan 1652 och slöt därmed sin gren. 

3.2  Peter, dog ogift innan 1652 och slöt därmed sin gren. 

3.3  Bernhard, dog ogift och slöt därmed sin gren. 

3.4  Richard, dog ogift och slöt därmed sin gren. 

3.5 Hildebrand (1622), dog ogift och slöt därmed sin gren.  

3.6 Vilhelm, (16XX -14 oktober 1675 i Wismar) Gift och fick två barn. Tyvärr finns inte namnen på hans fru och barn någonstans.  

3.7 Jakob (1628 - 1679). Gift med Ungern-Sternberg. Skapade Jegechlecht, Hannijöggi linjen  

3.8 Anna, gifte sig med Heinrich Mühlman (senare adlad). 

3.9 - Jag har tyvärr inte lyckats hitta namnet på men enligt Pernau burgerbuch var hon gift med Levin Johan Meyer (XXXX-1656/57).   

 

MATTIAS FRU NR 2 Magdalena von Stackelberg, dotter av det Öselska lantrådet Johan Stackelberg och Margaretha Törvis samt kusins dotter till lantrådet Mattias Stackelberg natural Stackelberg, nr 686. Tillsammans med sin andra fru Magdalena fick Mattias flera barn men det är bara en vi känner till namnet på. 

 

3.10 Johan (1636-1703). Han gifte sig 3 gånger och kom att grunda NARVA-SVENSKA LINJEN.  

 

2.3 MATTIAS OCH HANS/JOHANS SYSTER ANNA - var gift med Herman Wittenberg som var glasmästare. Hennes andre man Jürgen Meyer utsågs till rådsherre i Pernau 1618. Anna fick flera barn i sina båda äktenskap. Tillsammans med sin man Herman Wittenberg fick hon två döttrar; Gertrud och Sophia Wittenberg. Gertrud gifte sig med Otto von Düren och Sofia med Joachim von Düren. Efter Hermans död 1601 gifte Anna sig med rådsherre och domstolsnotarien Jürgen Meyer. De fick två barn Anna och Maria Meyer. Anna gifte sig med köpman och rådsherre Detmer von Damme och Maria gifte sig med Heinrich von Damme. När Mattias dog 1650 utsågs Heinrich till borgmästare i Pernau. Maria och Heinrich fick fyra barn Detmer,  Jacob, Anna och Dorothea. 

 

KÄLLOR - Det finns mycket information om Mattias och Hans syskon i "Genealogisches Handbuch der Baltischen Ritterschaft, Pernaus rådsprotokoll sam i svenska och utländska arkiv.  

 

SLÄKTEN VON HARTWICH - Mattias och Hans/Johan var gifta med två systrar Elisabeth och Magdalena von Hartwich. Släkten Hartwich hade flyttat från släktgården Terweden i Kurland på 1500-talet och bosatt sig i Pernau och där blivit en framstående handelssläkt. Peter Hartwich finns noterad i Pernaus rådsprotokoll  redan 1529. Elisabeth och Magdelenes pappa Berendt var alterman i stora gillet mellan 1588-1591. Han valdes in i stadens råd 25 april 1595. Berendt dog 1607.

 

Förutom ovanstående Stahlar har jag hittat flera i bland annat boken "Die älteste jordrevisionerna i Estland och Livland.  

 

17 MARS 1601 - OKTOBER 1601 - SVERIGES FÖRSTA LANDREVISION I SIN NYA PROVINS LIVLAND - I kretsen Riga (tidigare ärkestiftet Riga) i församlingen Sunsel återfinns Andreas Stahl. Han ägde 1/2 haken land vid  Jurgen Megdens hof Maykendorff/Maikeldorff. (Svabe, Arvid (red.) (1933) Die älteste jordrevisionerna i Estland och Livland; 1601 Riga s. 403).  

Hof Maykendorff tillhörde Jürgen/Georg von Mengden. Han ägde Kussen samt Roperbeck med Maikendorf i Ubbenorms socken i Livland, som han 1598 erhållit genom testamente av sin styvbror Georg Yxkull. Jürgen var sedan 1589 gift med Magdalena von Fitinghoff av huset Autz, som var änka efter Johan Yxkull (Källa L. von Stryk; Beiträge zur Geschichte der rittergüter Livlands.) 

 

Herman Stehell finns noterad den 2 maj under Haus Schuyen. Die Sermusche wacke i  das Schuiensche gebiete. Kan detta vara Haus Skujen. "Noch geboren zu dem hofe 3 pauren so in dem hakellwerke von dem Hause Schuyen gelegen." Herman Stehell 1/4, Eylen Tosche 1 och Otter Eylen 1/2. 

Haus Schuyen --                                

 

Nästa notering om en Stahl finns i Revaler Regesten. Cordt Staell (Stall, Stahl, Stahl) begravdes den 17 mars 1601 i St; Olaikirche.1  Kan det vara Hildebrands bror???  

 

Den 10 SEPTEMBER 1601 lät kung Sigismund III utgå en skrivelse till Livländarna där han försäkrade dem om att bevara deras rättigheter och privilegier och uppmanade dem att återvända till hans armé. Men livländarna hade fått nog av den polske kungen och vände sig istället till den svenske hertigen Karl. (s.30-31) KOLLA!!! 

 

                      

PERNAU  bestod  vid den här tiden av två delar: Alt-Pernau (grundad 1251 av biskopen av Ösel-Wiek) och Neu-Pernau (grundad av Livländska orden påskdagen 5 april 1265). Städerna låg på var sin sida av floden Pernau.

 

Herrgårdarna AudernTestamaKokenka och Torgel låg i Alt-Pernau. Herrgården Kokenka fungerade som tjänstbostad för stadens borgmästare.  

Neu-Pernau var sedan Hansans storhetstid under 1400-talet och början av 1500-talet en av Estlands handelstäder tillsammans med Reval (Tallinn), Dorpat (Tartu)Viljandi. I mitten av 1500-talet blev det vanligt att adelsfamiljer flyttade till städerna. En av familjerna var Uexküll som kom till Pernau i mitten av 1500-talet och snabbt blev en mäktig borgarsläkt. 

