KRIGETS URSPRUNG - SIGISMUND OCH HERTIG KARL - Kriget hade sitt ursprung i flera i flera komponenter; den svenska expantionen av sitt rike 1561 då den Livländska konfederationen sprack och Estland blev en del av de svenska riket och Livland kom att ingå i det Polska riket, politiska och ekonomiska. (Frost, Robert s. 3 ff). Lindköpings riksdag 14 december 1699 - Sigismund förlorar kronan och riksrådet utser hertig Karl "Sveriges rikes regerande herr och konung" (Alin, Oskar. (1889). Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar; Sveriges nydaningstid, från 1521 till år 1611 s. 427)
SLÄKTEN STAHL UNDER KRIGET - Jag har inte lyckats hitta någon information i rullorna i krigsarkivet om att någon av männen tillhörde den svenska armén. Jag har däremot hittat en ståthållare i Dorpat vid namnet Wilhelm Stal.
WILHELM STAL - STÅTHÅLLARE I DORPAT – 17 MARS 1601. Dorpat intogs och erövrades av svenska soldater ledda av hertig Karl. (Finlands historia s. 378). Enligt von Schulman, Werner von Schulmans bok ”Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710”. finns det i riksarkivet ett brev från Johan Bengtsson där Wilhelm Stal uppges som tjänsteman zu Roppin (Rappin) i Dorpat. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118). Johan/ Hans Bengtsson var ståthållare på Dorpat 1601 till sin död 1602. (Ramsay, Jully. (1909-1916) Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 172) Kan Wilhelm vara en bror till Hildebrand?? Kanske var det efter honom som Mattias döpte en av sina söner till Wilhelm!!!!!!Intressant är att som tjänsteman i Dorpat vid den här tiden finns Hans Meijer 1601 och 1602 i Techelwer. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118).
Eftersom kriget kom att till stor del utspelas i Estland och Livland kom det att påverka släkten Stael von Holstein på många sätt. Enligt Pernau burgerbuch bodde Hans/Johan och Mattias i Pernau och tjänstgjorde som borgare. NOT!! I Astaf von Transehe-Rosenecks bok "Geneologisches handbuch der livändischen ritterschaft tel 1: Livland teil 1 " finns ett släktträd för den Livländska grenen. Hans ...död a. = Hans dog före 1622. Han var borgare i Pernau och ägde Paixt 1602. Han tjänstgjorde som alterman i grosse gille. Han var gift med Magdelena Hertwich. Hans bror Mattias var borgare och gift med Elisabeth Hertwich. Han dog dog 25/7 1649. Deras syster Elisabeth dog efter 1622. (Astaf von Transehe-Rosenecks bok "Geneologisches handbuch der livändischen ritterschaft tel 1: Livland teil 1 s. x). JOHAN och MATTIAS TRE SYSTRAR: ANNA, GERTRUD och SOPHIA. Den enda som jag hittat någon information om är ANNA. Hon var gift två gånger. Make nummer ett var glasmästare HERMAN WITTENBERG. (Laakmann, Heinrich. Sitzsungberichte der altertumforschenden gesellschaft zu Pernau. Pernau burgerbuch 1615-1797.Band 11 (1936) s. 2). I ett dokument daterat 24 september 1622 gällande Berend Hartwich får man bekräftat att Mattias och Hans fruar Magdalena, Elisabeth är systrar. De har en bror som heter Peter Hartwich. (Russwurm s. 39)
ALT OCH NEU PERNAU - Pernau låg vid den här tiden i norra Livland (nuvarande Estland). Staden var delad i två delar; Alt- och Neu-Pernau. ALT-PERNAU grundades av biskopen av Ösel Wiek Heinrich 1251 och ligger på den högra sidan av floden Pernau.399 Staden tillhörde fram till 1562 kyrkan - biskopsstiftet Ösel-Wiek. I mitten av 1500-talet hade staden 30-40 hus som tillhörde borgare utan också till biskopen och biskopens feudatorier. ALT-PERNAU beboddes främst av hantverkare. Medborgarna var även kallade "fältborgare" (Ackerburger).400 1575 i samband med att ryssarna intog staden brändes större delen av Alt-Pernau. Det fanns så gått som inga hus kvar. Norbert Angerman skriver i artikel "Pernau in den Jahren 1575-1586" att han inte hittat några dokument som nämner några förvaltningsorgan i Alt-Pernau. I Alt-Pernau fanns heller ingen fästning och därmed ingen garnison med soldater. 1599 en polsk kommission fann att Gamla Pernau var för svårt skadad. Stadens invånare var tvunga att flytta till New Pernau inom fem år. Emellertid kom det ett krig emellan som fördröjde processen. Återuppbyggnaden av Gamla Pernau förbjöds 1607 av Karl IX och 1611 av Sigismund III.(Ramsay, Jully. (1909-1916) Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 172).
