Släkten Staël von Holstein

INLEDNING - Trots att ingen i släkten Stahl tjänstgjorde som soldat under det polska kriget har jag valt att ändå göra en speciell sida om kriget. Anledningen är att det i och med att deras hemstad Pernau påverkades stort av kriget och dess följder. Den primära källan för att följa syskonen Stahl under polska kriget är; Stora Gillets i Pernaus protokoll, Pernaus rådsprotokoll och i det svenska riksarkivet. Flera välkänd och välmeriterade forskare har där redovisat information från säkra källor om släkten Stahl (senare adlad Staël von Holstein).

Jag har hittat mycket information i det vetenskapliga sällskapet "Pernauer Alterthumforschenden Gesellschaft" som under åren 1899 och 1939 publicerade sin forskingsresultat i "Sitzungs-Berichte der Pernauer Alterthumforschenden Gesellschaft". Forsningssällskapet gav totalt ut 12 volymer. De finns att läsa på nätet tack vare Tartu universitetsbibliotek i Estland och finns fritt tillgängligt i deras digitala arkiv, Tartu Universitet DSpace, där du kan läsa böckerna online eller ladda ner dem som PDF.  Jag har använt flera av dem där man får tillgång till Pernaus stora gilles protokoll, borgarboken "Burgerbuch von Pernau I 1615-1797" som är ett medborgarregister från Pernau mellan åren 1615-1797 där man kan följa befolkningsutveckligen i staden. Det finns information om personers ursprung, yrke eller karriärbyte, innehav av gillesuppdrag, fullmäktigemedlemskap, dödsdatum eller begravningsdatum samt namn på personens föräldrar. Utgivaren är Heinrich Laakmann. (SB 11 och 12). Jag har även haft stor nytta av Revisonsboken där revisionen 1624 redovisas. I "Gerichte der Grossen Gilde in Pernau" får man följa stora Gillets domstol i Pernau. Slutligen finns det en artikel om Pernaus historia. En viktiga källa har varit det svenska Riksarkivet och militärarkivet. Som grundläggande historiskt översiktliga arbeten har jag valt Den svenska historien 4.  Det finns en fullsändig litteraturförteckning längst ner på sidan. 

Jag har hittat det första spåret av släkten Stahl i ett rådsprotokoll från 1602 så jag känner att det är lämpligt att skriva lite kort om krigets de inledande året av Polska kriget. Fokuset i berättelsen blir givetvis släkten Stahl och vad som hände dem under kriget.

KRIGETS URSPRUNG - BRÅKET OM DEN SVENSKA KRONAN MELLAN SIGISMUND III OCH HERTIG KARL - Kriget startades av Sverige under ledning av hertig Karl (senare kung Karl IX). Sigismund III (f. 1566 d. 1632 kung i både Sverige och Polen. Han hade krönts till kung i Polen 1587 och i Sverige 1592. Det var givetvis inte lätt att vara kung i två länder och han åkte fram och tillbaka mellan länderna vilket givetvis ogillades av svenskarna. Under Lindköpings riksdag 14 december 1699 förlorade Sigismund III den svensk kronan 1699 och riksrådet utsåg hertig Karl till "Sveriges rikes regerande herr och konung" (Alin, Oskar. (1889). Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar; Sveriges nydaningstid, från 1521 till år 1611 s. 427).  

RIKSDAGEN I LINDKÖPING 16 MARS 1600 - HERTIG KARL OCH DEN POLSKE KUNGEN SIGISMUND III;S BRÅK FORTSÄTTER - SIGISMUND INFÖRLIVAR ESTLAND MED POLEN - Den 16 mars hade Sigismund III inför de polska ständerna bett att han som Polens kung borde få soldater att bekämpa Hertig Karl med. Han blev dock nekad emedan de ansåg att kriget mellan honom och hertig Karl var hans privata affärer. (Rogberg, Carl (1859). Konung Carl den niondes fälttåg i Lifland år 1600 och förberedelserna därtill. Akademisk avhandling, som ... till offentlig granskning framställes af Carl Rogberg ... å Gustavianska lärosalen d. 24 maj 1859 p.v.t.f.m.. Diss. Uppsala : Uppsala universitet 1859 s. 65).   

RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS FÖRSTA BELÄGRING, STORMNINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU  8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600  

RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS FÖRSTA BELÄGRING, STORMNINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU  8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600  - Den 8 september 1600 inleddes den svenska belägringen av Pernau som vid den här tiden tillhörde Polen. Genom att anfalla staden hoppades riksföreståndare Karl (f. 4 oktober 1550 på slottet Tre kronor d. 30 oktober 1611 i Nyköping) att få en stad som hade en hamn och kunde fungera som en perfekt bas för militära operationerna i Livland samt att de kunde öppna vägen mot ett anfall mot Riga. Med bland de svenska soldaterna till häst fanns Otto Uexküll (bror till Conrad -pappa eller bror?) - som tidigare varit på den polska sidan.) Invånarna höll ut fram till den 4 oktober 1600 då stadens polske befälhavare Jürgen von Fahrenbach (Jerzy von Fahrenbach) gav upp. (Rogberg, Carl. s. 70-71), (Alin, Oscar s. 458). Hur ställde sig bröderna Stahl - var de pro Polska eller pro Svenska? Eftersom Hans lånade ut pengar till Sverige och i utbyte fick byar så är det troligt att de ställde sig på svenskarnas sida. Var de bodde har jag ingen uppgift om eftersom det inte finns något exakt årtal på när herrgården Paixt byggdesDet är först i pantbrevet 23 juli 1619 som Hans Stahls arvtagare visade upp 1624. Utifrån att Hans lånade ut pengar och fick byar i pant av kung Karl IX bör det ha varit någon gång melllan 4 oktober då riksföreståndare Karl hade erövrat Pernau och 30 oktober 1611 när Karl IX dog.

RIDDARSKAPETS I ESTLANDS PRIVILEGIER 3 SEPTEMBER 1600 – Den svenska armén behövde soldater och riksföreståndare/hertig Karl skissade upp ett slags rotering som skulle leda till att var 15:e bonde på adelsgodsen skulle uttas till ryttare. Denna typ av skatt som upprepade gånger kom att indrivas kallas för rusttjänst och var i princip den baltiska adelns tyngsta uppgift. Åtgärden misslyckades eftersom bönderna var förbjudna att bära vapen, och att underhålla en begränsad ryttargrupp som adelsfanan blev därför frälsets enda militära börda. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 225-226).

4 OKTOBER 1600 - PERNAU INTOGS AV DE SVENSKA TRUPPERNA - Nu kapitulerade den polska garnisonen. Stadens polske befälhavare och hans trupper gav upp efter att de svenska styrkorna hade belägrat och inringat fästningen. NOT Genom att inta Pernau fick svenskarna kontroll över en mycket viktig hamnstad och ett strategiskt försvarshuvudsäte vid Rigabukten. Detta gjorde det möjligt för hertigh Karl och hans soldater att fortsätta sin offensiv söderut in i det polskstyrda Livland. NOT Den 10 oktober 1600 förordnade hertig Karl den svenske officeren Jacob Gottberg till ny ståthållare på Pernaus fästning. (Settersten, Axel.  Svenska flottans historia s. 448).

HERTIG KARLS JORDREVISONEN - SVENSKA ESTLAND OCH LIVLAND 1600-1601 

HERTIG KARLS JORDREVISIONER I ESTLAND OCH LIVLAND

1600-1601 

HERTIG KARLS JORDREVISONEN - Hertig Karl (f. 4 oktober 1550 på slottet Tre kronor d. 30 oktober 1611 i Nyköping) beslutades sig för att de skulle göras en revisionen i Estland. Den påbörjades den 17 mars 1600 och pågick fram till oktober samma år, efter att norra Estland hamnat under svenskt styre. Nu skulle adeln visa upp sina ”brief und Siegel”. Det var början på kontrollen av adelns äganderätt och syftet var att dra in de gods som frälset hade innehaft olagligt och utan tillstånd. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 226).

