POLSKA KRIGET JULI 1655- 23 APRIL 1660

PÅGICK;  Juli 1655 - april 1660

KRIG MOT; Polen, Brandenburg 1657-1660

TYSK-ROMERSKA RIKET 1657 - 1660

SVERIGES ALLIERADE; Bandenburg (Januari - september 1657)

SIEBENBÜRG (december 1655 - juni 1657)

ANGRIPARE: Sverige

SVENSK REGENTER; Karl X Gustav och Karl XI

UTLÄNDSKA REGENTER; Johan II Kasmir (Polen), Fredrik Wilhelm (Bandenburg), kejsare Fredrik III (Tysk-romerska riket) Leopold I  (Tysk-romersk kejsare)

SVENSK BEFÄLHAVARE; Karl X Gustav, ståthållaren i Pommern Arvid Wittenberg, de la Gardie och Gustaf Horn.

GARNISONER I POMMERN - STETTIN, GREFFENHAGEN OCH STRALSUND

UTSPELADE SIG I; Till större delen i Livland och Finland.

FÄLTSLAG/SLAG; Slaget vid Warka 28 mars 1656, Tredagarsslaget vid Warzawa 18-20 juni.

FRED; Freden i Olivia april 1660.

RESULTAT; Svensk seger; Polen-Lituaen erkände Sveriges innehav av Estland, Livland och Ösel. Polen-Litauens kung Johan II Kasmir avstod från alla anspråk på den svenska kronan  

STAHLAR I KRIGET; MAJOR WILHELM (f. xxxx  d.14 oktober 1673 i Wismar) OCH KAPTEN HILDEBRAND (f. 1622 d. 1656) 

 

Stormakten Sverige behövde soldater som bevakade riket och dess provinser under fredstid och det är nu jag först hittat spår av bröderna kapten Hildebrand och löjtnant Wilhelm.

 

FÄNRIK WILHELM STAHL MAJ 1650 – BREMEN VERDEN -. Påbörjade sin militära kariär som fänrik i  ÖVERSTE WILHELM FORBES REGEMENTE - i överstelöjtnant Bengt von Horns kompani i Bremen Verden.1 1650/12 - referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 101 s. 92 2

 

5 AUGUSTI 1650. - 1650/9 - fänrik Wilhelm avancerade och i augusti 1660 låg LÖJTNANT WILHELM i garnisonen i Demmin i den svenska provinsen Pommern. Han tillhörde NIKLAS DANKWART LILLIESTRÖMS VÄRVADE REGEMENTE - Karl von Arensdorffs kompani. Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1650/9 (1650), bildid: A0053623_00085 

 

KAPTEN HILDEBRAND - I DEN SVENSKA PROVINSEN POMMERNAUGUSTI 1650 – Den då 28-årige KAPTEN HILDEBRAND (1622-1656) finns noterad i svenska arméns rullor från 5 augusti 1650 1650/9. Han låg i garnison i Demmin i den svenska provinsen Pommern. Hildebrand hade ett eget kompani i överste Niklas Dankwart Lillieströms värvade regemente.  

noterad i svenska armén rullor från 5 AUGUSTI 1650.1 1650/9 Han låg i garnisonen Demmin i den svenska provinsen Pommern. Hildebrand var kapten i ett eget kompani i överste NIKLAS DANKWART LILLIESTRÖMS VÄRVADE REGEMENTE.2 Hildebrands bror Wilhelm tillhörde även han Niklas Dankwart Lillieströms värvade regemente.

2 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053623_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=1465%2C-119%2C4605%2C2188

 

JUNI-JULI 1652 - LÖJTNANT JACOB I BREMEN-VERDEN – Vid samma tid var löjtnant Jacob Stahl i rullorna för värvade infanterisoldater i juni-juli 1652 i Thomas von Gerstenbergs kompani i ÖVERSTELÖJTNANT BENGT HORN VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE som låg i garnison i Bremen Verden 1652/8 (längst ner till höger). 

