Släkten Staël von Holstein

POLSKA KRIGET 5 JULI 1655- 23 APRIL 1660

ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!!!!!!!!

PÅGICK; 5 Juli 1655 - april 1660

KRIG MOT; Polen, Brandenburg 1657-1660, Tysk-romerska riket 1657-1660

SVERIGES ALLIERADE; Brandenburg (Januari - september 1657)

Siebenbürg (december 1655 - juni 1657)

ANGRIPARE: Sverige

SVENSK REGENTER; Karl X Gustav och Karl XI (från 13 febrari 1660).

UTLÄNDSKA REGENTER; Johan II Kasmir (Polen), Fredrik Wilhelm (Brandenburg), kejsare Fredrik III (Tysk-romerska riket) och Leopold I (Tysk-romersk kejsare)

SVENSK BEFÄLHAVARE; Karl X Gustav, ståthållaren över Pommern Arvid Wittenberg (f. 1606 Borgå, Finland d. 7/9 1657 i Zamosc i Polen) , de la Gardie och Gustaf Horn.

GARNISONER I POMMERN - STETTIN, GREFFENHAGEN OCH STRALSUND

FÄLTSLAG/SLAG; Slaget vid Warka 28 mars 1656, Tredagarsslaget vid Warzawa 18-20 juni. Båda städerna ligger i Polen.

FRED; Freden i Olivia april 1660.

RESULTAT; Svensk seger; Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Livland och Ösel. Polen-Litauens kung Johan II Kasmir avstod från alla anspråk på den svenska kronan.

STAHLAR I KRIGET; MAJOR WILHELM (f. xxxx d.14 oktober 1673 i Wismar). Staden tillhörde det svenska riket sedan 29 februari 1632 då Mecklenburgs hertig fick avträda det till Gustaf II Adolf). KAPTEN HILDEBRAND (f. 1622 d. 1656 i Polen). Vilka regementen och kompanier??? FOTNÖTTER!!!

I kriget deltog även Wilhelm Friedrich Staël von Holstein. (f. xxxx d. xxxx). Han tillhörde den tyska grenen av släkten - Linie au Berenster und Saal. Enligt Fahne dog släkten ut i och med honom. (Fahne s. 232-231.)

Jacob Staël von Holstein Upplands infanteriregemente NOT

POLEN OCH BRANDENBURG I BÖRJAN AV 1650-TALET "De brandenburgska stridskrafterna uppgick i början av år 1655 till endast omkring 1 800 man, förlagda i garnisoner runt om i landet. I hertigdömet Preussen fanns dessutom en lantmilis om 6 000 man till häst och fot. I februari igångsattes emellertid rätt omfattande värvningar både i Brandenburg och i hertigdömet Preussien:1.17 Genom i mars inkomna rapporter kände Carl X Gustaf till att värvningar pågick i Brandenburg och dessutom att ett antal kompanier till fot skulle sändas till hertigdömet Preussen." (Tersmeden, Lars (1980) Carl X Gustafs strategi mot Polen 1655. Kungl. Krigsvetenskapsamademiens handlingar och tidskrift 1980(184): Bihäfte , s. 8).

KUNG CARL X GUSTAFS MÅL "Det krigsmål som Carl X Gustaf till en början närmast tänkt sig torde ha varit ett förvärv av den polska sjökanten, i första hand Kungliga Preussen (Västpreussen) jämte Gdansk (Danzig) samt Samogitien, i andra hand hertigdömena Preussen (Ostpreussen) och Kurland, vilka båda var polska län." (Tersmeden, x (x) Carl X Gustafs strategi mot Polen 1655 s. 7-8). Militärhistorisk tidskrift 1980.

"Det ursprungligen från Tyskland värvade artillerifolket i Sverige ersattes under yngre vasatiden efterhand med svensk personal. År 1655 kan man säga, att personalen i Sverige och Finland var inhemskt rekryterad, i Östersjöprovinserna var det svensk befäl med baltiskt inslag och i stor utsträckning beltiskt manskap och i besittningarna tyska befäl och manskap med svenskt inslag. Befälen rekryterades huvudsakligen från medelklass och lågadel, och de intelektuella fordringarna sattes högt. Bundenheten vid vapen var påtaglig, och i de olika befälskategorierna befinner man ofta generation efter generation, ja ofta hela familjer representerade. Härjämte förekom talrika giften mellan de olika släkterna." (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 61).

KRIGET FÖRBEREDS DECEMBER 1654 - Redan i december 1654 hade värvningar om än i mindre omfattning igångsatts som förberedelser för ett krig i öster. Under mars intensifierades värvningsverksamheten för att därefter fortsätta i lugnare takt. Av naturliga skäl ägde värvningarna huvudsakligen rum i Tyskland, där de nyvärvade förbanden efterhand samlades i Bremen-Verden och Pommern men även bl a i Livland, trots den belastning för befolkningen som den ovannämnda truppkoncentreringen dit redan hade medfört och skulle komma att medföra. Den strategiska tyngdpunkten hade alltså fram tom mars 1655 varit förlagd till Livland, varifrån huvudanfallet mot Ryssland sålunda skulle ha ansatts." NOT

"Endast en del av regementena skulle alltså utkommenderas, dessutom inte till Livland utan till Pommern, men i stället skulle de i Pommern, Wismar och Bremen förlagda inhemska svenska förbanden inte hemsändas utan kvarstanna där." NOT

"Upplands fotregemente - Utgick 1655 till Pommern med 6 kompanier (795 man). I Pommern fanns sedan tidigare 425 man i 4 kompanier. Regementschef var överste Axel Leijonhufvud, han efterträddes av greve Nils Brahe. Större delen av regementet gick med kungen in i Polen. En brigad av regementet var med i slaget vid Nowy Dwór den 20 september 1655 och i slaget vid Warzawa den 18-20 september. Regmentet tjänstgjorde huvudsakligen i Preussen, följde med kungen till Danmark. Deltog i slaget vid Fredriksodde den 24 oktober 1657, samt i tåget öer Bält och stormningen av Köpenhamn 10-11 februari 1659." (Karl X Gustavs krig. s.x).

Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Under befäl av Axel Lewenhaupt inskeppades regementet i juli 1656 vid Dalarö och överfördes till Peenemünde, varefter kungen mönstrade hären i Stettin. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente låg härefter i garnison i Marienburg. (Med upplänningarna i fält. Några drag ur Upplands regementes historia, artikel av Carl Söderberg i årsboken Uppland 1944).