I de här revisonerna har jag inte hittat varken Hans eller Mattias men däremot en rad för mig okända personer vid namnet Stahl. Reinhold Stahl (knecht faget - kan betyda knekt, tjänare eller dräng. Den förekommer ofta i jordeböcker över estländska och livländska gods). Han och Maya Stahl låg under Haus Weissenstein under Hof Fegefeuerst.  Jag har även hittat Sophia Stahl, Andreas Stahl, Herman Stehell.

VAR KAN MAN NU HITTA DESSA REVISONER? Originalhandlingarna till revisionerna förvaras idag i Riksarkivet i Stockholm. Har man inte möjlighet att åka dit så har källmaterialet publicerats i tryckt form i två centrala historiska utgåvor; den tyskbaltiske historikern och professorn Theodor Schimann (1847 - 1921) gav 1882 ut "Der äldste Schwedische Kataster Livland und Estland (1601) på uppdrag av det litterära sällskapapet i Fellin (Vijandi). 1933 gav den lettiske historikerna Arveds Svabe ut en mer komplett och flitigt citerad utgåva med titeln "Die äleste schwedische Landrevision Livlands (1601)"i Latvijas Universitates Raksti.

Den estniske historikern och arkivarie Jakob Koit (1906-1988) gav ut det grundläggande verket "Om de estländska kopieböckerna från 1600-talet. Han har även gett ut mönstringsrullor från 1500-talet. Han sammanställde och analyserade den estländska adelsfanan och dess mönstringsregister vör åren 1584 och 1586 ("Die Munsterregister der estländichen Adelsfahne..."). Den baltiske historikern Leonhard von Stryk (1834-1882) gav 1877 ut sitt berämda historiska storverk "Betreigen zur geschichte der Rittergüter Livland Erster Teil, Der ehstnische District". Den andra delen som täcker det lettiska distriktet (Lettische District) gavs ur postumt 1885. 

Heinrich Laakman (1892-1955) var en framstående tysk-baltisk historiker och arkivare som specialiserade sig på staden Pernaus (idag Pärnu i Estland) historia. Han gav ut "Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624" (s. 26). Det är en historisk källskrift som Laakman har sammanställt, renskrvit och publicerat. Det är en revisonsbok (jordebok/skattelängd) från år 1624 över fastigheter och hus i staden Pernau.

RÅDSPROTOKOLL 1602 -  REDKUTIONEN 1601 - PANTGODSET PAIXT OCH ÄNKAN ANNA WITTENBERG - Det är i ett rådsprotokoll från 1602 som pantgodset Paixt nämns för första gången. " änkan Anna pantgods kommer att "vorläuch sequerschtriert" 1601.(Stackelberg, Otto Magnus (1929). Genealogisches Handbuch der baltischen ritterschaft tel 2 und 3 Estland, Görlitz, Reval s. 564)."Vorläuch sequerschtriert" innebär att egendomen beslagstogs provisoriskt i väntan på ett domstolsbeslut. När den svenska reduktionskommissionen granskade godsens dokument för att se om familjen hade laglig rätt till marken, eller herrgården ursprungligen tillhört staten och därför skulle dras in permanent (reduceras). Om utredningen visade att ägaren hade giltiga papper på sitt ägande hävdes sekvesteringen och herrgården återlämnades till. Visade de sig däremot att godset tillhörde de marker som Karl XI dragit in till staten, omvandlades den tillgälliga sekvesteringen till en permanent konfiskation, och herrgården blev ett statligt krongods. NOT!!! 

I Revisionen 1612-1612 änkan Sophia Stahl, Mattias Stahl FLYTTA NER!!!

I revisionen 1619 Hans Stahl FLYTTA NER!!

I revisionen 1624-1627 Hans Stahls arvingar, Mattias Stahl  FLYTTA NER!!

