Släkten Staël von Holstein

Det är nu de första Stahlarna dyker upp i det svenska Riksarkivet som värvade soldater i den svenska armén i garnison i Stralsund. Som värvad soldat skrev man kontrakt på begränsade perioder och var därmed fri att byta ”arbetsgivare” när man fick ett ekonomiskt sett bättre erbjudande.

30-åriga kriget kom att bli dessa krigsentreprenörers storhetstid. Under det långa, blodiga och stundtals mycket förvirrade kriget, som engagerade stora delar av Europa, bestod samtliga arméer av en överväldigande majoritet legosoldater. Den svenska armén under Gustav II Adolf bestod t.ex. endast av ca 10% av statsmakten rekryterade svenskar resten var värvade legosoldater.(Tullberg s. X)

”Det fanns inte särskilt många värvade arméförband i fredstid, men det fanns några permanent värvade regementen som gardesregementena och artilleriet samt ett antal värvade båtsmän i Karlskrona.

Under krig däremot uppsattes i regel en mängd temporära värvade förband. Dessa förband bar ofta namn efter regementschefen. Så, när ett förband fick ny chef som fick även förbandet nytt namn. Detta gäller även kompaninamnen som bar namn efter kompanichefen. (Hogman) Detta gör att det är svårt att släktforska. Som grundkälla för Släkten Staël von Holsteins militära karriär har jag som grundläggande källa använt de militära rullorna som redovisar svenska arméns soldater. Rullorna finns i det svenska Riksarkivet.

STILLESTÅNDET I ALTMARK - 16 SEPTEMBER 1629 - Den 16 september 1629 slöts stilleståndet i Altmark mellan Sverige och Polen. Stilleståndet innebar att Polen tvingades att gå med på att den svenska okupationen av Livland och dessutom lämna ifrån sig de viktigaste hamnarna (Larsson, Olle. Svensk historia s. 86)  Nu var familjerna Stahl medborgare i den svenska provinsen Livland. Hildebrand var då sju år och Jacob 1 år.  

FÄNRIK MATHIAS JR STAHL

LIVLÄNDSKA KAVALLERIET/LIVLÄNDSKA RYTTARNA

YRKESSOLDAT I SVENSKA ARMEN UNDER 30-ÅRIGA KRIGET STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN

FÄNRIK MATTIAS STAHL - GARNISONEN I STRALSUND - I OKTOBER 1629 återfinns bland de värvade soldaterna FÄNRIK MATTIAS STAHL JR (efter 1614 -16XX) i svenska arméns rullor bland soldaterna som låg i garnisonen i Stralsund i Pommern. Mattias jr tillhörde fältherrens ryttmästare Hans Henrik von Tiesenhausens värvade Livkompani till häst 1629/22. Livländska kavalleriet/ Livländska ryttare fältherrens var RYTTMÄSTARE HANS HENRIK VON TIESENHAUSEN 1629/22 Ryttmästare von Tiesenhausen var ryttmästare vid Livländska rytteriet. Ett kavalleriet bestod huvudsakligen av värvade soldater Som soldat inom kavalleriet var man beväpnad med musköter, pistoler och värjor. Deras roll var att rida fram på flera led och ett led i taget avlossade sina pistoler därefter fattade man tag i sin värja och red mot fienden.

Ryttmästare Hans Heinrich von TIESENHAUSEN (1592-1662) Friherre Ryttmästare för ett kompani kyrassiärer 1628; ryttmästare vid Livländska rytteriet 1630; generalmajor av Kavalleriet; hade bevistat ryska, livländska, preussiska och tyska krigen och där sig vid alla tillfällen manliga förhållit; landtråd i Livland; friherre 1654.

FÄNRIK HANS/JOHAN STAHL (1608-16XX) STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN I  ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI APRIL-JULI 1630 

Även Matthias jr:s kusin Fänrik Hans/Johan (1608? -1687?) finns registrerad i Riksarkivets rullor över värvade soldater stationerade i STRALSUND i Pommern. Han tillhörde ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE.  

APRIL 1630/25 (Bild 355, rad 2) Fänrik Hans/Johan – ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI

Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ 1630/26 ( Bild 33, rad 4) ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE. 

Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ - JULI 1630 ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE i Fredrik von Rosens kompani. 1630/28. (Bild 263, rad 2). (Soldater i infanteriet kallades även fotfolket).

ÖVERSTE FREDRIK ULRIK VON ROSENS REGEMENTE  - von Rosen hade tidigare varit i polsk tjänst. Nu satte han enligt ett värvningspatent 5/2 1630 upp ett regemente av i huvudsak före detta polska soldater (SK III, s. 242-243). von Rosen var kvar som chef fram till 6/11 1632. ( Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 arbetspapper Jan Glete 2005-09-30 s. 8) SK betyder Sveriges krig 1611-1632.   