FÖRSVARET AV DE SVENSKA PROVINSERNA I NORRA TYSKLAND 1654/1655 -De rekryterades många nya soldater för att bevakade riket och dess provinser under fredstid och det är nu jag först hittat spår av bröderna kapten Hildebrand och löjtnant Wilhelm och Wilhelm Friedrich. Den senare tillhörde den tyska grenen Berensterz und Saal. (Berensterz (nu: Bergstadt²) ligger i amt Bornefeld i Westpfalen.) Linjens ursprung är enligt Anton Fahnes forskning okänt.Not! UTÖKA DETTA!!!!

JUNI 1650 – Redan i Juni, juli och augusti 1650 finns enligt arméns rullor Wilhelm Fredrich Staël von Holstein i överste Wilhelm Forbes regemente i Bremen Verden i överstelöjtnant Bengt Horns kompani i överste. 1650/12 referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 127 sidan 118.¹ JULI 1650 Wilhelm Friedrich i

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053626_00127#?c=&m=&s=&cv=126&xywh=3170%2C299%2C3008%2C1717

överstelöjtnant Bengt Horns kompani. Referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 131 s. 141.¹

AUGUSTI 1650 Wilhelm Friedrich - kapten Herman von Rensens kompani i överste Wilhelm Forbes regemente 1650/12 referenskod SE/KrA/0022/1650/12 Bild 167 sidan 146

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053626_00141#?c=&m=&s=&cv=140&xywh=3304%2C108%2C3007%2C1716

2 https://de.wikipedia.org/wiki/Bergstadt_(Wermelskirchen)

FÄNRIK WILHELM STAHL MAJ 1650 – BREMEN VERDEN -. Vad gäller den gren jag tillhör är den förste som dyker upp i rullorna Wilhelm Stahl som påbörjade sin militära kariär som fänrik i ÖVERSTE WILHELM FORBES REGEMENTE - i överstelöjtnant Bengt von Horns kompani i Bremen Verden.¹ 1650/12 - referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 101 s. 92 ²

Överste Wilhelm Forbes (f. 2/2 1614 i Aberdeenshire d. 14/6 1654) under första Bremeiska kriget när han försvarade fästningen Burg mot styrkor från staden Bremen). Han var son till Arthur den 9/10 earlen av Forbes och dennes hustru Jean och hade i oktober 1649 fått i order av Carl Gustav Wrangel att gå till Bremen. Överste Forbes hade det året fått en pension på 1.000 riksdaler per år och tog över fortifikationen i Burg (idag en förort til Bremen) i Bremen Verden. Fortifikationen kom att vara strategiskt viktig i det Bremiska kriget 1654 när Forbes ansvarade det tillsammans med 500 soldater. (University of St Andrews Institute of Scottish Historical Resarse databas.)

Överstelöjtnant Bengt Horn - (f. 10/11 1623 d. 7/2 1678 i Riga). Överstelöjtnant vid Blå regementet från 1648. (Wikipedia). Bengt Horn af Åminne var född på Vikhus. Han var 1650 kommendant på fästningarna Otterberg och Vechta. 1648 var han major vid Gustav Otto Stenbocks regemente. Han avancerade samma år till överstelöjtnant där. (Svenskt biografiskt lexikon - Riksarkivet (finns på nätet).

LÖJTNANT WILHELM OCH KAPTEN HILDEBRAND I DEMMIN I SVENSKA PROVINSEN POMMERN 1650

5 AUGUSTI 1650. - 1650/9 - fänrik Wilhelm avancerade och i augusti 1660 låg LÖJTNANT WILHELM i garnisonen i Demmin i den svenska provinsen Pommern. Han tillhörde NIKLAS DANKWART LILLIESTRÖMS VÄRVADE REGEMENTE - Karl von Arensdorffs kompani. Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1650/9 (1650), bildid: A0053623_00085

KAPTEN HILDEBRAND - I DEN SVENSKA PROVINSEN POMMERN – AUGUSTI 1650 – Den då 28-årige KAPTEN HILDEBRAND (1622-1656) finns noterad i svenska arméns rullor från 5 augusti 1650 1650/9. Han låg i garnison i Demmin i den svenska provinsen Pommern. Hildebrand hade ett eget kompani i överste Niklas Dankwart Lillieströms värvade regemente.

noterad i svenska armén rullor från 5 AUGUSTI 1650.¹ 1650/9 Han låg i garnisonen Demmin i den svenska provinsen Pommern. Hildebrand var kapten i ett eget kompani i överste NIKLAS DANKWART LILLIESTRÖMS VÄRVADE REGEMENTE.² Hildebrands bror Wilhelm tillhörde även han Niklas Dankwart Lillieströms värvade regemente.

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053623_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=7%2C266%2C7322%2C3005

2 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053623_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=1465%2C-119%2C4605%2C2188

Claes (Niklas) Danckwardt-Lillieström enligt Svenskt biografiskt lexikon (f. 1613 d. 6/1 1681). På nyår 1650 återfinns han i Pommern. 1653 tjänstgör han i Pommern. Han kom att tjänstgöra i det Polska kriget 1655. Han kallades av kungen till Polen för att värva ett regement där 20 sep, 9 okt 1655 från Krakow. Han kom dock inte längre än till Preussen. Samlingsplats Elbing. värvningen stötte på problem. ......

JUNI-JULI 1652 - LÖJTNANT JACOB I BREMEN-VERDEN – Vid samma tid var löjtnant Jacob Stahl i rullorna för värvade infanterisoldater i juni-juli 1652 i Thomas von Gerstenbergs kompani i ÖVERSTELÖJTNANT BENGT HORN VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE som låg i garnison i Bremen Verden 1652/8 (längst ner till höger).

42/43- ÅRIGE CONRADS (1 december 1612 - 8 december 1682). första fru x Peters dog 1655!!!! Han kom att gifta sig med x osäkert när men troligen någon gång mellan 1655-1660 NOT!!!

BAKGRUND TILL SVERIGES ANFALL MOT POLEN - Eftersom Polen i mitten av 1600-talet befann sig i ett svaghetstillstånd beslöts att Sverige borde utnyttja tillfället att skaffa sig kontroll över Polens kustområden. Detta skulle ge Sverige möjlighet att förena Baltikum och provinserna i Tyskland. (Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media. s. 95).