 

BYN KÖRSEN - JOHAN/HANS - I släktträdet i Handbuch derr Baltische Ritterschaften står att Johan/Hans fick byn Körsen i pant 1602. I dokumentet nedan från 1619 står att Hans fick den i pant för 3.730 taler daler av Karl IX. Om det stämmer var Mattias och Hans/Johan två av de borgare i Pernau som snabbt tog hertig Karl sida i kampen mot Sigismund. Jag har ännu inte hittat något dokument i riksarkivet som stödjer att de fick byn Körsen 1602.

 

Karl LX genom 1602 års kapitulation redan gifvit ridderskapet om oqvald besittning af under föregående länsherrar förvärfvade länsgods. Martin Johan Julius Weibull  

 

13 MARS 1602 REVAL SLOTT - En som hade tröttnat på Sigismund III och vänt sig till hertig Karl var Carsten Brandt.  Guvenören i Livland hertigen av Slesvig och Holstein m.m Hans (resp. Johan) Adolfs konfirmationsbrev å hertig Karls vägnar för Carsten Brandt på hans hustru Elisabet Lewins (Leuins) arvegods - 1 kvarn med 1 hake och en slåtteräng samt därutöver 1 h. i byn Kareda ("Caredall") allt i S:t Petri socken, Jerwen, och av ordensmästaren i Livland Herman von Brüggeney, kallad Hasenkamp, ärftligen förlänat till hennes "grossvater" Heinrich Stael (Sthall). Haken i byn Kareda hade förr i tiden innehafts av en Oerse.

Källa: Östsjöprovinsens jordrevisionshandling, volym 10, fol 291 r-v.   

Vem var Heinrich Stael? Ja, det är en fråga jag söker svar på. 

 

HERTIG KARL - KARL IX - I augusti 1603 får Sverige en ny kung hertig Karl blir nu (Karl IX). Karl var tidigare riksföreståndare i Sverige från januari 1593. (Karl IX Svenskt biografiskt lexikon band 20 s. 630) 

 

BENGT LARSSON - STÅTHÅLLARE I PERNAU 1 SEPTEMBER 1604

 

5 OKTOBER 1604  BORGAREN HANS - svär enligt Revaler burgerbuch sin borgerliga ed. Kanske är det då han gifte sig? BORGARE var de som sökt och beviljats burskap (rätt att bedriva handel) av stadens råd. För att få beviljat burskap krävdes att man antingen var framgångsrik som entrepreneur eller ingift i en borglig släkt. NOT! Jag vet inte om Mattias och Hans beviljades burskap genom sina meriter eller genom sina giftemål med borgare och rådsherre Berendt Hertwichs döttrar Elisabeth och Magdalena. 

 

SLAGET VID KIRKHOLM - 17 SEPTEMBER 1605 - Slaget slutade med ett svårt nederlag för kung Karl. (Den svenska historien 5 s. 88)

 

KARL XI införde 10 januari 1606 en ny form av frälseman i Sverige. Den som ville göra krigstjänst till häst eller fots och "som af Erlige Föräldrer klächte och borne äre" (som av ärloga föräldrar uppfostrad och född är) skulle kunna få "Ewerderlig" skattefrihet på sin gård för både sig själva och sina ättlingar- Förutom skattefrihet skulle en sold (lön) utbetalas. 

 

13 JUNI 1607 - BREV I RIKSARKIVET SOM NÄMNER HANS STAHL OCH BORGMÄSTAREN I PERNAU.

 

PERNAU - SVENSKT -POLSKT - SVENSKT - RYSKT - POLSKT 1607 erövrades det svenska Pernau på nytt av av Polen. Det blev dock kortvarigt och snart var staden åter svensk. Det dröjde inte längre än till  6 mars 1609 innan staden erövrades av Polen igen. Det blev dock kortvarigt för staden erövrades samma år av ryssarna. Staden erövrades snabbt tillbaks av den polske kungen. 

 

28 FEBRUARI 1609 - BELÄGRINGEN OCH SLAGET VID PERNAU - Vid slaget dog åldermannen i stora gillet Paul Barttels. Han efterträddes av Hans/Johan. Pernau erövras av polackerna.

 

15 MARS 1609 utsågs Johan/Hans till ÅLDERMAN I STORA GILLET I PERNAU. Vanligtvis hade man varit medlem i gillet omkring 12 år innan man fick posten som ålderman. Det betyder att Johan/Hans kom med i gillet omkring 1597. Gillet är spelade under medeltiden och tidig modern tid en signifikant roll. De skyddade medlemmarnas intressen, erbjöd socialt skydd genom att hjälpa gillets medlemar och deras familjer när de behövdes. De organiserade till exempel begravningar. (Astrid Pajur. (2014). Costume and Control. Sumptuary Laws and Social Order in Seventeenth-Century Tallinn. s. 8).  För att ha avancerat inom the Guild och blivit dess alterman krävdes att man hade varit medlem i minst 12 år men oftast tog det a few decades. Costume and Control. Sumptuary Laws and Social Order in Seventeenth-Century Tallinn s.33)   

 

INGERMANLÄNDSKA KRIGET 1610 - 1617 - Trots att Andra Polska kriget pågick startade Karl IX ytterligare ett krig. I augusti 1610 startade Ingermanländska kriget. Kriget började med att Jakob de la Gardies armé på 7000 man belägrade den ryska staden Ivangorod. Johan/Hans deltog enligt tradtion i kriget som petaderare vars uppgift var att spränga murar och portar vid belägringar av städer och fästningar. Ett mycket förlagt arbete låter det som.  Jag har hittills inte hittat Hans i arméns rullor.

 

TILLFÄLLIGT STILLESTÅND MELLAN SVERIGE OCH POLEN 1611-1616 1611 slöts ett tillfälligt stillestånd mellan Sverige och Polen. 