15 JUNI 1630 - Färnrik Matthias Stahl fortfarande i kapten Hans Heinrich von Tiesenhausens värvade kavalleriregemente. 1630/37

GUSTAV II ADOLFS FÄLTTÅG 1630 - 1632 

24 JUNI 1630 - KUNG GUSTAV II ADOLF GÅR I LAND PÅ DEN NORDÖSTRA UDDEN AV ÖN USEDOM MED SINA SOLDATER. NÄR SOLDATERNA FRÅN GARNISONEN I STRALSUND ANLÄNDER BESTÅR HÄRNEN AV 16.000 MAN. 

Redan två veckor senare stod den svenska arméen utanför Stettin, huvudstaden i det protestantiska hertigdömet Pommern. (Pantle s. 69)

JULI 1630 – DECEMBER FÄLTHÄREN - JOHAN I FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I VON ROSENS KOMPANI. 1630/38 (Bild 317, rad 3). 

25 JULI 1630 - STADEN STETTIN INTAS OCH TVINGAS GÅ I FÖRBUND MED SVERIGE. DET BYGGS UPP BEFÄSTNINGAR I STADEN SOM NU BLIR BAS FÖR SVERIGE. 

TRAKTATET I BÄRWALDE - JANUARI 1631 - Att kriga var dyrt så Sverige behövde pengar. Genom traktatet i Bärwald fick Sverige 400.000 riksdaler av den franske kungen mot att Sverige höll en armée på 36.000 man i Tyskland. (del 5 s. 151)

JULI-AUGUSTI 1631 - FÄNRIK JOHAN I RIEBNITZ I POMMERN I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS INFANTERIREGEMENTE 1631/23 (nära Rostock). Detta är den sista noteringen jag har hittat vad gäller fänrik Johans öden och äventyr som svensk soldat. Sammanfattning av Johans militära karriär; Johan började sin militära karriär under trettioåriga kriget som fänrik i överste Fredrik von Rosens infanteriregemente i april 1630 i Stralsund i Pommern. Han finns enligt rullorna i samma infanteriregemente juli-december 1630. Det sista spåret efter fänrik Johan/Hans återfinns i rullorna är från augusti 1631. Överste Fredrik von Rosens infanteriregemente låg då i garnison i Ribnitz i Pommern. Varför slutade Johan/Hans militära karriär i månadsskiftet augusti/september 1631? Varför kan man bara spekulera i men det är troligt att de berodde på att han tog över skötseln av släktgodset Paixt. Det finns noteringar i Pernaus rådsprotokoll från 1631 och framåt. 

Fredrik Ulrich von Rosens regemente. Rosen hade tidigare varit i polsk tjänst. Satte enligt värvningspatent 5/2 1630 upp ett regemente av huvudsakligen före detta polska soldater. Fredrik Ulrich var kvar som chef fram till 6/11 1632. (Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 Arbetspapper Jan Glete 2005-09-30 s. 8)

7 SEPTEMBER 1631 - SLAGET VID BREITENFELD - Slaget stod mellan svensk-sachiska styrkor och en kejserlig här. Slaget blev 30-åriga krigets vändpunkt och svensk seger. (Eriksson Wolke, Lars. (2003). Svenska slagfält s. 122). Undrar om Fredrik von Rosens infanteriregemente och fänrik Johan var med i slaget? Enligt Pernaus rådsprotokoll var Johan i Pernau och nämns flera gånger i deras protokoll mellan 1631-1644. Undrar vad som hände efter 1644? 

Vinterkvarter 1631 - Under vintern vilade soldaterna ut och förberedde för kommande sommarhalvårs fälttåg. Infanteriet inkvarterades i städerna och ryttarna på landsbygden. 

1632 ÅRS FÄLTTÅG

SLAGET VID LÜTZEN 6 NOVEMBER 1632 - Gustav II Adolfs död. Nu övertog Gustaf Horn och hertig Bernhard av Sachen-Weimar ledningen av den svenska armén. Till fältmarskalk och överbefälhavare utsågs Johan Banér. När han dog 1641 övertog Lennart Torstensson hans roll. Hans Henrik von Tiesenhausen stred i slaget vid Lützen. NOT!! Vem skulle nu leda den svenska armén?? Axel Oxenstierna - Heilbronnförbundet. Ett förbund som slöts med de evangeliska furstarna och representanter för städer och riddarskap. Nu fortsatte kriget. (del 5 s. 155).

FÄLTTÅGET 1634 - 1635 

1634-1636 - Mattias tillhörde Alexander von Essens värvade infanteriregemente i Preussen.

1636 JOHAN FÖDDES

AUGUSTI 1634 - SLAGET VID NÖRDLINGEN - Slaget utkämpades mellan svensk-sachiska trupper och Katolska ligans trupper strax norr om Nöderling i Tyskland. Detta blev ett stark nederlag för svenska armén.

1634 - SLAGET VID WITTSTOCK - Slaget stod mellan Johan Banér och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachiska armén. Slaget slutade med svensk seger.