VÄRVNINGAR: I BÖRJAN AV 1655; 17.000 i Stettin (garnison i Pommern) - under Arvid Wittenberg. 15.000 i Stockholm och 17.000 i Livland. (Zakarias Topelius - TJUGONIONDE FÖRELÄSNINGEN.).

I februari 1655 började man inkalla vissa befäl i thänst och den 8 mars erhöll alla överster vid landsregementena i Sverige och Finland befallning att hålla sig allerta och från och med den 1 maj parate till marsch. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 77).

14 april 1655 - ersattes Arvid Wittenberg som riks- och generalfälttygmästare av Gustaf Otto Stenbock. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 62).

KRIGSPLANEN;

Fältmarskalk Arvid Wittenberg skulle marschera från Pommern med en armé bestående av 14.000 man med order att rycka in i Polen. Här ingick Lantgreve Fredrik von Hessen-Homburgs rytteri (Från W Carlbom s. 164). I Pommern hade arbetet med artilleriets färdigsättande drivits vidare, varvid personal, material och hästar enligt order efterhand hade samlats vid Stettin. De fanns personal ifrån bremiska och pommerska fältkompanier som tagits ut över 100 man (bla 40-50 från stiftet Bremen, 23 från Wismar, 20 från Greifswald och 26 från hinterpommern medan resten var nyförvärvade. I Wittenbergs armé om 17.000 man som först samlades ingick det bremiska artilleriregementet, vilket anlände till Stettin i början av juli. Det omfattade då omkring 200 man-

Karl X Gustav skulle tillsammans med 15.000 man skeppas den över från Sverige till Pommern för att rycka in i Polen och förenas med fältmarskalk Arvid Wittenberg. Med honom fanns Gustaf Otto Stenbock. Kungen och hans armé anlände den 15 juli till Pommern.(Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 86).

Livländska armén - Under ledning av Magnus de la Gardie skulle under fältmarskalken Gustaf Adolf Lewenhaupts befäl skulle den livländska amén med 7.200 soldater från svenska Livland angripa det polska Litauen och Kurland. (Carlbom tredagarsslaget vid Warschau s. 6). Kolla fältmarskalk Gustaf Adolf Lewenhaupt!!! För Magnus de la Gardies livländska arme togs ståthållaren på Riga slott Rembert von Funcken, åter i tjänst som överste för artilleristaterna i fästningarna i Livland, Ingermanland, Estland och Ösel. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 78).

WILHELM FRIEDRICH STAËL VON HOLSTEIN I FABIAN VON FERSENS FOTREGEMENTE - I juni 1655 begav sig överste Fabian von Fersens fotregemente med 6 kompanier och 718 man till Pommern. De 6 kompanierna var; överste Fabian von Fersen, Jacob Stuart, Jean Baptista de Piron, Carpe, Friedrich von Eichstedt och Wilhelm Friedrich Stahl von Holstein. (Tessin Teil I s. 265). KOLLA ARMÉNS RULLOR!!!!!!!!!!

Överste Fabian von Fersens fotregemente var uppsatt genom värvning i Bremen. (Carlbom, Levin J. Karl X Gustaf von Wiechel. s.236). Regementet i den svenska arméns förtrupper vid inmarschen i Polen. Regementet deltog i träffningen vid Opoczo den 6 september 1655 och blev därefter satt i garnison i Krakow. De deltog i flera strider och led stora förluster. Regementet kom att stanna kvar i Krakow fram tills stadens kapitulation i augusti 1657. Därefter fick de order att marschera till Pommern och därifrån mot Holstein och Jylland (Fabian von Fersen - Riksarkivet). De kom fram till Pommern i september 6 kompani 404 man. Regementet var med vid stormingen av Fredriksodde 24 oktober (Carlbom, Levin J. s. Karl X Gustaf von Wiechel. s. 236-237). Fabian von Fersen (f. 7/2 1629 i Reval d. 30/7 1677 i Malmö). NOT!!

FABIAN VON FERSENS REGEMENTE - WITTENBERG 31/8 6 KOMPANI, 1654 I BREMEN, 1655 VÄRVNING STAHL BLA (CARLBOM SID 12 FF ).

MAJOR WILHELM - Värvades 1655 till lantgreve Fredrik av Hessen-Homburgs rytteriregemente.

"Lantgreven Fredrik av Hessen-Homburgs rytteriregemente - regementet sattes upp genom värvning 1655 och 1656 i Tyskland. En av soldaterna som värvades 1655 var Hildebrands bror major Wilhelm." (Carlbom s. 164-165). Kolla arméns rullor!!! reg och trupper som följde på tåget 1657 ur Polen och Preussen.

Hildebrands bror MAJOR WILHELM var 1655 major i LANTGREVE FREDRIK AV HESSEN-HOMBURGS RYTTERIREGEMENTE och var i Bremen när kriget bröt ut.^{Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 164}

Lantgreven och hans soldater bröt upp från Bremen den 6 SEPTEMBER 1655 för att marschera mot Polen. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 164)

LANTGREVE FREDRIK AV HESSEN-HOMBURGS RYTTERIREGEMENTE - 17/5 1655 bröt de upp från Bremen och påbörjade turen mot Polen. 6/9 1655 Preussen hos Stenbock (Carlbom s. 11). Lantgreven och hans soldater bröt upp från Bremen den 6 september och påbörjade turen mot Polen. Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 164) DUBBELKOLLA DETTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ARVID WITTENBERG SOM HADE ANSVARET ÖVER SOLDATERNA I POMMERN BRÖT PÅ KUNGENS ORDER IN I POLEN DEN 5 JULI 1655 - Det utgick en kunglig order till alla överstar och befäl vid rytteri och fotfolk att de skulle "hålla sig alerta". Den 1 mars kom orden och den 5 juli började kriget mot Polen. (Isacsson, Göran Karl X Gustavs krig; fälttåget i Polen, Ryssland, Baltikum, Danmark och Sverige 1655-1660. s. 48). Von Fersens regementet var ett av den svenska arméns förtrupper vid inmarschen i Polen. (Fabians biografi).