 

KARL IX DOG OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG GUSTAV II ADOLF - KUNGAFÖRSÄKRAN 1611 - När Karl IX dog 30 oktober 1611. Hans son Gustav Adolf var 17 år. Vem skulle nu styra Sverige? Lösningen blev att Gustav Adolf myndighetsförklarades mot att han hade begränsad makt. Han lovade att inte fatta några beslut rörande krig, fred, lagar eller förbund med andra länder utan att först rådfråga riksrådet och ständerna. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 85). Undrar vad Mattias och Hans och deras familjer tyckte om att tillhöra det svenska riket? Det borde ha känts lite oroligt att ens framtid delvis vilade i händerna på en 17-årig och den svenska adeln? 

 

STILLESTÅNDET FÖRLÄNGS - 1612 förlängs det tillfälliga stilleståndet mellan Sverige och Polen fram till 20 januari 1616.  

 

Adelsprivilegier 1612 och 1614  - Adelprivilegier som utfärdades 1612 och 1614 gav bland annat adeln monopol på de högsta riksämbetena i Sverige. (Den svensk historien del 5 s. 132) 

 

1 DECEMBER 1612 fick Matthias bror Johan/Hans en son som döptes till CONRAD.   

  

I Ryssland hände det saker 1613 valdes  Michail Romanov till tsar.  

 

1612 - LANDSREVISION I ESTLAND - SOPHIA STAHL  

 

 

 

Sophia 1

Sophia 2

 

Mattias och Johan/Hans faster Sophia var gift med Hans Lybeck (Lubech). Hans var rik och ägde flera byar bland annat byn Raike nära Pikevere. Han fick byarna verpfändet av Johan III 27 juli 1582 för 720 daler. 8 juli 1594 har Sigismund ihm unterhändlische byar till Hans. 10 augusti 1613 fick hans änka Sophia konfirmationsrätt på byarna.

 

Hans andra by Pitkefer nebst R a i k e ist pro A. 1564 unter 1584 n° li. Kleinhoff oder Müntenhoff gebrauchet worden. Pro A.1586 M> 17. 1582 an Hansz von Lübeck verpfändet worden vor 720 Cop. B. de A. Thlr., A. 1594 d. 8 Julij auch von König Sigismundo Cop1 B'^A unterpfändtlich confirmiret, wie auch seiner Wittiben A.1620 3. 1613 d. 10 Aug. von König Gustaff Adolph bis zur Revision 1623.

 

Översättning: Byn Pitkefer nära Raike. Kallades 1564-1584 Kleinhoff eller Munenhoff. 27 juli 1582 gavs det som pant till Hansz von Lübeck för 720 taler. 8 juli 1594 kontrolleras rätten till byn av Sigismund. Det går bra. 10 augusti 1613 konfirmerar kung Gustav Adolf.  BYARNA LÅG I ST MAGDALENA SOCKEN I WITTENSTEINS LÄN.

 

REKOMENDATIONSBREVEN - AUGUSTI 1613 OCH APRIL 1614 - ”Das Estländische Generalgouverneursarchiv aus scwedische Zeit” finns nedanstående notering om Johann Stahl (Mattias äldre bror): ”Hierer gehören auch zwei Empfahlungsschreiben des vicecapitaneus von Pärnu Mathyas Gaiewski an Gabriel Oxenstierna, Pärnu, 1613 Aug. 19 und 1614 April 1, er möge den Bürgern von Pärnu Simon Ehlen und Johan Stahl bei ser Eintreibung ihrer Schulden von schwedischen Untertanen in Nord-Estland beistehen."

 

Översättning: Hit hör ochså två rekommendationsbrev från vicekapten i Pernau Mattias Galewski till Gabriel Oxenstierna, Pernau 19 augusti 1613 och  1 april 1614, han låter de båda borgarna Simon Ehlen och Johan Stahl....... sina skulder från svenska ... i Nord-Estland bistå.   

 

EN HALV HAKEN LAND I BYN VERTZE I KOCHEKACHEN I WIEK- MAJ 1614

 

Mattias nr 2

NOT!!!

Översättning;  Mattias Stahl har från Johan Nissken en halv haken ---mark i Kokenhausen. Han har på latin skrivet dokument som bevis daterat i Pernau i maj 1614. xxx årligen 16 thaler i arreden. Byn heter Netz. Han har byggt sin herrgård där och sköter det med sin egna knekt och folk.  

 

1614 - MATTIAS valdes till ÄLTERMAN I STORA GILLET I PERNAU.  NOT!!

 

1615 - Annas dotter Gertrud Wittenberg gifte sig med köpmannen i Pernau Otto von Dürren. NOT!

 

ANDRA POLSKA KRIGET DEL TVÅ -  29 september 1616 gick stilleståndet som rådde mellan Sverige och Polen som slutits 20 januari 1616 löpte ut 29 september 1616. Nu sparkade kriget igång igen. 

 

INGERMANLÄNDSKA KRIGET - 1617 - FREDEN I STOLBOVA - Ingermanländs kriget slutade och Sverige fick vid Freden i Stolbova 17 februari 1617 största delen av Ingermanland (Nöteborg Jama, Kopore och Ivangorod) samt Kexholms län. Dessutom avsade sig Ryssland alla anspråk på Estland och Livland. Gustav Adol hade äntligen nått sitt mål. NOT!!Nu påbörjade Gustav Adolf arbetet med att modernisera den svenska armén. det stora problemet var att skapa ett stridsdugligt svenskt infanteriet. (Den svenska historien del 5 s. 160) 

 

NILS STIERNSTEDT STÅTHÅLLARE I PERNAU 

 

RÅDSHERREN MATTIAS - 27 NOVEMBER 1617 valdes Mattias in i rådet. I egenskap av rådsherre åkte han i slutet av november 1617 tillsammans med Arent Eckhoff till Stockholm för att söka utverka stadsprivilegier för Pernau. Bekräftelsen utverkades 25 november 1617 och finns i Riksregisturet i Stockholm. Undrar vad Mattias tyckte om sitt besök i Sverige?  