12 DECEMBER 1634 - DEN ÖDESDIGRA BRÖLLOPSFESTEN - LJUSSTAKEN - Den 31 januari 1635 stod Matthias jr inför rätta anklagade för mord. Domen blev att han handlat i nödvärn. I Burgerbuch II beskrivs det enligt följande "Niehausen, F 31.12.6 ihm war am 11.25 auf einer hochzeit von Matthias Stahl, sohn des gleichnamigen BM ein Leuchter and den kopf geworsen worden. Översättning; Mattias Stahl son till borgmästaren med samma namn kastade på ett bröllop den 12.6 1634 en ljustatake i huvudet på F. Niehausen."     

STILLESTÅNDET MED POLEN GICK UT 1635 - STILLESTÅNDET I STUHMSDORF PÅ 26 ÅR (del 5 s. 156).

1638 tillhörde Mattias Joakim Nicolaus Günterbergs värvade infanteriregemente i Mikael Flotows kompani. Detta är den sista noteringen i arméens rullor för Matthias. 

SAMMANFATTNING AV MATTIAS JR MILITÄRA KARRIÄR 1629 - 1638 – Mattias jr tjänstgjorde som soldat i svenska armén av och till i 9 år. Hans karriär började 1629 som fänrik i Livländska rytteriet i ryttmästare Hans Henrik von Tiesenhausens värvade livkompani till häst. Löjtnant Mattias tillhörde Alexander von Essens infanteriregemente från 1634-1636. Därefter tjänstgjorde han som löjtnant i överstelöjtnant Joakim Nicolaus Günterbergs värvade infanteriregemente i Mikael Flotows kompani 1638. 

HERR MATTIAS – LANDVOGT – I ett rådsprotokoll från 16 NOVEMBER 1639 omnämns Mattias jr som Herr M. Stahl, Landvogt. (Russwurm, Carl s. 43). Mattias hade läst juridik utomlands så det var väl inte konstigt att han avslutade sin militära karriär och började tjänstgöra som landvogt. Enligt tyska Wikipedia är en landvogts uppgifter att sätta skatter och ta in dem, hålla domstolar och bestraffa förseelser. Var det pappa som ordnade jobbet? Detta är den sista noteringen jag har hittat om Mattias jr. Enligt Carl von Schönfelt dog Mattias 1641 (Schönfelt, Carl s. 215). 

1639-1644 - HANS/JOHAN Pernau råds protokoll - Hans/Johan nämns i rådets protokoll mellan 1639-1644 som pfandherr och rittaver u Körsen. Han låg i bråk med grevinnan av Thurn som ägde Pernau. Detta bör betyda att han slutade som soldat och övergick till att sköta familjens gods. Mattias jr tjänstgör nu som landvogt. Lite konstigt att han fick den tjänsten med tanke på att hans tidigare historia.  

1644 - DROTTNING KRISTINA   

24 FEBRURI 1645 - SLAGET VID JANKOV - Staden ligger cirka 50 km sydöst om Prag i dåvarande Böhmen. De svenska styrkorna leddes av Lennart Torstensson. Slaget blev mycket blodigt och slutade med svensk seger. (Wikipedia). 

Borgmästare Mattias sr - den 4 mars 1645 utsågs Matthias sr till borgmästare i Pernau. Hildebrand var nu 23 år, Jacob 17 år och Johan 9 år. Jag har inte lyckats hitta Hildebrand bland soldaterna som stred i trettioåriga kriget. Konstigt!!

WESTFALISKA FREDEN 24 OKTOBER 1648 - 30-ÅRIGA KRIGET SLUT -  Sverige fick som ersättning för sina insatser landområden i norra Tyskland. De fick provinserna: Bremen-Verden, Wismar och Pommern som låg från nordväst till öst i ett pärlband i norra Tyskland. De stationerades värvade trupper i provinserna vilket gjorde att kunde agera snabbt vid en krigssituation. Genom freden 1648 tillhörde nu Pommern Sverige och kallades därför Svenska Pommern och omfattade städerna Stettin, Stralsund och Greifswald. Städerna Stettin, Gollnow och Damm ligger vid mynningen av floden Oder och gav vid den här tiden viktiga tullinkomster. Freden gav även Sverige såsom ”riksstånd” att bli medlemmar i det Tyska riket. ( Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media s. 94-95)

Matthias sr dog 25 juli 1649 - Enligt Pernau Gildes mötesanteckningar dog Matthias 25 juli 1649. Mattias lämnade efter sig fem söner ifrån sitt första äktenskap; Bernhard, Richard, Hildebrand 27 år, Wilhelm och 21-årige Jacob. Han fick flera barn i sitt andra äktenskap men det är bara ett av dem som är känd - 13-årige Johan. 

KÄLLOR; 

Glete, Jan (30/9 2005) Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 (finns utlagt på nätet).

Harrison, Dick. (2018). Trettioåriga kriget s. 8-9 

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media. s. 94-95

Mankell, Julius (red.) (1861). Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia. [Elektronisk resurs] : [tidskiftet 1630-1632]. 3. Stockholm: Norstedt. s 62

Tullberg, Andreas. Staten och legosoldaten kortfattad studie i förhållandet mellan staten legosoldaten från 1500-1600- talet fram till våra dagar.