 

BAKGRUND TILL SVERIGES ANFALL MOT POLEN  - Eftersom Polen i mitten av 1600-talet befann sig i ett svaghetstillstånd beslöts att Sverige borde utnyttja tillfället att skaffa sig kontroll över Polens kustområden. Detta skulle ge Sverige möjlighet att förena Baltikum och provinserna i Tyskland. (Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media. s. 95). 

 

VÄRVNINGAR: I BÖRJAN AV 1655; 17.000 i Stettin (garnison i Pommern) - under Arvid Wittenberg. 15.000 i Stockholm och 17.000 i Livland. (Zakarias Topelius -  TJUGONIONDE FÖRELÄSNINGEN.).

 

KRIGSPLANEN;

Fältmarskalk Arvid Wittenberg skulle marschera från Pommern med en armé bestående av 14.000 man med order att  rycka in i Polen.

Karl X Gustav skulle tillsammans med 15.000 man skeppas den över från Sverige till Pommern för att rycka in i Polen och förenas med fältmarskalk Arvid Wittenberg. 

Livländska armén - Under ledning av Magnus de la Gardie skulle under fältmarskalken Gustaf Adolf Lewenhaupts befäl skulle den livländska amén med 7.200 soldater från svenska Livland angripa det polska Litauen och Kurland.(Carlbom tredagarsslaget vid Warschau s. 6). Kolla fältmarskalk gustaf Adolf Lewenhaupt!!!

 

I juni 1655 begav dig Fabian von Fersens fotregemente med 6 kompanier och 718 man till Pommern. De 6 kompanierna var; överste Fabian von Fersen, Jacob Stuart, Jean Baptista de Piron, Carpe, Friedrich von Eichstedt och Wilhelm Friedrich Stahl von Holstein. (Tessin Teil I  s. 265).

 

"Alexander von Weissensteins dragoner -1655 ville Weissenstein gå i svensk tjänst, var i augusti i Bromberg och fick ett fotregemente; hvilket han ville skulle kallas dragonregemente; skulle bli 8 kompanier. (Carlbom, Johan Levin (1905) Karl X Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. s. 12).

Alexander von Weissenstein var en svensk överste i svensk tjänst och kommendant i Bromberg mfl. Acta historia - augusti 1655 till och med december 1655 kommendant i Bromberg. Januari, maj 1656 Konitz, Juli Stargard, augusti-december Stargard. 1658 tjänstgjorde han mellan oktober och november Skelsör, december Korsör och februari 1659 Kjöge. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Konitz ligger i Polen (Wikipedia).  

 

LIVLÄNDSKA ARMÉN - Den 1 juli 1655 gick fältmarskalk Gustaf Adolf Lewenhaupt och hans soldater in i polska Livland och erövrade staden Dünaburg. Efter intagandet av Dünaburg i juli gick Magnus Gabriel de la Gardie i kvarter med sin armé vid Kokenhusen. (Carlbom, Johan Levin. Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget  s. 14.)

 

"OPERATION PREUSSEN" .- WITTENBERGS AVMARCH FRÅN STETTIN I POMMERN

FÄLTMARSKALKEN OCH GUVERNÖREN ARVID WITTENBERGS ARME I STETTIN I POMMERN - Wittenberg och hans soldater bröt den 5 JULI 1655 upp från Damm i svenska Pommern. Han mönstrade där sin styrka som uppgick till omkring 18.000 man.(Carlbom från Wiechel till Bält s. 22). Bland Wittenbergs soldater fanns Alexander Weissenstiens dragoner. (Carlbom från Wiechel till Bält s. 197) Bland soldaterna i överste Fabian von Fersens regemente till fots fanns Wilhelm Friedrich Staël von Holstein.(NOT). Enligt Elgenstierna tillhörde Hildebrand redan 1655 Weissensteins dragoner. (Elgenstierna).