 

Pernaus borgarbok från 1618 återfinns Otto von Dürren och Peter Hartwich.

 

 

Det ska finnas en notering om Johan/Hans i Pernaus rådsbok 1618 - 1627 från 14 augusti 1620 men den har jag inte hittat.  I Baltische  Ritterschafts Handbuch -del Livland från 1929 uppges att Johan/Hans dött någon gång mellan 14 augusti 1620 till 1622. I stamträdet i Baltische Ritterschafts Handbuch del "Estland uppges före 1622.NOTER SAKNAS!!

 

30-åriga kriget bröt ut 30 maj 1618 men det kommer dröja några år innan Sverige dras in. För tillfället har de nog med att kriga med polackerna. NOT!!

 

 

PAIXT OCH TAMMIST I ALT-PERNAU - SVENSKA RIKSARKIVET - Hans Stahl hade tidigare fått godset Paixt av Karl IX  som en pant för 3.730 talar. Den 23 JULI 1619 erhöll han  genom Gustaf II Adolfs stadsfästelsebrev godset för goda försträckelser i kronans tjänst. 

”H. Stahl erheilt das gut von Schwedishen köning Karl IX als pfand für eine summe von 3.730 talern, das später, 1619, als eigentum beständigt wurde. 

Översättning: H. Stahl erhöll godset från den svenske kungen Karl IX som pant för en summa av 3.730 taler, som senare, 1619 övergick till att beständig egendom.

 

TAMMIST - Hans fick även godset Tammist 1619 för gjorda försträckningar i svensk tjänst. 

 

 

26 FEBRUARI 1620 MATTIAS OCH HANS SVÅGER - BERENDTS SKULDER TILL SVENSKA STATEN.

 

13 MARS 1620 - RÅDSPROTOKOLL - MATTIAS SOM STÄLLFÖRETRÄDARE FÖR SIN BROR HANS. Hans/Johans miderårige son nämns. Conrad är 12 och Johan jr ?. I ett dokument daterat 15 augusti 1620 är sista gången Hans/johans namn dyker upp. not!!

 

31 MAJ 1621 - DEPOSTION - FORDRAN not!

 

LIVLAND BLIR SVENSKT 16 SEPTEMBER 1621 - Sverige erövrades Livland från Polen den 16 september 1621. Nu var Gustaf II Adolf säker på gå ut som segrare i Andra polska kriget. 

 

1622 gifte sig Johan/Hans änka Magdalena med handelsmannen Friedrich Niehausen. Hans/Johan bör ha dött någon gång mellan 1620-1622.

 

HILDEBRAND - 1622 fick Mattias och Elisabet en son som döptes till Hildebrand

 

GODSREVISION 1624-1626  

GODS REVISION 1624 - GUSTAF ADOLFS REVISIONSBÖCKER1624 lät Gustaf Adolf upprätta revisionsböcker. "Das Revisionsbuch wegen dess Hauses Pernow" Anno 1624 finns i arvskrift av Heinrich Laakman 1912 på nätet. I den står följande: 

”Hans Stahlen sehligen Erben produciernen Ihr Königl: mayten Pfandt Brief vf 3.730 tahler in welchem Dörffer gemeldet werden, mit Nahmen Tammis ½ hacken und das dorff Kursy mit 1 1/8. Datieret Stockholm den 23 july Anno 1619. (Tammis, Korsy (Sure), Nittfer, Paist, Gesinde Laussar). Diesse 3 dörffer Paist, Reittfer und Laussar und eine fertige Mühlen haben sich hauss Stahlen Erben wieder Recht angemasset den sie in Königl: privilegio nicht enthalten auch nicht

specificeret sein." 

Översättning: Hans Stahlens saliga arvingar uppvisade för hans kunglig höghet: x pantbrev för 3.730 taler i vilket byn Tammis 1/2 hacken och Kursy med 1 1/8. Daterat Stockholm den 23 juli 1619. Tammis, Korsy (Sure), Nitter, Paist, Gesinde Laussar). Dessa tre byar; Paist, Neittfer och Laussar och en färdig kvarn har Stahls arvingar rätt till .... 

 

Tveksamhet om Hans Stahl och Ratzenskys donationer. under revisionen. Kolla not!!!

 

 

HERRGÅRDEN KOKENKAU - 1624 köpte Mattias herrgården Kokenkau i församlingen  St. Mikaels, i kretsen Pernau. Kookenkau herrgård (Koonga) nämns första gången i en urkund från 1449 Den tillhörde då biskopen av Wieks stift. När Mattias bodde i herrgården bestod den av ett plan. 

 

1624 Mattias Staël käes, pärast kuulus, ehk Thurni krahv konda Riintali ja Keblaste mois anti 15 mail a Magnus Volffeldt Norr otuse järele.

 

GUT KALLIE -  GODSREVISIONEN 1624 

 

mattias hus

Översättning: Kallie (Kalli mois) Den här herrgården som tidigare tillhörde svenska staten ägdes 1624 av Matthias Stahl och tillhörde eventuellt senare grevskapet Pernau. Källa: Svenska revisionsboken från 1624.

 

1625 - RIDDARHUSET BYGGDES.