TRÄFFNINGEN VID OPOSZNO 6 SEPTEMBER 1655 - Överste Fabian von Fersens regemente blev därefter förlagd i garnison i Krakow. Där blev de kvar tills stadens kapitulation i augusti 1657. (von Fersens biografi). Överste Fabian von Fersens regemente deltog i träffningen vid Opoczo den 6 september 1655 NOT

1655 - 4 oktober - "Eshatte auch der oberste Alexander Weissenstein der in Bromberg lag.." (Puffendorf anderes band s. 91). s. 91, 452, 570 Erövrade slottet Schlochow var med vid stormningen av Köpenhamn!!!!!!!!!KOLLA IN DETTA!!!!!!! BROMBERG ÄR EN STAD I NORRA POLEN -

ALEXANDER VON WEISSENSTEINS FOTREGEMENTE I BROMBERG - AUGUSTI - DECEMBER 1655

"Alexander von Weissensteins dragoner - 1655 ville Weissenstein gå i svensk tjänst, var i augusti i Bromberg och fick ett fotregemente; hvilket han ville skulle kallas dragonregemente; skulle bli 8 kompanier. (Carlbom, Johan Levin (1905) Karl X Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. s. 12).

Alexander von Weissenstein var en svensk överste i svensk tjänst och kommendant i Bromberg mfl. Acta historia - augusti 1655 till och med december 1655 kommendant i Bromberg. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167).

Januari, maj 1656 Konitz i Polen , (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167)

Juli Stargard, augusti-december 1656 Stargard. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167)

LIVLÄNDSKA ARMÉN - GUSTAF ADOLF LEWENHUAPT OCH HANS SOLDATER - FRÅN LIVLAND TILL POLEN - 1 JULI

LIVLÄNDSKA ARMÉN - GUSTAF ADOLF LEWENHUAPT OCH HANS SOLDATER - FRÅN LIVLAND TILL POLEN - Den 1 juli 1655 gick fältmarskalk Gustaf Adolf Lewenhaupt och hans soldater in i polska Livland och erövrade staden Dünaburg. Efter intagandet av Dünaburg i juli gick Magnus Gabriel de la Gardie i kvarter med sin armé vid Kokenhusen. (Carlbom, Johan Levin. Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget s. 14.).

"OPERATION PREUSSEN"

WITTENBERGS AVMARCH FRÅN STETTIN I POMMERN - DAMM I SVENSKA POMMERN 5 JULI 1655

"FÄLTMARSKALKEN OCH GUVERNÖREN ARVID WITTENBERGS ARME I STETTIN I POMMERN - Wittenberg och hans soldater bröt den 5 JULI 1655 upp från Damm i svenska Pommern. Han mönstrade där sin styrka som uppgick till omkring 18.000 man.(Carlbom från Wiechel till Bält s. 22). Bland Wittenbergs soldater fanns Alexander Weissenstiens dragoner. (Carlbom från Wiechel till Bält s. 197) Enligt Elgenstierna tillhörde Hildebrand redan 1655 Weissensteins dragoner. (Elgenstierna).

GUSTAV V ADOLFS ARMÉ I SVERIGE - JULI 1655

GUSTAV V ADOLFS ARMÉ I SVERIGE - Kungen och hans armé seglade ut från Dalarö den 9 juli 1655. Den 15 juli 1655 var kungen framme vid Peenemünde. Den svenska flottan som lämnade Stockholm bestod av 40 krigsskepp, ett stort antal transportfartyg med trupper ombord. Befälhavare var Carl Gustaf Wrangel. (Starbäck sjätte bandet s. 53). Den 31 juli 1655 mönstrade han av sina soldater i Damm och ryckte med 16.000 man in i Polen med avsikt att förena sig med Arvid Wittenbergs styrkor. (Carlbom tredagarsslaget s. 7).

STYRKORNA FÖRENAS VID KONIN - WITTENBERG OCH KUNGEN

14 AUGUSTI

HUVUDARMEN LEDD AV WITTENBERG SÄNDS MOT KRAKOW I POLEN OCH KUNGEN GICK MOT WARZAWA

Den 14 augusti 1655 förenades styrkorna vid Konin. (Starbäck, Carl Georg Berättelser ur svenska historien/ sjätte bandet s. 57-63). Kungen beslutade sig för att dela sina trupper i Polen. Huvudarmén under Arvid Wittenberg sändes den 27 augusti mot Krakow i Polen. Kungen själv med en trupp om 2.000 ryttare och 1.200 infanterister gick mot Warzawa.

Otto Stenbock sände 30 augusti en mindre styrka längs Weichsel norrut mot Preussen, helst med målsättning att förena sig med den livländska armén. Arvid Wittenberg marscherade över Rava söderut. (Wikipedia).

Överste Alexander von Weissenstein

var kommendant i Bromberg AUGUSTI - DECEMBER 1655

Överste Alexander von Weissenstein var kommendant i Bromberg (Polen) Acta historia - augusti 1655 till och med december 1655 (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Staden Bromberg hade intagits av svenska trupper 16 maj 1655 och följande dag föll slottet. (Stenbock. R Östgöta kavalleriregemente 1618-1699 s. 220).

WILHELM FRIEDRICH STAËL VON HOLSTEIN - Fabian von Fersens regementet (Wilhelm Friedrich Staël von Holstein) deltog i träffningen vid Opoczo den 6 september 1655 och blev därefter satt i garnison i Krakow. (Fabian von Fersen - Riksarkivet). Detta är sista gången Wilhelm Friedrich Staël von Holstein dyker upp i min forskning. Undrar vad han tog vägen sedan. Kom han med Fabian von Fersen och hans regemente till Danmark???

26 OKTOBER 1655 ERHÖLL ALEXANDER VON WEISSENSTEIN ETT REGEMENTE PÅ 8 KOMPANIER DRAGONER NOT""

1655 "Vidare hade överste Alexander von Weissenstein som varit lägrad i Bromberg, begagnat tiden till att övergå till Weichsel utan att bli upptäckt och kastade sig över lantvänet, som drevs på flykt. På det att vägen till Preussen alltid skulle hållas öppen, lät han på den andra Weichselstanden uppföra en skans. (Pudendorf - andra boken s. 86).

ALEXANDER WEISSENSTEIN - Januari, maj 1656 i Konitz (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167) Konitz ligger i Polen.

VINTERFÄLTTÅGET 1656

BELÄGRINGEN AV MARIENBURG

Överste Weissensteins dragoner intog den 30 januari 1656 staden Schlochau i västra delen av Preussen.