 

GUSTAV V ADOLFS ARMÉ I SVERIGE - Kungen och hans armé seglade ut från Dalarö den 9 juli 1655 Den 15 juli 1655 var kungen framme vid Peenemünde. Den svenska flottan som lämnade Stockholm bestod av 40 krigsskepp, ett stort antal transportfartyg med trupper ombord. Befälhavare var Carl Gustaf Wrangel. (Starbäck sjätte bandet s. 53). Den 31 juli 1655 mönstrade han av sina soldater i Damm och ryckte med 16.000 man in i Polen med avsikt att förena sig med Arvid Wittenbergs styrkor. (Carlbom tredagarsslaget s. 7).

 

STYRORNA FÖRENAS VID KONIN - WITTENBERG OCH KUNGEN - 14 AUGUSTI - HUVUDARMEN LEDD AV WITTENBERG SÄNDS MOT KRAKOW I POLEN - KUNGEN GICK MOT WARZAWA

Den 14 augusti 1655 förenades styrkorna vid Konin. (Starbäck, Carl Georg Berättelser ur svenska historien/ sjätte bandet s. 57-63). Kungen beslutade sig för att dela sina trupper i Polen. Huvudarmén under Arvid Wittenberg sändes den 27 augusti mot Krakow i Polen. Kungen själv med en trupp om 2.000 ryttare och 1.200 infanterister gick mot Warzawa och Otto Stenbock sände 30 augusti en mindre styrka längs Weichsel norrut mot Preussen, helst med målsättning att förena sig med den livländska armén. Arvid Wittenberg marscherade över Rava söderut. (Wikipedia). 

 

Alexander von Weissenstein var en svensk överste i svensk tjänst och kommendant i Bromberg mfl. Acta historia - augusti 1655 till och med december 1655 kommendant i Bromberg (Polen). (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167).    

 

26 OKTOBER 1655 ERHÖLL ALEXANDER VON WEISSENSTEIN ETT REGEMENTE PÅ 8 KOMPANIER DRAGONER NOT""

 

1655 "Vidare hade överste Alexander von Weissenstein som varit lägrad i Bromberg, begagnat tiden till att övergå till Weichsel utan att bli upptäckt och kastade sig över lantvänet, som drevs på flykt. På det att vägen till Preussen alltid skulle hållas öppen, lät han på den andra Weichselstanden uppföra en skans. (Pudendorf - andra boken s. 86). FLYTTA!!!!

 

Den 7/3 1656 mönstrades i Thorn 7 kompani bestående av 343 man tyskt och polskt folk." (Carlbom, Johan Levin (1905) Karl X Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. s. 12). 7 mars 1656 var överste Weissensteins dragoner i Thorn (i Polen). Där mönstrades 7 kompani - 343 dragoner. 157 var tyska och 106 polacker KÄLLA!!!

 

ALEXANDER WEISSENSTEIN - Januari, maj 1656 Konitz (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167)

 

VINTERFÄLTTÅGET 1656 - Överste Weissensteins dragoner intog den 30 januari 1656 staden Schlochau i västra delen av Preussen. (Berättelser ur den svenska historian s. 84). "I Preussen hade, såsom furut nämndt, Gustaf Otto Stenbock i början av januari 1656 förlagt sina trupper i vinterkvarter kring Danzig och själv begivit sit till Thorn för att sköta hälsan. Den 11 januari uppbrändes invånare i Danzig sina förstäder för att bättre kunna försvara själva staden, och mot slutet av månaden började svenskarna åter sätta sig i rörelse. Överste Weissenstein intog den 30 januari staden Schlochau i västra delen av Preussen". (Berättelser ur svenska historien 1885-1886 s. X)   

 

FEBRUARI 1656 - "Under belägringen av Marienburg hade överste Weissenstein genom dagtinan blivit herre över Schlochau, där han fann en myckenhet livsmedel och ammunition och 200 gamla fotknektar som uppgjorde garnisonen och vilka godvilligt ingick i de svenska trupperna". (Pudendorf tredje boken s. 144). Gustav Otto Stenbocks här inslöt 2 februari 1656 Marienburg (Wikipedia 1656).