 

År"1625 beslutade rikets första stånd att upprätta ett riddarhus och år 1626 utfärdades den första riddarhusordningen. I riddarhusordningen delades adeln in i tre klasser: herreklassen (grevar och friherrar), riddarklassen (ättlingar till gamla riddar- och riksrådsätter) och svenner (övriga adelsmän)"  

 

19 APRIL 1624 RÅDSPROTOKOLL  -Herr Mathis Staal måste lyda en från Hans Kallenberg på Heinrich von der Pahl given handskrift i namnet av hans arvtagare till den avlidne Hans Staal anspråk på arvet, de Andreas Haad har skynda dig gjort. Där men Hans Kallenbergs hus och domstol skönt 26 maj 1587 till leverantörsskulder överlämnat är, han kommer med sitt krav avslås.1    

1 Russwurm, Carl(1873-1877). Nachrichten über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, ehstländischer Linie: [Elektronisk resurs]: Urkunden und Regesten, Reval, 1873-1877. s. 41 

 

2 OKTOBER 1625 - PERNAU län OCH slott FÖRLÄNADES TILL BERNHARD VON tHIERN (xxxx-1628)

 

HANS STAHLS KVARLÅTENSKAPER - 18 NOVEMBER 1626 finns notering i Pernaus råd protokoll gällande förhandlingen om arvet efter Hans. Han efterlämnade 10.064 thaler och 24 rbst och en kvarn. Efter Hans död blev brodern Mathias förmyndare för hans tre omyndiga barn; Johan, Elisabeth, Conrad (1612) och N.N. Varför blev inte Magdalena förmyndare för sina barn? Hon var ju omgift och kunde därmed försörja sina barn.

 

RIDDARHUSORDNINGEN 1626 - det inregistrerades ca 179 ätter av gammal adel. 

 

SVERIGE BLIR INDRAGET I 30-ÅRIGA KRIGET - 1626 flyttade Gustaf II Adolf kriget med Polen från Livland till Preussen. Sigismund fick nu hjälp av kejsaren Ferdinand II i sin kamp mot Sverige. 1626 började kejsaren och Gustav II Adolf kakamp om staden Stralsund. Staden var viktig för kejsaren som platsen för en flottbas som kejsaren planerade. (Svensk historia del 5 s. 150).   

 

1627 förmyndare Berthold Grabben.

  

MATHIAS JR Det finns flera noteringar om sonen Mattias universitetsstudier. Han studerade mellan den 4 april och 29 september 1627 vid universitetet i Rostock. Vad han studerarade framgår inte av materialet som finns i universitetets databas över inskrivna studenter. Universitetet i Rostock grundades 1419 och är ett av Tysklands äldsta universitet. Vid den här tiden hade universitetet tre fakultet: medicinska,filosofiska och juridiska. Utifrån det bör Mattias jr vara född omkring 1610. Jag tror att han studerade juridik och förväntades välja den politiska banan. 

 

JAKOB - 22 MAJ 1628 föddes Mattias och Elisabets son Jakob. Han är Mattias och Elisabeths femte barn och sista barn. Kanske dog Elisabeth i barnsäng? Jacob gifte sig med Ungern-Sternberg och skapade linjen Jegeclecht, Hannijöggi.

 

BELÄGRINGEN AV STRALSUND 1628 - Den kejserliga fältherren Albrecht von Wallenstein och hans soldater belägrade staden. Stralsunds invånare bad då Sverige och Danmark om hjälp och Gustav II Adolf skickade 600 norrlandsknektar under befäl av Alexander Leslie för att tillsammans med danska trupper försvara staden. (Svensk historia del 5 s. 150). Den 21 juli 1628 kom de första svenska soldaterna till Stralsund.NOT Den kejserliga belägringen avbröts den 24 juli 1628. Gustav II Adolf slöt ett förbund med Stralsund som gav honom rätt att använda staden som stödpunkt vid operationer i Tyskland. (Svensk historia del 5 s. 150) 

 

DEN SVENSKA ARMÉN I ÖSTERSJÖPROVINSERNA - I januari 1629 bestod Gustaf II Adolf styrka i Östersjöprovinsen av 5,000 soldater till fots och 2.000 till häst. Totalt bestod den svenska armen nu av 50.000 soldater såväl utskrivning som värvade. 

 

GARNISONEN I STRALSUND 1 NOVEMBER 1628 - 1 MAJ 1629 - bestod av 8 kompanier under överste Nils Brahe, 6 kompanier under befäl av Jakob Duval och 6 kompanier under Lars Kagg.Totalt låg 1.900 soldater i garnison i Stralsund. (Mankell, Julius (red) (1861) Arkiv till upplysning om svensk krigens och krigsinrättningarnas historia s. 62) 

 

STILLESTÅNDET I ALTMARK - DEN SVENSKA PROVINSEN LIVLANDDen 16 SEPTEMBER 1629 avslutades Andra Polska kriget. Kriget som hade pågått sedan 9 augusti 1600 slutade med en stor seger till svenskarna. Polen förlorade nu norra Livland inklusive Riga och flera Östersjöstäder i Preussen till Sverige. NOT

 

STAHLARNA VAR NU MEDBORGARE I DEN SVENSKA PROVINSEN LIVLAND - Nu var släkten Stahl medborgare i den svenska provinsen Livland. Med andra ord kommer vi den 16 september 2029 ha bott i Sverige i 400 år. Nu kan man följa släkten Staël von Holsteins historia genom svenska arméns rullor som finns i det Svenska Riksarkivet i Stockholm.   

  

30-ÅRIGA KRIGET - SVERIGE KOMMER IN I KRIGET -  1629/30 

MATTIAS JR OKTOBER 1629 OCH JOHAN JR MAJ 1630 - SOLDATER I SVENSKA ARMÉN

GARNISON I STRALSUND

 

30-ÅRIGA KRIGET - FÄNRIKARNA MATTIAS JR OCH JOHAN JR  - SOLDATER I SVENSKA ARMÉN I GARNISON I STRALSUND.Den förste Stahlaren jag har hittat i arméns rullor i Riksarkivet gäller Mattias jr och är från I OKTOBER 1629 då påbörjade  sin tjänstgöring som värvad soldat i svenska armén. Han tjänstgjorde i Stralsund i Livländska kavalleriet under ryttmästare Hans Heinrich von Tiesenhausen.   1629/2 Hildebrand var då 7 år och Jacob 1 år.