VINTERFÄLTTÅGET 1656 - Överste Weissensteins dragoner intog den 30 januari 1656 staden Schlochau i västra delen av Preussen. (Berättelser ur den svenska historian s. 84). "I Preussen hade, såsom furut nämndt, Gustaf Otto Stenbock i början av januari 1656 förlagt sina trupper i vinterkvarter kring Danzig och själv begivit sit till Thorn för att sköta hälsan. Den 11 januari uppbrändes invånare i Danzig sina förstäder för att bättre kunna försvara själva staden, och mot slutet av månaden började svenskarna åter sätta sig i rörelse. Överste Weissenstein intog den 30 januari staden Schlochau i västra delen av Preussen". (Berättelser ur svenska historien 1885-1886 s. X)

FEBRUARI 1656 - "Under belägringen av Marienburg hade överste Weissenstein genom dagtinan blivit herre över Schlochau, där han fann en myckenhet livsmedel och ammunition och 200 gamla fotknektar som uppgjorde garnisonen och vilka godvilligt ingick i de svenska trupperna". (Pudendorf tredje boken s. 144). Gustav Otto Stenbocks här inslöt 2 februari 1656 Marienburg (Wikipedia 1656).

Alexander Weissensteins dragonregemente finns i en förteckning som Carl Otto Stenbock fick den 8 februari 1656 över de hos honom i det preussiska kvarteret liggande soldater (Carlbom s. 30). Vilken av böckerna?????????????????

7 mars 1656 var överste Weissensteins dragoner i Thorn

7 mars 1656 var överste Weissensteins dragoner i Thorn (i Polen). Där mönstrades 7 kompani - 343 dragoner. 157 var tyska och 106 polacker. Regementet marscherade mot Polen tillsammans med markgreven av Baden och förstördes den 28 mars nära Warka (i Polen) NOT.

THORN 7/3 1656 MÖNSTRING I THORN I POMMERN - ÖVERSTE WEISSENSTEINS DRAGONER

Den 7/3 1656 mönstrades i Thorn 7 kompani bestående av 343 man tyskt och polskt folk." (Carlbom, Johan Levin (1905) Karl X Gustafs polska krig (1655-1657) och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. s. 12). 7 mars 1656 var överste Weissensteins dragoner i Thorn (i Polen). Där mönstrades 7 kompani - 343 dragoner. 157 var tyska och 106 polacker KÄLLA!!!

SLAGET VID WARKA - 27 MARS 1656

SLAGET VID WARKA - 27 MARS 1656 - Sverige besegrade Polen i slaget vid den polska staden Warka. Befälhavaren var Fredrik av Baden som hade en svensk armé på 2.500 man. Motståndaren Stefan Czarniecki hade 7.500 soldater (Wikipedia). "Sedan nämnligten hertig Adolf Johan hållit en militäkonferand om dessa truppernas marsch till övre Polen och sättet hur bekvämast det kunde ske samt enligt konungens sist anlända order beslutit ge markgreven Fredrik af Baden kommandot över dem, så utfärdades han den 17 mars instruktion och fullmakt för denne. Markgeven skulle draga till sig det Waldeckska regementet och med det bege sig åstad så fort som möjligth samt under marschen draga till sig major Bock knektar och härmed gå att skingra de sammanrotade rebellerna, adel och bönder, vid Warka på sätt han fann bäst och kunde komma dem inpå livet. Överste Israel Ridderhielm, som nyss var kommen till Radom, skulle han möjligt ochså taga med eller beordra komma efter. Sedan rebellerna skingrats, skulle han sända i förväg till Kasimirs vid Weichseln major Bock med sina 100 knektar samt generalprovinsmästaren och möjligen även det Waldecka regementet till där inlasta så mycket så mycket proviant i skutor, som de å stället kunde komma över, och föra det på floden till Warschau. Medan inlastningen skedde, skulle majoren för sin säkerhets skull bemäktiga sit slottet och med knektana sätta sig där, sedan följa med skutorna. Följande tupper skulle samla sig efter hand och stax komma efter Markgreven med de 8 komp. Waldecks regemente nämligen 8 kompani, markgrevens 4 kompani. Posse, 6 kompanier, Ahlefelds 2 kompanier, Kleist 7 kompanier, Weissensteins regemente; dem Sulzbach redan hade samlade och vid handen; markgreven skulle under marschen ständigt skicka order till dessa efterkommande trupper och efter rebellernas skingrande uppehålla sig så mycket, att han kunde förena sig med dem. Men om markgreven ej ville låta upperhålla sig, så kunde han med det Waldeckska regementet gå förut till konungen, och då vore nödvändigt att uppdraga befälet över dessa trupper åt överste Israel Ridderhielm. Hertigen vill se till, huruvida han efter inkommande underrätelser om förhållandena skulle med överste Taubes regemente och Siechells kompanier följa efter de nämnda. Vid ankomsten till Sandomir skulle markgreven notificera konungen om sin ankomst och få vidare order om sin marsch" (Carlbom s. 30). VILKEN AV BÖCKERNA???

2 APRIL 1656 - Överste Alexander von Weissensteins dragonregemente

2 APRIL 1656 - Överste Alexander von Weissensteins dragonregemente var 2 april 1656 ruinerat och han skulle få tillstånd att värva ett nytt. (Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget s. 197-198).

ALEXANDER WEISENSTEIN - maj 1656 i Konitz I ???

ALEXANDER WEISENSTEIN - maj 1656 i Konitz, (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Juli Stargard, augusti-december Stargard 1656 . 1658 tjänstgjorde han mellan oktober och november Skelsör, december Korsör och februari 1659 Kjöge. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167). Konitz, Stargard ligger i Polen. (Wikipedia). Skelsör ligger på ön Fyn, Korsör och Kjöge i Danmark.

Källor;

J. Levin, Carlbom. (1910) Karl X Gustafs Polska krig och öfvergången till det 2:dra Sundskriget. Göteborg, Centraltryckeriet, Oschar Erikson.

J.Levin, Carlbom. (1906) Tre dagars slaget vid Warschau. FLYTTA DETTA!!!!!

17 MAJ 1656 - RYSSLAND FÖRKLARAR SVERIGE KRIG Här kom Richard, Bernhard och Johan strida!!

TREDAGARSSLAGET VID WARSCHAU 18-20 JULI 1656

TREDAGARSSLAGET VID WARSCHAU 18-20 JULI 1656 - "Polska armén stod uppställd vid högra stranden av Wiechsel floden nordöst om Warschau och stödde sin västra flygel mot floden, sin högra mot Bjalenka skogen, med förskansningar framför centern och talrikt rytteri på flyglarna, fronten mot norr. Svenska armén hade till höger floden till vänster skogen, fronten mot söder. Högra svenska flygeln anfördes av kungen själv, och under honom kommenderade prins Adolf Johan gen Douglas, markgreven av Baden och pfaltzgreven af Sultzbach. Här stod fyra regementen kavalleri, uplänningar, småläningar, östgötar och finnar, de sistnämnda under Fab Berndes. ....( Zacharias Topelius 31 föreläsning).