 

Alexander Weissensteins dragonregemente finns i en förteckning som Carl Otto Stenbock fick den 8 februari 1656 över de hos honom i det preussiska kvarteret liggande soldater (Carlbom s. 30). Vilken av böckerna?????????????????

 

7 mars 1656 var överste Weissensteins dragoner i Thorn (i Polen). Där mönstrades 7 kompani - 343 dragoner. 157 var tyska och 106 polacker. Regementet marscherade mot Polen tillsammans med markgreven av Baden och förstördes den 28 mars nära Warka (i Polen) 

 

SLAGET VID WARKA - 27 MARS 1656 - Sverige besegrade Polen i slaget vid den polska staden Warka. Befälhavaren var Fredrik av Baden som hade en svensk armé på 2.500 man. Motståndaren Stefan Czarniecki hade 7.500 soldater (Wikipedia). "Sedan nämnligten hertig Adolf Johan hållit en militäkonferand om dessa truppernas marsch till övre Polen och sättet hur bekvämast det kunde ske samt enligt konungens sist anlända order beslutit ge markgreven Fredrik af Baden kommandot över dem, så utfärdades han den 17 mars instruktion och fullmakt för denne. Markgeven skulle draga till sig det Waldeckska regementet och med det bege sig åstad så fort som möjligth samt under marschen draga till sig major Bock knektar och härmed gå att skingra de sammanrotade rebellerna, adel och bönder, vid Warka på sätt han fann bäst och kunde komma dem inpå livet. Överste Israel Ridderhielm, som nyss var kommen till Radom, skulle han möjligt ochså taga med eller beordra komma efter. Sedan rebellerna skingrats, skulle han sända i förväg till Kasimirs vid Weichseln major Bock med sina 100 knektar samt generalprovinsmästaren och möjligen även det Waldecka regementet till där inlasta så mycket så mycket proviant i skutor, som de å stället kunde komma över, och föra det på floden till Warschau. Medan inlastningen skedde, skulle majoren för sin säkerhets skull bemäktiga sit slottet och med knektana sätta sig där, sedan följa med skutorna. Följande tupper skulle samla sig efter hand och stax komma efter Markgreven med de 8 komp. Waldecks regemente nämnligen 8 kompani, markgrevens 4 kompani. Posse, 6 kompanier, Ahlefelds 2 kompanier, Kleist 7 kompanier, Weissensteins regemente; dem Sulzbach redan hade samlade och vid handen; markgreven skulle under marschen ständigt skicka order till dessa efterkommande trupper och efter rebellernas skingrande uppehålla sig så mycket, att han kunde förena sig med dem. Men om markgreven ej ville låta upperhålla sig, så kunde han med det Waldeckska regementet gå förut till konungen, och då vore nödvändigt att uppdraga befälet över dessa trupper åt överste Israel Ridderhielm. Hertigen vill se till, huruvida han efter inkommande underrätelser om förhållandena skulle med överste Taubes regemente och Siechells kompanier följa efter de nämnda. Vid ankomsten till Sandomir skulle markgreven notificera konungen om sin ankomst och få vidare order om sin marsch" (Carlbom s. 30).   VILKEN AV BÖCKERNA???

Regementet marscherade mot Polen tillsammans med markgreven av Baden och förstördes den 28 mars nära Warka (i Polen).  NOT!!!

 

2 APRIL 1656 - Överste Alexander von Weissensteins dragonregemente var 2 april 1656 ruinerat och han skulle få tillstånd att värva ett nytt (Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget s. 197-198). 

 

ALEXANDER WEISENSTEIN - maj 1656 Konitz, (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167).

Juli Stargard, augusti-december Stargard 1656 . 1658 tjänstgjorde han mellan oktober och november Skelsör, december Korsör och februari 1659 Kjöge. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Konitz ligger i Polen (Wikipedia).  

 

Källor;

J. Levin, Carlbom. (1910) Karl X Gustafs Polska krig och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. Göteborg, Centraltryckeriet, Oschar Erikson.  