 

FÄNRIK HANS STAHL - Bland soldaterna i Stralsund finns i maj 1630 Hans Stahl. Han tillhörde överste Fredrik von Rosens värvade infanteriregemente i Fredrik von Rosens kompani. 1630/2

 

FÄNRIK MATTHIAS STAHL - finns bland soldaterna 15 JUNI 1630. Fortfarande i kapten Hans Heinrich von Tiesenhausens värvade kavalleriregemente. 1630/37

 

26 JUNI 1630 träder Sverige på allvar in i 30-åriga kriget. Nu kommer  "Lejonet från Norden" Gustav II Adolf till Tyskland med en 14.000 man stark arme. NOT!!

  

1-29 JULI 1630  är Mattias son Mattias jr inskriven vid universitet i Köningsberg och läser juridik. NOT

 

1631 - Fänrik Johan/Hans finns noterad bland soldaterna som i Juli - augusti 1631 är i Ribnitz i Pommern i överste Fredrik von Rosens infanteriregemente. 1631/23. Detta är den sista noteringen i rullorna. Deltog han i "Slaget vid Breitenfeldt"? Johan/Hans nämns i rådsprotokollet i Pernau mellan 1631-1644. Vad händer 1644???? 

 

7 SEPTEMBER 1631 - SLAGET VID BREITENFELDT - Slaget var krigets första utkämpades i Breitenfeldt i kurfurstedömet Sachen och slutade med svensk seger. (Eriksson Wolke, Lars (2003). Svenska slagfält. s. 122). Mycket troligt att Hans/Johan deltog. Kanske även Mattias.  

 

15 OKTOBER 1632 - ACADEMIA GUSTAVIANA - Nu slogs portarna upp för universitetet i Dorpat. Universitetet verkar under Uppsala univetsitets privilegier och har fyra fakultet; filosofi, juridik, teologi och medicin. (Den svenska historien 6 s. 184).

 

6 NOVEMBER 1632 - SLAGET VID LÜTZEN - GUSTAV II ADOLFS DÖD. Den blivande tronföljaren dottern Kristina var omyndig så riket styrdes nu av en förmyndarregering ledd av rikskanslern Axel Oxenstierna. (Olle, Larsson. Svenska historia s.112)

 

1634 års regeringsform - Nu bestämdes arméns organisation, taktik, teknik, ledning, utbildning, rekrytering och avlöning.   not!

 

1634 - Mattias tillhörde överste Alexander von Essens infanteriregemente i Preussen. Han kom att tillhöra regementet fram till 1636. 

 

12 december 1634 - DET ÖDESDIGRA BRÖLLOPET - LJUSSTAKEN

 

Mattias jr stod den 31 januari 1635 inför rätta anklagad för mord. Domen blev att han handlat i nödvärn. .jr nämns även i Burgerbuch III. "Niehausen, F 34. 12. 6, ihm war am 11. 25 auf einer Hochzeit von Matthias Stael, Sohn des gleichnamigen BM., ein Leuchter an den Kopf geworfen worden."   

Översättning; Matthias Stael, son till borgmästaren med samma namn kastade på ett bröllop den 12.6 1634 en ljusstake i huvudet på Niehausen. 

 

Måste ha känts som pengarna i sjön efter att ha betalat en dyr juridikutbildning åt sonen.

  

MATTIAS FRU NR 2 - MARGARETHA STACKELBERG.  Margaretha var dotter till det öländska lantrådet Johan Stackelberg till herrgården Jöör i Valjalasocken på Ösel och Magdalena född Claësdotter-Tövis. Johan Stackelberg är kusin till den kände Peter Stackelberg. Jag har inte hittat någon uppgift om när Mattias och Margaretha gifte sig. De fick flera barn men det är bara ett man känner till namnet på.

 

JOHAN -  Johan föddes 1636. Johan gifte sig 3 gånger och skapade Narva-Svenska linje.

 

GODSREVISION IGEN 1638. Hildebrand var då 16 år och hade kanske redan då anslutit sig till den svenska armén.

 

MATTIAS LANDVOGT 1639.

 

1639 - Hans I son Hans II mehrfacht vertreter d. Pernau råd i land.. med grevinnan Thurn. (rådsprotokoll 1639-1644). Pantherre till Paixt, rittaver u. Körsen (Stackelberg s. ...) 

 

1644 - Drottning Kristinas tid som svensk drottning började.

 

BORGMÄSTARE MATTIAS SR - Den 4 mars 1645 utsågs Mattias till borgmästare i Pernau. Trots att Livland vid den här tiden hörde till det svenska riket hade Sverige totalt misslyckats i sina försök att försvenska landet. Mattias och hans landsmän vägrade lära sig svenska. Hildebrand var nu 23 år, Jacob 17 och Johan 9 år. 

 

WESTFALISKA FREDEN 14 OKTOBER 1648 slutade 30-åriga kriget -  Westfaliska freden.  Det gick bra för Sverige vid  fredsförhandlingarna. De fick  VorPommern med Rügen, områden i Himerpommern med staden Stettin samt Wismar i Mechlenburg, biskpsdömena Bremen och Verden samt Wildeshausen och Thedinghausen. Dessutom fick Sverige säte och stämma i den tyska riksdagen. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 94) 

 

MATTIAS SR DOG 25 JULI 1649 - Enligt Pernaus Gildes mötesanteckningar dog Mattias 25 juli 1649. Mattias fick sju söner i sitt första äktenskap. Två av dem Mattias jr och Peter var döda. De söner från hans första äktenskap som fick dela på arvet var Bernhard, Richard, Hildebrand (27 år), Wilhelm och Jacob (21 år.) I sitt andra äktenskap hade Mattias vad som är känt flera barn men det är bara ett som man vet namnet på. Johan var då hans pappa dog 13 år. Jacob  som vid den här tiden var 21 år hade studerat matematik och mekanik och fick 1649 ett tre-årigt stipendie. 