NEU-PERNAU - grundades 1265 av tyska orden. 1582 blev staden polskt och kom att tillhöra det polska riket fram till 1602 då staden erövrades av svenskarna. De fick behålla staden fram till 1609 då den på nytt tillhörde Polen. NOT!!
BORGARE - Att antas som borgare innebar att man hade rätt att driva borgerlig näring, att delta i allmän rådstuga, väljas till förtroendeposter i stadens styrelse samt att dömas efter stadslag. (Kerkkonen, Gunvor (red.), Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , II: 135). För att få burskap krävdes det att man lämnar in en ansökan till stadens råd. Burskap var i allmänhet endast tillgängligt för myndiga män. Man kunde erhålla burskap på olika sätt bland annat genom att gifta in sig i en borgerlig släkt. Jag har inte hittat någon exakt datum när Hans/Johan och Matthias blev borgare men att de blev det genom att gifta in sig med rådsherren och adelsmannen Berendt Hartwich döttrar ser jag som mycket troligt. Berndt var alderman 1588-1591 och rådsherre från 1595. (Friedrich Georg von Bunge, Hermann Hildebrand: (1905). Liv-, est- und curländisches Urkundenbuch, Volym 2 2, s. 129)
RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS BELÄGRING OCH STORMNINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU 8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600 - Den 8 september 1600 inleddes den svenska belägringen av Pernau som vid den här tiden tillhörde Polen. Genom att anfalla staden hoppades riksföreståndare Karl (f. x 30 oktober 1611 i Nyköping) att få en stad som hade en hamn och kunde fungera som en perfekt bas för militära operationerna i Livland och att de kunde öppna vägen mot ett anfall mot Riga. Med bland de svenska soldaterna till häst fanns Otto Uexküll (bror till Conrad -pappa eller bror - som tidigare varit på den polska sidan.) Invånarna höll ut fram till den 4 oktober 1600 då stadens polske befälhavare gav upp. (Rogberg, Carl. s. 70-71), (Alin, Oscar s. 458).
LANDREVISION LIVLAND 1601 - Livland hade aldrig tidigare tillhört Sverige så nu startade hertig Karl (Karl IX efter 1604) en landrevision av Livland. Till revisionsförrättare utsågs borgmästaren i Fellin Michael Jordan. Han påbörjade sitt arbete i mars 1601 och kom till Pernau den 6 april 1601. Revisionen finns i kopia i det svenska riksarkivet; 1601 åhrs Lifländske Revision. En sammanfattade kompilation av 1601 års revision av Livland och Estland utgavs av Th. Schiemann 1882. NOT!!
1601 - SVERIGES FÖRSTE STÅTHÅLLARE I PERNAU - KARL GYLLENSTIERNA.
PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - De första Stahlarna som omnämns i Pernau hittar vi i stadens råds protokoll och de heter Matthias och Haans Staall. Noteringen är daterad 25 februari 1602 och lyder;
”Der erfahme Matthias Staal wurde gefragt, bo Frans von Dörren verschienen herbst von seinem bruder Haans Staall etlich flachs gekauft, wie viel dessen und was für flachs es gewesen . Matthias staall sagt war, das ihm vollbewust und es auch also sen, das sein bruder Hans Staall im nam namen ihrer schwester verschienen herbst Frans von Dörren verkaufft sieben schiss und 4 1/2 x or drhbaandt”.
I översättning: Den aktningsvärde Matthias Staal frågades om Frans von Dörren vilken höst han köpt lin av sin bror Hans Staall samt hur hur mycket och vilken typ av lin det gällde. Mattias Staall svarade.att han var helt medveten och det ochså som hans bror Hans Staal som ställföreträdare för deras systrar sålt sju Skiften??? och 4 ½.......av Frans von Dörren.