J.Levin, Carlbom. (1906) Tre dagars slaget vid Warschau.

 

17 MAJ  1656 - RYSSLAND FÖRKLARAR SVERIGE KRIG  

 

TREDAGARSSLAGET VID WARSCHAU 18-20 JULI 1656 - "Polska armén stod uppställd vid högra stranden av Wiechsel floden nordöst om Warschau och stödde sin västra flygel mot floden, sin högra mot Bjalenka skogen, med förskansningar framför centern och talrikt rytteri på flyglarna, fronten mot norr. Svenska armén hade till höger floden till vänster skogen, fronten mot söder. Högra svenska flygeln anfördes av kungen själv, och under honom kommenderade prins Adolf Johan gen Douglas, markgreven av Baden och pfaltzgreven af Sultzbach. Här stod fyra regementen kavalleri, uplänningar, småläningar, östgötar och finnar, de sistnämnda under Fab Berndes. ....( Zacharias Topelius 31 föreläsning). 

Carlbom beskriver slaget i sin bok "Tre dagars slaget vid Warschau"; "Trupperna, som markgreven hade med sig, var förutom det Waldesckska regementet, och brodern Karl Magnus regemente, Ahlefelts regemente., 1 skvadron av överstelöjtnant Peter von Kiesells (eller Wittenbergs) regemente, överstelöjtnant von Rosens skvadron, överste Boses skvadron, överste Posses skvadron, kanhända, vidare något folk av major Kleists skvadron, av Siecells skvadron, av överste Pentz regemente och Aschbergs regemente, allt rytteri, samt Weissensteins dragoner....." (Carlbom s. 71). UTGÅNG; Svenskarna förlorade slaget.   

 

Överste Alexander von Weissensteins dragonregement var 1 augusti 1656 i Bromberg och fick ett fotregemente, vilket han skulle kalla dragonregemente; skulle bli 8 kompanier; den 7 augusti 1656 mönstrades i Thorn 7 kompanier 343 man. tyskt och polskt folk. (Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget s. 197-198). S. 12!!! 

 

FEBRUARI, MARS, MAJ 1657 MAJOR WILHELM - ÖVERSTE LUDVIG FRITZES DRAGONREGEMENTE - EGET KOMPANI I SCHWETZ I POMMERN ELLER PREUSSEN - Major Wilhelm var under det polska kriget enligt arméns rullor i februari - maj 1657 befälhavare över ett eget kompani i överste Ludvig Fritzes dragonregemente i Schwetz i Pommern. Kompaniet bestod av 14 man 1657/7. Många soldater i regementet hade dött i pesten under 1656 så nu fanns bara sex kompanier i regementet bestående av 86 soldater. 10 JUNI 1657 förlades regementet vid  Schloschow. (1657/7). Regementet hade då fyra kompanier; Fritzes, Wilhelm Georg Volbert, Wilhelm Stahl och Jacob Michael Pawolowsky. Kungen beslutade att regementet skulle vara kvar i Preussen. I augusti 1657 dog major Fritze i pesten. (Tessin, Georg Die Deutschen regimenter der krone Schweden not 106 Teil I s. 244-245).

 

"Snart finns våren 1657 i Pommern (8) 4 kompanier a 150 man nyförvärvade dragoner i Weissensteins; till dessa fyra kompanier hörde major Staal (Stahl, Stall) som stupade edan i juli 1656 i Warschauslaget där han befann sig bland Karl Magnus av Badens ytteriregemente. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav; från Wiechel till Bält 1657: tåget över Bält 1657 och freden i Roskilde 1658 s. 197-199).

 

1657 fanns fyra nyrekryterade kompanier i Pommern. En av soldaterna var Hildebrand. (Tessin, Georg Die Deutschen regimenter der krone Schweden s. 242). 

 

JUNI 1657 - DANSKA KRIGET - DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG - Eftersom svenskarna hade fullt upp i Polen beslutade sig den danske kungen att passa på att förklara Sverige krig. Den svenske kungen underättades den 20 juni 1657 om den danska krigsförklaringen. NOT!!