 

MATTIAS TVÅ DÖTTRAR; Det är bara en av hans döttrar som man vet namnet på. Anna var gift me Heinrich Mühlman (senare adlad). Den andra dottern var gift med Levin Johan Meyer (XXXX-1656/57)

 

ARVET EFTER MATTIAS

 

  

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX  

 

  

Mattias Stahl (ca 1570/1575 - 25 juli 1649)

Mattias is the founder of the family Stael von Holstein Estonian- swedish line. Mattias and his brother Hans are living in Pernau. The city is at that time controlled by the polish king and in the middle of a war between Polen and Sweden. 

 

Sigismund III king of Polen 1587-1632 and of Sweden 1592-1599 

 

Second Polish-war

 

The two countries both want control over Livonia and especial the city Pernau that was controlled by Polen. Sigismund III had a long time been king both in Sweden and Polen but that was going to change. Being king in both Polen and Sweden was hard. Sigismund had to spend time in both Polen and Sweden. During the time he was in Polen he let Duke Karl rule Sweden. Duke Karl like to ruel and forced together vid Rikets ständer Sigismund to abdicate the throne to him in 1595 but it took to 1604 before he was king official.   

 

Pernau was attacked by the swedish army under the comand of duke Karl on the 17th of september 1600. Polen gave in on the 17th of october. During the period, he and the Swedish privy council ruled in Sigismund's name while he stayed in Poland. After various preliminaries, the Rikets ständer forced Sigismund to abdicate the throne to Charles IX in 1595.

 

RATS PROTOCOLL IN PERNAU 

  

In 1602 Mattias and his brother Hans is mentioned in the rats protocoll in Pernau.  

 

"1602 Februar 22. Pernau. Rathsprot. Der Erfahme Matthias Staal wurde gefragt. ab Franß von Dörren verfchienen Herbft von feinem Bruder Hans ... verfchienen Herbft Franh von Darren  berkaufft Sieben Schiffen'. und 41/. Lhsää. Drhbandt, 43. 1618 September 27. Pernau.  Bürgerbuch. ... Matthias und Hans Stael 1619.  

 

Mattias was now a merchant in Pernau. In Sweden duke Karl was now king Karl IX. From 1617 he was alderman in Pernau. Mattias later became a member of the city council in In 1621 Livonia was conquered from Polen by Sweden and Pernau became a  part of the Swedish empire. Mattias joined the Swedish army where he was appointed lieutenant.

 

 

As a member of the council he went to Stockholm and spoke to the swedish king when Pernau 1621 wanted to have cityprivilegies. 

 

The Vasa ship capsized and sank in Stockholm 1628.

 

Mattias son that also was called Mattias studied att the university in Rostock and in Köningsberg 1630. I do not know what he studied in Rockstock but in Köningsberg he studied law. 

 

Matthias was married 2 times. The first time to Elisabeth Hartwich, to Terwerden who was the daughter of Berend Hartwich. Elisabeth died and Mattias got married to Margaretha von Stackelberg  - Göör in the Wolde parish in SaaremaaShe was the daughter of the county  Council John Stackelberg of Göör and Barbro Stjernfelt (171). They got a son called Johan II in 1636. 1645 Mattias was elected mayor of the city Pernau. Matthias died on 25 July 1649. He got eight children: Mattias, Peter, Bernhard, Rikard, Hildebrand, Wilhelm, Jacob, Johan. They were all soldiers in the swedish army.

 

Hans Stahl - In 1619 he was given the Staëlenhof estate as a pant for 3.730 taler. On the 23 of July he was given the stadsfästelsebrev for the estate Staëlenhof and Tammist from the swedish king  Gustaf II Adolfs because of his military duty in the swedish army. He was married to Magdalena Hertwich (Elisabeths sister) Hans is said to have died in prison in 1622. Hans got from what is known one son: Johan. (16XX-1688). Johan was a soldier in the swedish army.  

 

Testamente större korr

 Mattias testamente undertecknat av hans son Jakob Staël von Holstein

Mattias last will signed by his son Jakob Staël von Holstein 

   

Källa för dödsdatum: von Bunge, Friedrich: Das Inland: Eine Wochenschrift für de T. agesgeschichte Liv-, Esth ..., Volym 27

 

Källor och Länkar: 

Anred, Gabriel: Svenska adelns ättartaflor volum 4 tabell 3  

 

Bebre, V. 2002. Leather goods in everyday life in Riga in the 16th–18th century. – Vana Tallinn XIII (XVII). Tallinn, 88–95.

 

Elgenstierna, Gustaf: De introducerades adels ättartavlor, 1932 

 

Fahne, A: Geschlechter und sitz/2 Geschleche de Herren Staël von Holstein

 

Fahne, AGeschlechter und sitz/3 urkundenbuch des geschlechts Staël von Holstein 

 

Hagemeister, Heinrich von : Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livland, volym 2 page 148, 160

 

Harding, Tobias: "Äran och hjältarnas språk? Det politiska försvaret av svenska språket från 1500-talet och framåt", Nordisk kulturpolitisk tidskrift volym 12, No 1 2009 pp 44-70

 

Kluge, Franz: Beiträge zur kunde Est-, Liv- und Kurlands, 1869 volym 6-7 

 

Laakmann, Herman. 1930. Das Erbebuch von Neu Pernau 1543. – Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau. Neuter Band 1926–1929. Pernau, 24–120. 

 

Lakmann, Herman: Abhandlungen dea Instituts für wissenschaftliche Heimatforschung an der Livländiscen Gemeinnützigen u. ökonomischen sozietät (Gegr. 1792). band 1 1615- 1797. Publicerad i Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft del 11 (1936) sid 5  

 

Lakmann, Karl Heinrich Das Revisionsbuch wegen dess Hauses Pernow" Anno 1624  sid 214-39 

 

Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden / sid 385 (1909-1916)

 

Russwurm, Carl Fredrik Wilhelm 1873: Nachrichten über das adelige und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, Baltische Monatsschrift 1873, NF Bd.22(4) s. 444 

OBS! För att läsa artikeln klicka på view/open på sidan du kommer till via ovanstående länk. Du får du tidskriften som pdf fil. Sedan är det bara att scrolla fram till sidan 444.