DEN 6 APRIL 1601 HAR LANDREVISIONEN I ESTLAND HAR NU  KOMMIT TILL PERNAU 

LANDREVISION I LIVLAND 6 APRIL 1601 - Livland hade aldrig tidigare tillhört Sverige så nu startade hertig Karl (Karl IX efter 1604) en landrevision av Livland.. NOT!! Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. KOLLA DETTA!!! "Källorna innehåller detaljerad information om Jordans revisionsresa, och Oleg Rosalev har t.o.m ritat en detljkarta över rutten". Kartan förvaras i Estniska Historiska Arkivet i Dorpat". T.H Schiemann 1882 (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 228). 1601 Åhrs Lifländske Revision som förvaras i svenska Riksarkivet. Gavs ut i avskrift .. (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 228). 

PAIXT GODS I ESTLAND - Paixt "Sigismund August verlieb 8 oktober 1565 Pernaus rådsherre Vegesack byarna Paicus und Ritenorm, år 1599 tillhörde de hans son med samma namn. Troligen har de framkommit ur detta godsen Paixt oder Staelenhof eller Kersen, som står under namnen x eller Karsenhof med gods Tammist. (Hag II s. 160), kung Karl XI hade mot summan av 3.750 dalern, som beslatogs från Hans Stahl, vilken uppta kung Gustav Adolf under hans dödsår. (Kill/Rill). Hans Stahl testamenterade godset till sin son, kapten Johan Staël av Holstein, som i sin tur testamenterade det till sin son, löjtnant Johan Heinrich. Godset ärvde från honom sin son kapten Johan Heinrich". (Gad III s. 14). (Stryk, Leonard von: Beiträge zur Geschichte der Rittergüter Livlands, bd; 1, Der Ehstnische District, Dorpat, 1877. 335-336). 

OKÄNDA STAHLAR I RIVISIONEN I LIVLAND

OKÄNDA STAHLAR I RIVISIONEN I LIVLAND 1601 FÖRSAMLINGEN SUNSEL - RIGA -ANDREAS STAHLL - Jag har hitills inte hittat några av mig kända Stahlar i 1601 års revision för Livland. Däremot har jag hittat två personer i revisionen över Riga (tidigare ärkestiftet Riga) I församlingen Sunsel finns två Stahlar; ANDREAS STAHLL ägde ½ HAKEN VID JÜRGEN VON MENGDENS HOF MAYKENDORFF/MAIKELDORFF. (Adreßbuch für das Gouvernement Livland zum Gebrauch für Behörden Band:(1871) Ort:Riga s. 52) (Lett: Kalnamuiza) (kallas även Altenwoga) 384 i församlingen Sunsel 13 APRIL 1601.  (Švabe, Arveds (red.) (1933). Die älteste schwedische Landrevision Livlands: (1601). Riga:s. 403). Vem var Jürgen von Mengden??? Godset låg i Ubbenorms socken i Livland och ägdes sedan Georg von Mengden 1598 erhöll Ropenbeck med Maikendorf genom ett testamente efter sin styvbror Georg Ykull. (Ättartavlor V - von Mengden nr 198 s. 247). Det var vanligt att personer som hette Jürgen även kallades Georg på den här tiden" 

Sophia Stahl Hans Lübecks änka ägde byarna ändå till 1615. (Neuschäffer, Hubertus (1993). Schlösser und Herrenhäuser in Estland: ein Handbuch über 200 Häuser und Güter. Plön: Neuschäffer. s.183). VEM ÄR FÖRFATTAREN??

HERMAN STEHELL noterad 2 MAJ 1601 som ägare till ¼ HAKEN under ett hus som ligger under HAUS SCHUJEN (SKUJENE) (tyska) i FÖRSAMLINGEN SCHUJEN TIDIGARE ÄRKESTIFTET RIGA. Huset tillhörde den dåvarande lantmarskalken X.(Švabe, Arveds (red.) (1933). Die älteste schwedische Landrevision Livlands: (1601). Riga: s.460). (1888-1959) Lettisk historiker och professor vid Lettlands universitet.