HERTIG KARL - KARL IX - 22 MARS 1604 Hertig Karl övergick från att ha varit riksföreståndare till att bli Sveriges kung. (Karl IX Svenskt biografiskt lexikon band 20 s. 630).
STÅTHÅLLARE I PERNAU - BENGT LARSSON
HANS STAHL FÖRSTA NOTERINGEN I SVENSKA RIKSARKIVET 13 JUNI 1607
Den första noteringen jag har hittat i det svenska Riksarkivet är från 13 JUNI 1607 – HANS STAHL finns i Riksarkivets Livonia volym 254. ”Bm. und Rat an König Carl IX: accreditiren ihre Deputirten zur Vorlegung der Petita der Stadt den BÜRGMEISTER HEINRICH DASSOW UND HANS STAHL.” (Archive Livonica Volym 254).
ÖVERSÄTTNING: Carl IX ackrediterar borgmästaren och rådet samt dess medlemmar och förelägg staden petition till borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl. Original med spår av Sigill. Svenska riksarkivet Livland. Borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl får i uppdrag att lägga fram staden Pernaus begäran till Carl IX. (Sitzungs Berichte der Pernauer Alterherumfoschenden Gesselschaft 1897 und 1898. s. CXLII. (206/231). Undrar hur det kom sig att Hans namn finns med tillsammans med borgmästaren? Han måste varit en viktig person!!!
28 FEBRUARI 1609 - DEN POLSKA BELÄGRINGEN OCH ERÖVRINGEN AV PERNAU. (Broomé, Bertil (1950). Nils Stiernsköld diss s. 59). 1609 attackerade den polske soldaten Hetman Jan Karol Chodkiewicz staden med en vågad nattattack och återerövrade den tillsammans med slottet. NOT Jan Karol Chodkiewicz (1560-1621) var en polsk soldat och kavallerigeneral. (whos who in military history s. ??).
15 MARS 1609 HANS - OLDERMAN I GROSSE GILLE - Hans efterträdde Pauell Bartells som blivit ihjälslagen av polska soldater vid stadens stormning. Han kom att förekomma i gillets protokoll från 1611-1612. (Laakman, Heinrich Zur ältern Geschichte der Grosse Gilde in Pernau s. 56-57).
INGERMANLÄNDSKA KRIGET MELLAN SVERIGE OCH RYSSLAND STARTAR AUGUSTI 1610. NOT!!!
30 OKTOBER 1611 KARL IX DOG OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG - GUSTAF II ADOLF (Larsson, Olle Svensk historia s. 85). I och med Karl IX (f. 4 oktober 1550 dog den 30 oktober 1611) död efterträddes han av sin son Gustaf II Adolf (f. 9 december 1594 d. 6 november 1632). (Alin, Oskar Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar s. 241).När han tillträdde som svensk kung låg landet i krig med Ryssland. Sverige hade ingått stillestånd med Polen men kriget kunde när som helst blossa upp på nytt. De pågick sedan 1611 ett kriget mellan Sverige och Danmark-Norge. (Alin, Olof s. 25).
"År 1611 ingås en lokal vapenvila på initiativ av de svenska och polska överbefälhavarna, stilleståndet skulle vara till juni 1612 men förlängs till oktober 1613". NOT!!!
SVERIGES KRIG MOT RYSSLAND SLUTADE 1611 NOT!!!
1612 - Hans/Johan fick en son som döptes till Conrad. NOT!!
19 AUGUSTI 1613 OCH 1 APRIL 1614 - REKOMMENDATIONSBREV - "Hit hör även två rekommendationsbrev från vicekaptenen i Pernau Mathyas Gaiewski - 19 augusti och 1 april 1614 - i brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han ska hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda ska återfå sina fordringar från den svenska revisionen i norra Estland." (Das Estländische generalgouvernersarchive aus Scwedishe Zeit s- 67).
20 JANUARI 1614 STILLESTÅNDET MELLAN SVERIGE OCH POLEN. NOT!!
1 APRIL 1614 - REKOMMENDATIONSBREV NR 2 - Det finns ytterligare ett rekommendationsbrev från vicekaptenen i Pernau Mathyas Gaiewski 1 april 1614 - i brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han ska hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda ska återfå sina fordringar från den svenska revisionen i norra Estland." (Das Estländische generalgouvernersarchive aus Scwedishe Zeit s- 67)
MAJ 1614 - Mattias - Kochekachen i Wiek. (Laakman, Heinrich. (Das Revisionsbuch wegen des hauses Pernow anno 1624).