Carlbom beskriver slaget i sin bok "Tre dagars slaget vid Warschau"; "Trupperna, som markgreven hade med sig, var förutom det Waldesckska regementet, och brodern Karl Magnus regemente, Ahlefelts regemente., 1 skvadron av överstelöjtnant Peter von Kiesells (eller Wittenbergs) regemente, överstelöjtnant von Rosens skvadron, överste Boses skvadron, överste Posses skvadron, kanhända, vidare något folk av major Kleists skvadron, av Siecells skvadron, av överste Pentz regemente och Aschbergs regemente, allt rytteri, samt Weissensteins dragoner....." (Carlbom s. 71). UTGÅNG; Svenskarna förlorade slaget.

Överste Alexander von Weissensteins dragonregement var 1 augusti 1656 i Bromberg - MÖNSTRADE DRAGONREGEMENTE 7 AUGUSTI 1656

Överste Alexander von Weissensteins dragonregement var 1 augusti 1656 i Bromberg och fick ett fotregemente, vilket han skulle kalla dragonregemente; skulle bli 8 kompanier; den 7 augusti 1656 mönstrades i Thorn 7 kompanier 343 man. tyskt och polskt folk. (Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget s. 197-198). S. 12!!!

1657 JACOB STAEL VON HOLSTEIN ÖVERSTELÖJTNANT VID UPPLANDS REGEMENTE (Bergström Otto (XXXX). Bidrag till Kongl. Uplands regementes historia II s. 166)

FEBRUARI, MARS, MAJ 1657 - MAJOR WILHELM - ÖVERSTE LUDVIG FRITZES DRAGONREGEMENTE - EGET KOMPANI I SCHWETZ I POMMERN ELLER PREUSSEN - Major Wilhelm var under det polska kriget enligt arméns rullor i februari - maj 1657 befälhavare över ett eget kompani i överste Ludvig Fritzes dragonregemente i Schwetz i Pommern. Kompaniet bestod av 14 man 1657/7. Många soldater i regementet hade dött i pesten under 1656 så nu fanns bara sex kompanier i regementet bestående av 86 soldater. 10 JUNI 1657 förlades regementet vid Schloschow i Preussen. (1657/7). Regementet hade då fyra kompanier; Fritzes, Wilhelm Georg Volbert, Wilhelm Stahl och Jacob Michael Pawolowsky. Kungen beslutade att regementet skulle vara kvar i Preussen. I augusti 1657 dog major Fritze i pesten. (Tessin, Georg Die Deutschen regimenter der krone Schweden not 106 Teil I s. 244-245). I Preussen kvarlämnade!! (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav, från Wiechseln till Bält, 1657 s. 248).

ÖVERSTE LUDVIG FRITZES DRAGONREGEMENTE - "Överste Ludvig Fritze blev kommendant i Strassburg den 17 januari 1656 och den 17 maj i Bromberg, som togs av svenskarna den 18: redan den 5 omtaladas hans dragoner; i januari 1656 hade han erhållit i uppdrag att värva ett regemente dragoner på 6 kompani a 80 gemena vart, att samlas i Strassburg; i februari funno här 161 man, i Bromberg lågo den 12 juni 179 man i 6 kompanier samt 9 stabspersoner. Hans nyförvärvade regemente fick bege sig från Strassbourg till Bromberg, där han fortsatte värvning. Sen i slutet av augusti murarna och tornet i Bromberg demolerat, begav han sig med sitt folk till Schwedt och var dr från början av september 1656. Hans regemente led av pest och kompletterades; han var sålunda t.ex i början av 1657 fortfarande i Preussen och värvade; han var nu kommendant i Schwedt. Den 20 mars räknades hans regemente dragoner till 4 kompani a 67 man samt dessutom överofficerare och staben; att värva och och rekrytera. En rulla från den 28 maj 1657 uppger 65 man samt dessutom överofficerare och stab; under det föregående åren hade från regementet avgått 55 man; kvar i alla fyra kompanien funno nu 124 man (av de ovan uppgivna 1799; I Schwedt låg härav ungefär 100 man en längre tid. Men den 10 juni marscherade han härifrån och begav sig enligt order med sitt folk till Schlochow i Pomerellen, där han blivit kommendant; de i Schwedt förlagda utgjorde då 98 man; i Ossiek låg t.ex samtidigt ett kompani a 24 man. Konungen förordnade sommaren 1657, att hans folk som också kallades fotfolk, förmodligen emedan åtminstone, en stor del saknade häst skulle bli kvar i garnisonerna och eljest i Preussen 6 kompani a 100 gemena (16/6), men senare alltsammans i Schlochow (23/6). I augusti 1657 var Fritze död i Pest; ävensom hans överstelöjtnant. (Ludvig Fritze guvernör på Öland och var en annan person.) (Karl X Gustav, från Weichseln till Bält s. 248). Vad hände nu med soldaterna som var kvar????

"Snart finns våren 1657 i Pommern (8) 4 kompanier a 150 man nyförvärvade dragoner i Weissensteins; till dessa fyra kompanier hörde major Staal (Stahl, Stall) som stupade redan i juli 1656 i Warschauslaget där han befann sig bland Karl Magnus av Badens rytteriregemente. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav; från Wiechel till Bält 1657: tåget över Bält 1657 och freden i Roskilde 1658 s. 197-199).

1657 fanns fyra nyrekryterade kompanier i Pommern. En av soldaterna var major Hildebrand. (Tessin, Georg (1965) Die Deutschen regimenter der krone Schweden s. 242).

DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG

JUNI 1657 - DANSKA KRIGET - DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG - Eftersom svenskarna hade fullt upp i Polen beslutade sig den danske kungen att passa på att förklara Sverige krig. Den svenske kungen underättades den 20 juni 1657 om den danska krigsförklaringen. NOT!! KARL X GUSTAV FÅR VETSKAP OM DEN DANSKA KRIGSFÖRKLARINGEN 20 JUNI 1657 - Karl X Gustav underrättades om den danska krigsförklaringen. (Isacsson s. 3).