 

Siewert, FransGeschichte und urkunden der Rigafahrer in Lübeck im 16. und 17. jahrhundert, Pass & Garleb,1897 sid 68 finns på nätet  

 

Stackelberg, Otto Magnus. (1929)Genealogische handbuch der baltischen ritterschaft band 1 Estland, Görlitz, Reval  

Tillgänglig på Internet:  

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000600/images/ 

 

Stackelberg, Otto Magnus. (1930) Genealogische handbuch der baltischen ritterschaft teil 2 och 3 Estland, Görlitz Reval.  

Tillgänglig på Internet: 

http://daten.digitale-sammlungen.de/~db/bsb00000601/images/

 

Ungern-Sternberg, Paul von: Beitreige zur kunde Est-, Liv- und Kurland. Herausgegeben von der Estniske Litterärische gesellschaft in Reval, band VIII häfte 1 u 2 revision 1586 befragen 1586. s. 77

 

Ungern-Sternberg, Paul von: Materialien zur gütergeschichte jeroens für die ältere schwedische zeit bis zur abfassung der ältesten uns erhaltenen munster. Und rossdienstrollen Estlands   

 

Tranér, Gustaf: Kung Karl IX fälttåg i Livland år 1601, Stockholm, 1872 

 

Die äldste swedishe lantrevision in Livland 1601

 

 

Släkthemsida: 

Baron Thomas Staël von Holsteins hemsida

Släkten Stackelbergs hemsida

 

Länkar:

Stilleståndet i Altmark 

Battle of Kircholm 1605 - One of the greatest military victories of Polish-Lithuanian Commonwealth  

Mitteilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Est- und Kurlands , Volym 16 sid 120 

Information om Mattias Staël - han byggde staden Netz (Nätsi) som ligger i Pärnau län 28 km

nordväst om Pernau. Källa:. Rev 1624 sid 30 

Familjen Stackelberghs gods Piddula, Abija 

Svenska Tidskrift;  by Gösta Bagge and Erik Fahlbeck: 20. årgången 1930

von Vegesack

Jacob Gottbergs stambok 1591 - 1613 artikel i personhistorisk tidskrift  by Gösta Bagge and Erik Fahlbeck: 20.årgången 1930

Tjugofemårskriget mot Ryssland 1570 - 1595

Slaget vid Kirscholm 

1Sitzungsberichte der Alter... 

2Sitzungberrichte der Altertum forschenden gesellschaft zu Pernau. 

Vunk, Aldur; Pärnu päev - mis ja milleks? Pärnu postimes 19 mars 2011 

 

 

Grosse gillet i Pernau var st Marien - Magdalena Gilde. Det finns en vapensköld i st Nicolaische

kirsche i Pernau. 

Johan Stackelberg av Jöör föddes omkring 1580 och var son till Peter Stackelberg och Anna von

 Buxhoeveden.  

Staden Pärnau (obs på ryska)

Belägringen av Riga (på tyska)

Wisma 1653 En kunglig svensk tribunal inrättas med en beslutsfattande instans för samtliga

svenska besittningar i Tyskland. Wismar blir Europas största fästning med 18 bastioner, nio

raveliner (ett slags befästningsverk), två citadeller (skyddar en stad eller en del av ett slott)

och 700 kanoner. På ön Walfisch byggs ett fort att skydda inloppet till staden.

 

Niez

p. 214 

 

 

 p. 226

 

 

 

pRIVATGODS

 

Privatgods 

  

von Hagemeister, Heinric; Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands, Volume 1

p. 201

 

Am 17. Dezember 1425 bürgte Dorpat für seinen Rh. Hartwich Cothusen, dem Oldendorp Tuch

beschlagnahmen ließ, weil er ungewogen Salz aus Reval gebracht hatte.

 

Segevrit, Segefrit Hartwich, Hartwych {1892,22r,31r} 1: Am Fastnachtsabend (21. Februar)

1452 wurde Hartwych Segefrit Bruder der Tafelgilde. 2: Zu Ostern (14. April) 1465 wurde das

Totengedächtnis für Herrn Hartwich Segevrit begangen. 3: Er war ein Sohn des gleichnamigen

Rigischen Rh. von 1412 bis 1443. 4: Sein Vater kam am 28. April 1442 mit der Äbtissin und

dem Konvent des St.Maria-Magdalenen-Klosters zu Riga überein, daß der Konvent nach dem

Tode seines Sohnes seine Vikarie in der Klosterkirche auch an zwei Priester vergeben dürfte, die

bereits anderwärtig belehnt wären. Im Jahre 1460 war er Vormund einer Vikarie. 6: 1460

bekam er von den Rigischen Kämmerern 225 Mk. rig. für seine Reise nach Pleskau. Nach

BÖTHFÜHR war er 1459, 1460 und 1462 Rh. zu Riga. 8: LivUB I.9, Nr.844; HR II.4, Nr.757;

BÖTHFÜHR, S.93, 107f.

 

* von Gardenburch, Friedrich Konrad Livländiske Jahrbucher; del 2, Riga 1781

sid 516 file:///C:/Users/media/Downloads/gadebusch_livlandische_2_2.pdf 

 

Källa: von Hagemeister, Heinrich: Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livland, volym

 

2 sid 148, 160. 160218 

 

Stackelberg 

 

Rogberg, Carl (1859).Konung Carl den niondes fälttåg i Lifland år 1600 och förberedelserna dertill. Akademisk afjhandling, som ... till offentlig granskning framställes af Carl Rogberg ... å Gustavianska lärosalen d. 24 maj 1859 p.v.t.f.m.. Diss. Uppsala : Uppsala universitet 1859 

 

 

Stackelberg, O.W. (1930) Genealogische Handbuch der Baltischen Ritterschaft teil 2: s. 363-364

 

Genealogische Handbuch der Baltische Ritterschaft från 1929