1614 Mattias valdes till älterman i stora gillet i Pernau. (Stackelberg (1930). Geneologische Handbuch der Baltischen Ritterschaft teil 2, 1.2 Estland s. 363).
1615 - Annas dotter Gertrud Wittenberg gifte sig med köpmannen i Pernau Otto von Dürren. NOT!!
STILLESTÅND MELLAN POLEN OCH SVERIGE 20 JANUARI 1616 - STILLESTÅNDET MELLAN POLEN OCH SVERIGE LÖPER UT 29 SEPTEMBER 1616. Stilleståndet som slutits 20 januari 1616 löpte ut 29 september 1616. (Sverges traktater med främmande magter: jämte andra dit hörande handlingar d. 5.)
SVENSKARNA ÅTERERÖVRAR PERNAU 8 AUGUSTI 1617
Under 1617 hade Sverige åter kommit i krig med Polen. Med hjälp av Georg Wolmar von Fahrenbach lyckades svenskarna återerövra Pernau från Polen den 8 augusti 1617. (Liljedahl, Ragnar. Svensk förvaltning i Livland 1617-1634 s. 30).
17 FEBRUARI 1617 - FREDEN I STOLBOVA - betydde slut på Ingermanländska kriget mellan Sverige och Ryssland som pågått sedan augusti 1610. Sverige förlorade Ingermanland och Kexholms län. (Grimberg Svenska folkets underbara öden III s. 49). Nu tar Sverige på nytt upp kriget mot Polen. UTÖKA DETTA!!!!!
27 NOVEMBER 1617 - MATTIAS VALS IN I STADENS RÅD - (Laakman, Heinrich Sitzberichte der Alterumschenden Geselschaft zur Pernau achte band "Die Pernauer ratlinie s. 86).
28 NOVEMBER 1617 - MATTIAS ÅKTE TILL STOCKHOLM FÖR ATT UTVERKA STADFÄSTELSE FÖR STADSPRIVILEGIER FÖR PERNAU. Som rådsmedlem åkte Mattias tillsammans med Arnt Eckhoff. (Broomé, Bertil (1950). Nils Stiernsköld diss s. 132). Undrar vad Mattias tyckte om Sverige?
23 MAJ 1618 - TRETTIOÅRIGA KRIGET
23 JULI 1619 - LANDSREVISION - GODSET PAIXT ÖVERGICK TILL ATT VARA BESTÄNDIG EGENDOM - GUSTAV II ADOLFS STADSFÄSTELSEBREV "H. Stahl erhöll godset från kung Karl IX som pant för en summa av 3.730 taler som sedan 1619 övergick till att vara beständig egendom." (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anna 1624 s. 26).
13 MARS 1620 MATTIAS STÄLLFÖRE FÖR SIN BROR HANS.
SOMMAREN 1621 - Kungen börjar med att belägra staden Riga. not!!!
LIVLAND BLEV SVENSKT 16 SEPTEMBER 1621. I juli 1621 landsteg svenska soldater i Pernau som då var polskt. De polska soldaterna ...
3 oktober rykte de svenska trupperna in i Kurland som styrdes av Hertig Fredrik av Kurland. Kurland tillhörde Polen.NOT!! ....
"......1621 erövrades Riga som nu blev Sveriges största garnison". (Ericson Wolke, Lars (2023). Nationens avskum, militärens elit: myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige. Första utgåvan Stockholm: Natur & kultur, Stockholm s. 23).
GODSREVISION 1624-1626 - HANS STAHLS SALIGA ARVINGAR - Hans Stahls saliga arvingar uppvisade för hans kungliga majestät pantbrevet för 3.730 taler i vilket ingick byn Tammis 1/2 haken, Kursy 1 1/8 haken. Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anna 1624 s. 26).
MATTIAS HERRGÅRD KOKENKAU - herrgården Kokenkau - Herrgården låg i församlingen St Mikaels i Wiek. (Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anna 1624 s. X).