Vid krigsutbrottet 1675 befann sig Upplands infanteriregementet i garnison i Pommern. Sedan danskarna förklarat krig 1 juli 1657 drog Karl X Gustaf samman de i Polen befintliga truppförbanden, och efter att ha mönstrat dem i Demmin fortsatte han mot Danmark och nådde 18 juli gränsen till Holstein. Upplands regemente deltog i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. (Med upplänningarna i fält. Några drag ur Upplands regementes historia, artikel av Carl Söderberg i årsboken Uppland 1944). Finns hel bok om Upplands regementes historia!!!!!

KAPTEN JOHAN (f.1636 d.1703) tjänstgjorde från 10 FEBRUARI 1659 i NARVA samt vid fästningen i Reval. Johan hade avancerat till kapten och innehade en tvådelad tjänst som kapten i artilleriet och Ingenjör. (I arméns rullor 59:2)

Kapten Johan var i februari i Reval med 33 man tillhörde de som inte följde med tåget till Danmark. (Från Wiechel till Bält s 304-305). KOLLA!!!!! Han har samma signatur som han som är i Narva och är min släkting!!! titta närmare på!!!!

KARL X GUSTAVS FÄLTTÅGET UR POLEN OCH PREUSSEN MOT DANMARK - Den 23 juni 1657

FÄLTTÅGET UR POLEN OCH PREUSSEN MOT DANMARK - Den 23 juni 1657 bröt Karl X Gustav upp med sin här och drar sig västerut med sina soldater. (Isacsson s. 3). Kungen lämnar kvar det mesta fotfolket som fortsatte garnisonstjänst i Preussen och Pommern. Han lämnar även kvar det mesta av artilleriet. Kungen tog med de mesta av rytteriet på tåget mot Danmark. Av artilleiet följde Filip av Sulzbach, markgreven Karl Magnus av Baden och de la Gardies regemente. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 92). WEISSENSTEINS DRAGONER -Vid anordningen för tåget till Holstein beräknade kungen Weissensteins skvardron i Pommern till 4 kompanier a 400 soldater genem, när de blev färdigvävade, och bestämde densamma att ligga kvar i garnisonen i Pommern. 16 juni 1657. Redan den 19 augusti 1657 gavs order, att de Weissensteinska dragoner måste sändas från Pommern till kungen, som nu var vid Fredriksodde.(Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 92).

Weissensteins dragoner kom till Holstein på hösten 1657. (Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze s. 92). ALEXANDER WEISSENSTEIN - 1658 tjänstgjorde han mellan oktober och november Skelsör, december Korsör och februari 1659 Kjöge. (Meddelande från Riksarkivet volym 5 s. 167).Alla ligger på Själland. (Wikipedia).

WILHELM FRIEDRICH STAËL VON HOLSTEIN I FABIAN VON FERSENS REGEMENTE - Regementet kom att stanna kvar i Krakow fram tills stadens kapitulation i augusti 1657. Därefter fick de order att marschera till Pommern och därifrån mot Holstein och Jylland (Fabian von Fersen - Riksarkivet). De kom fram till Pommern i september 6 kompani 404 man. Regementet var med vid stormingen av Fredriksodde 24 oktober 1657. (Carlbom, Levin J. s. Karl X Gustaf von Wiechel. s. 236-237). Undrar om Wilhelm Friedrich var med? Jag har hitills inte lyckats hitta någon uppgift om när/hur han dog. LINJEN ZU BERENSTERZ UND SAAL - Enligt Anton Fahne var Wilhelm Friedrich svensk översergeant 1658. Han hade en bror Andreas som troligen även han var svensk soldat. Andreas dog 1685 utan arvingar. Han var gift med Catharina Horn zum Broch. FOTNOT!!!!!!!!!

BELÄGRINGEN AV STETTIN 19 SEPTEMBER - 5 NOVEMBER 1659 (Engelska Wikipedia Seige of Stettin 1659 -

KUNG CARL X GUSTAV DOG 13 FEBRUARI 1660 NOT!!! KARL XI KUNG 13 FEBRUARI 1660 - 5 APRIL 1697 NOT!!!!

UPPLANDS REGEMENTE - ÖVERSTE NILS BRAHES REGEMENTE - ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAEL VON HOLSTEINS KOMPANI - APRIL 1660 - Överstelöjtnant Wilhelm Stael von Holstein - överste Nils Brahes regemente i eget kompani - april 1660. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1660/5 (1660), bildid: A0053726_00015). Enligt Elgenstierna överstelöjtnant vid Upplands regemente 2/4 1660. kolla Bergström upplands reg hist.

Upplands regemente hade sedan drottning Kristinas kröning 1650 var aldrig hela regementet hemma i Uppland. Vid drottning Kristinas kröning bestod regementet av 10 kompanier. Flera kompanier sattes upp under Karl X Gustavs krig men efter freden 1660 omorganiserades regementet återigen till 10 kompanier varav 4 blev förlagda som garnisonstrupp i Pommern och 6 stannade i Uppland. (Tactius.nu/karoliner/sverige/uppland...

2 APRIL 1660 ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAHLS KOMPANI I ÖVERSTE NILS BRAHES ARTILLERIREGEMENTE. (1660/5 bild 15). (Carlbom w s. 200). Nils Brahe hade ansvaret för Upplands regemente sedan 1657. (Anteckningar rörande Sveriges regementens historia s. 221). Var någonstans var Nils Brahes regementet????

FRED; Freden i Olivia 3 maj 1660

RESULTAT; Svensk seger; Polen-Lituaen erkände Sveriges innehav av Estland, Livland och Ösel. Polen-Litauens kung Johan II Kasmir avstod från alla anspråk på den svenska kronan.

22 JULI 1660 KAPTEN WILHELM I ÖVERSTE AXEL POSSES REGEMENTE - EGET KOMPANI (Axel Posse (f. 1627 d. 1662). Överste för Upplands regemente 1660. (Svenskt biografiskt lexikon). i Pommern!!!! Kapten Wilhelm Stahl. Hans kompani bestod av 93 man. (Svenska infanteri 1660/5 (Bild 73-76). Axel Posse hade under 1660 övertagit ledningen för Upplands regemente från Nils Brahe. (Anteckningar rörande Sveriges regementens historia s. 221).

Axel Posse (f. 22/5 1627 i Berghammar d. 11/2 1662 i Berghammar). (Elgenstierna xx s. xx). Regementet hade i slutet av kriget skickats till Pommern för garnisonstjänst. (NOT) I slutet av vilket krig!!!! Svensk Polska ????