 

FÄLTTÅGET UR POLEN OCH PREUSSEN MOT DANMARK -  Den 23 juni 1657 bröt Karl X Gustav upp med sin här och drar sig västerut med sina soldater. (Isacsson s. 3). Kungen lämnar kvar det mesta fotfolket som fortsatte garnisonstjänst i Preussen och Pommern. Han lämnar även kvar det mesta av artilleriet. Kungen tog med de mesta av rytteriet på tåget mot Danmark. Av artilleiet följde Filip av Sulzbach, markgreven Karl Magnus av Baden och de la Gardies regemente. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 92). WEISSENSTEINS DRAGONER - Vid anordningen för tåget till Holstein beräknade kungen Weissensteins skvardron i Pommern till 4 kompanier a 400 soldater genem, när de blev färdigvävade, och bestämde densamma att ligga kvar i garnisonen i Pommern. 16 juni 1657. Redan den 19 augusti 1657 gavs order, att de Weissensteinska dragoner måste sändas från Pommern till kungen, som nu var vid Fredriksodde. Weissensteins dragoner kom till Holstein på hösten 1657. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 92). ALEXANDER WEISSENSTEIN - 1658 tjänstgjorde han mellan oktober och november Skelsör, december Korsör och februari 1659 Kjöge. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Skelör ligger på Själland, Körsör på Själland och Kjöge på Själland. (Wikipedia). 

 

APRIL 1660 - KAPTEN WILHELM - ÖVERSTE AXEL POSSES REGEMENTE - EGET KOMPANI  1660/5 

Axel Posses blev chef för Upplands regemente 1660 (Mankel, Julius (1866) Anteckningar rörande svenska regementernas historia s. 222.)

 

FRED; Freden i Olivia april 1660.

RESULTAT; Svensk seger; Polen-Lituaen erkände Sveriges innehav av Estland, Livland och Ösel. Polen-Litauens kung Johan II Kasmir avstod från alla anspråk på den svenska kronan 

 

23 JULI 1660 KAPTEN WILHELM I ÖVERSTE AXEL POSSES REGEMENTE - EGET KOMPANI (Axel Posse (f. 1627 d. 1662). Överste för Upplands regemente 1660. (Svenskt biografiskt lexikon).

 

TRYCKTA KÄLLOR;

Bonnesen, Sten (1929-58). Carl X Gustaf. Lund; Gleerup  

Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze

Carlbom, Johan Levin (1908). Tredagars slaget vid Waschau den 18-20 juli 1656 samt de mindre fältslagen 1655 och 1656. 

Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget. 

Carlsen. (1855) Svensk historia under Carl Gustafs regering.

Grimberg, Carl (1926). Svenska folkets underbara öden. Del III

Holm; Carl Torsten (1927). Svenska krig under 1600-talets senare hälft. Militärlitteraturföreningens förlag.

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media

Mankell, Julius (1859) Berättelser om svensk krigshistoriens märkvärdigaste fältslag.

Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 1 unter Karl X Gustav (1654-1660).

Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 2 unter Karl X Gustav und Karl XII (1660-1718).

 

ARTIKEL/KAPITEL 

Tersmeden, Lars (1980). Carl X Gustafs strategi i kriget mot Polen 1665. Kungl. Krisvetenskapsakademins handlingar och tidskrift, 1980 (184): Bihäfte s. 3-61.

 

OTRYCKTA KÄLLOR; 

Krigsarkivet - améns rulllor; 1629-1721 

 

Grandell, Jens (2020) Zachariax Topelius föreläsningar i geografi och historia. 
.

Vilhelms namnteckning

 

24 SEPTEMBER 1662  STETTIN - WILHELM STAHL

Battle of Warka 27 march 1656

by Franciszek Smuglewicz (1745-1807)

National Museum in Wroclaw

 

Gustaf Adolf Lewenhaupt

(f. 24/2 1619 d. 29/11 1656)