2 OKTOBER 1625 - PERNAU LÄN OCH SLOTT FÖRLÄNADES TILL FRANS BERNHARD VON THURN (f. 27/7 1592 d. 14 oktober 1628 i Stasburg). Han var sedan 1623 soldat i Gustav II Adolfs armé. Frans Bernhard gjorde Pernau slott och län till ett grevskap 1627 därvid råkade han i svår strid med staden Pernau. (Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok/7. Siby-Tjälgren s. 539)
HANS STAHLS KVARLÅTENSKAP 18 NOVEMBER 1626 - Det finns noterat i rådsprotokollet att Hans efterlämnade sig en förmögenhet på 10.064 thaler och 24 rbst samt en kvarn. NOT!!
POLSKA KRIGET FLYTTADES TILL PREUSSEN SOMMAREN 1626 - "Kriget mellan den svenske kungen Gustav II Adolf och hans kusin den polske kungen Sigismund, som inte bara handlade om Preussen och Baltikum utan också om vem som hade rätt att inneha den svenska kronan, fördes inledningsvis i Livland men förflyttades sommaren 1626 till Preussen. Den svenska invasionskuppen tog polackerna med överraskning, varför de tvingades på defensiven överallt. Svenskarna hade stora framgångar och erövrade sjutton städer – men inte Danzig, den viktigaste staden i regionen. Sigismunds försök att betvinga Gustav Adolf i det utdragna slaget vid Gniew misslyckades. Men sedan vände krigslyckan, alldeles som frågeställaren tycks ana. På hösten 1626 stärktes den polska sidan sedan ansvaret för krigsansträngningarna överlämnats till den duglige hetman Stanisław Koniecpolski. Genom att använda sina små, rörliga förband till att slå till mot svenskarnas försörjnings- och kommunikationslinjer bromsade Koniecpolski den svenska framryckningen. Motoffensiven fortsatte på våren och sommaren 1627. De svenska positionerna försvagades också genom den lilla men effektiva polska flottans operationer på Östersjön. På hösten 1627 besegrade polackerna den svenska flottan i farvattnen vid Danzig. 1628 svängde krigslyckan igen, men eftersom ingendera sidan ville riskera sina soldater i större fältslag utan föredrog att manövrera försiktigt från fältläger (där epidemierna skördade betydligt fler offer än de regelrätta striderna) kunde inte svenskarna tvinga fram ett avgörande. I början av 1629 vann Sverige en stor seger vid Górzno, vilket fick de hårt trängda polackerna att be den tysk-romerske kejsaren om hjälp. Den kejserlige överbefälhavaren Wallenstein sände Johann Georg von Arnim österut med en armé. Gustav II Adolf sökte förgäves hindra honom att förena sig med Koniecpolski, och i juni möttes arméerna i ett fältslag (i Polen känt som slaget vid Trzciana, även känt som slaget vid Stuhm eller slaget vid Honigfeld), i vilket polackerna och de kejserliga hade stora framgångar. Gustav II Adolf kunde med nöd och näppe dra sig tillbaka. Trots motgången var den svenska armén i gott skick, och inom kort förbereddes nya operationer. I detta läge var kriget långt ifrån avslutat, men det hade hållit på länge och krigströttheten bredde ut sig. Många polacker önskade vapenvila. Behovet att skaffa fram fler soldater och mer pengar för att stoppa svenskarna, som kontrollerade omfattande landområden, var betungande. Samtidigt utövade Frankrike press på Sverige för att förmå Gustav II Adolf att dra sig ur den polska konflikten och ingripa i trettioåriga kriget. Efter fransk, engelsk och brandenburgsk medling slöts Stilleståndet i Altmark i september 1629. Svenskarna erhöll största delen av Livland och de preussiska städerna Pillau, Memel, Braunsberg och Elbing samt ett antal mindre områden, vilket gjorde det möjligt att ta upp rikligt med tull. Väl att märka var Stilleståndet i Altmark just ett stillestånd, inte en permanent fred. Det löpte ut efter sex år, då svenskarna tvingades lämna tillbaka de preussiska områdena (men behöll Livland). Kriget i Preussen var en katastrof för i första hand den polska och preussiska civilbefolkningen, men även för Sverige var det en omfattande åderlåtning på mannakraft. Mellan 1625 och 1629 hade omkring 50 000 svenska och finska soldater förts från sina hembygder till krigsskådeplatserna i Livland och Preussen. De flesta – minst 30 000, troligen många fler – avled. (Dick Harrison " Kriget i Preussen var en katastrof" Svenska dagbladet 2016-11-01).