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAHL – och hans skvadron Uppland var stationerad i Settin i Pommern i juni, augusti och oktober 1662. 1662/8 ¹

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053764_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=898%2C-22%2C5386%2C2479

1662 tog Gustaf Cruus, 1664 Otto Reinhold Taube över ledningen för Upplands regemente. (Anteckningar rörande Sveriges regementens historia s. 221). Kolla upp upplands regemente lite närmare. Finns det en bok om regementet???

ÖVERSTELÖJTNANT STAHL BÄGARE I KYRKAN RÖ PÅ BORNHOLM 23 APRIL 1664 - Det fanns en silverbägare med inskriptionen: Diesen kelk und patent hat der obersten lieutenant Stahl machen lassen vor dem Uplandischen regiment zu fus, es habe officir und soldaten dazu geben; gehören also dem regiment, Got gebe seine Genat und Segen durch Jesum Christum! Ao. 1664. STETTIN 23 APRIL 1664

ÖVERSÄTTNING ”denne kalk och disk har överstelöjtnant Stahl låtit göra till Upplands regemente till fots, officerare och soldater har bidragit därtill, det tillhör alltså regementet, Gud ge nåd och välsignelse av Jesus Kristus ”).

Kalken ska ha kommit till Bornholm med ett svenskt fartyg, som gick på grund där under skånska kriget. Inskriptionen återfinns på kalkens fot. Jag har inte hittat någon information om hur den kom till Röö kyrka i Bornholm. Jag har varit i kontakt med Nicolaj Hartung Kjaerby som är sockenpräst i Röö pastorat och fick tips om ett kapitel i en bok om kyrkor på Bornholm. Tyvärr finns kalken inte kvar i Röö kyrka. Enligt författarna till artikeln Otto Nord, C.G Schultz och Erik Skov försvann kalken troligen då kyrkan renoverades. (Norn, Otto, Schultz, C. G. & Skov, Erik (red.) (1954). Danmarks kirker 7 Bornholm. København: xx s. 363-381).

I Riksarkivet i Täby finns en avräkning med överstelöjtnant Wilhelm Stahl för gjord tjänst under Upplands infanteriregemente. (Numererade handlingar (Sump) Dokument 1489).

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM KOMPANI UPPLAND - I STETTIN

FEBRUARI – DECEMBER 1665

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM I STETTIN POMMERN – Han var där från FEBRUARI – DECEMBER 1665.¹ 1665/7 ²

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053794_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=569%2C1411%2C5245%2C2479

2 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053794_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=1101%2C-28%2C5613%2C2478

1673 övertog Gustaf Carlsson (oäkta son till Carl X) ledningen för Upplands regemente. (Anteckningar rörande Sveriges regementens historia s. 221).

GENERALMAJOR WILHELM DOG 14 OKTOBER 1673 I VISMAR I

Generalmajor Wilhelm hade 1673 följt med en kommendering av regementet till Wismar. Han tillträdde där tjänsten som kommendant.¹ Den 14 OKTOBER 1673 dog Jacob och Johans bror GENERALMAJOR OCH KOMMENDANT WILHELM vid Wismar.² Konstigt nog finns han med i en notering från 29 oktober 1673 att ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAHLS KOMPANI i ÖVERSTE GUSTAF HELMER LILLIES REGEMENTE UPPLAND. ³ ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAHLS KOMPANI i ÖVERSTE GUSTAF HELMER LILLIES REGEMENTE UPPLAND REGEMENTE. ⁴ 1673/3 bild 73 - Överstelöjtnant Wilhelm Stahls kompani i överste Gustaf Helmer Lillies regemente - Upplands regemente Wilhelm dog 14 oktober 1673 i Wismar. ⁵ 1673/3 bild 76⁶ Enligt Elgenstierna var Wilhelm gift och fick två barn. Barnen levde 1687.⁷

1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0300118_01004#?cv=1003&z=-824.3421%2C-44.6224%2C2570.6791%2C1230&c=&m=&s=&xywh=-528%2C-54%2C2443%2C1109

2 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053888_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2961%2C712%2C3108%2C1397

3 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053888_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=646%2C329%2C3579%2C1692

4 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053888_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=2664%2C567%2C3815%2C1685

5 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053888_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=2043%2C1290%2C4635%2C2047

6 Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1673/3 (1673), bildid: A0053888_00076

7 Elgenstierna s. 504-505

GUSTAF HELMER LILLIE (f. 9/9 1639 i Stralsund d. 29/9 1684 i Schlesien i Preussen. 1673) 24 år gammal Överste för Upplands regemente som då låg i garnison i Stralsund. Kommendant blev han 1665. Trots att han 1667 utnämdes till överstelöjtnant vid Livgardet fick han behålla Upplands regemente. (Palmblad, Vilhelm Fredrik och Wieselgren, Peter. (1835-1857) Biografiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män/8 s. 162-165).

WISMAR STYRDES 1632 - 1803 AV SVERIGE - FANNS DET NÅGRA UR SLÄKTEN DÄR EFTER 1673 SOM KAN VARA WILHELMS BARN????

TRYCKTA KÄLLOR;

Bonnesen, Sten (1929-58). Carl X Gustaf. Lund; Gleerup

Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657 : tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze

Carlbom, Johan Levin (1908). Tredagars slaget vid Waschau den 18-20 juli 1656 samt de mindre fältslagen 1655 och 1656.

Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget.

Carlsen, Fredrik Ferdinand. (1855) Svensk historia under Carl Gustafs regering. KOLLA UPP DETTA!!!!!!!

Grimberg, Carl (1926). Svenska folkets underbara öden. Del III

Holm; Carl Torsten (1927). Svenska krig under 1600-talets senare hälft. Militärlitteraturföreningens förlag.

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media

Mankell, Julius (1859) Berättelser om svensk krigshistoriens märkvärdigaste fältslag.

Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 1 unter Karl X Gustav (1654-1660).

Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 2 unter Karl X Gustav und Karl XII (1660-1718).

ARTIKEL/KAPITEL

Tersmeden, Lars (1980). Carl X Gustafs strategi i kriget mot Polen 1665. Kungl. Krisvetenskapsakademins handlingar och tidskrift, 1980 (184): Bihäfte s. 3-61.

OTRYCKTA KÄLLOR;

Krigsarkivet - améns rulllor; 1629-1721

Grandell, Jens (2020) Zachariax Topelius föreläsningar i geografi och historia.
.