Församlingen och herrgårdarna som låg i den ägdes 1599 av Matthias Dembinsky. (https://et.wikipedia.org/wiki/Vana-Pebalgi_piiskopilinnus). Schujen ligger strax norr om Pielbag! NOT!! Tjänstgjorde "Hildebrand" hos Matthias Dembinsky? Hade kapten Dembinsky tidigare i polska armén övergått till att vara soldat i svenska armén?? RED UT OVANSTÅENDE REVISIONER!!!!!!!!

PAIXT - "Sigismund August verlieb 8 oktober 1656 Pernaus rådsherre Vegesack byarna Paicus och Rittenorm, år 1559 tillhörde de hans son med samma namn. Troligen har det framkommit ur detta godsen Paixt eller Staelenhof eller Kersen, som står under mannen x eller Karsenhof med godset Tammist." (Hag II s. 160).

Kung Karl XI hade mot summan av 3.750 daler, som beslagtogs från Hans Stahl, vilken hade uppta kung Gustav Adolf, under hans dödsår. (Kill/Rill).

Hans Stahl testamenterade godset till sin son, kapten Johan Stahl, som i sin tur testemnterade det till sin son löjtnant Johan Heinrich. Godset ärvdes från honom till sin son kapten Johan Henrich. (Gad III s. 14), Styk, "Rittergüter Livland band 1 s. 335-336).  kolla upp!!!

23 juli 1619 "H. Stahl erhöll godset från kung Kalr IX som pant för en summa av 3.730 daler som sedan 1619 övergick till att vara beståndig egendom. (Laakman, Heinrich Das revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26).

1620 "haver Hans Stahl, borgare uti Pernau, uti underpant, finnes inte vad han därför levererat (Almquist, Johan Axel den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 s. ???)

LIVLAND - 1624 – HANS ARVINGARNA FICK VISA UPP PANTBREVET FRÅN 23 JULI 1619 PÅ BYARNA TAMMIST OCH KURSY MED FLERA
”Hans Stahlen sehligen Erben produciernen Ihr Königl: mayten Pfandt Brief vf 3.730 tahler in welchem Dörffer gemeldet werden, mit Nahmen Tammis ½ hacken und das dorff Kursy mit 1 1/8. Datieret Stockholm den 23 july Anno 1619. (Tammis, Korsy (Sure), Nittfer, Paist, Gesinde Laussar). Diesse 3 dörffer Paist. Neittfer und Laussar und eine fertige Mühlen haben sich hauss Stahlen Erben wieder Recht angemasset den sie in Königl: privilegio nicht enthalten auch nicht specificeret sein.(Laakman Carl Henrich: (1910-1912) Das revisionsbuch wegen dess hauser Pernow anno 1924 - Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau 1910-1912, band VII. s. 214-239). 

ÖVERSÄTTNING; "Hans Stahlens arvingar visade upp sitt kungliga pantbrev på 3. 730 taler, där byar är registrerade med namnen Tammis 1/2 haken och byn Kursy med 1 1/8 haken. Daterad Stockholm den 23 juli 1619. Tammis, Korsy (Sure), Reitittfer, Paist, tjänarna Laussar]. Dessa tre byar, Paist, Reittfer och Laussar, samt en färdigställd kvarn, har återigen övertagit rättigheter till Stahlens arvingars hus vilka inte ingår i det kungliga privilegiet, och de nämns inte heller specifikt". (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26). RED UT DETTA!!!

I den svenska godsrevisionenn för Pernau från år 1624 (Das revisonsbuch wegen des Hauses Pernowa) nämns Reittfer tillsammans med grannbyarna Paist och Laussar. Dessa låg i direkt anslutning till Tammist herrggård, som ligger precis nordost om Pernau stadscentrum längs med Pärnuflodens norra strand.  (AI) FLYTTA!!!!!!

(Laakmann s. 214-239). 

GODSREVISIONEN I LIVLAND

Till revisionsförrättare utsågs borgmästaren i Fellin Michael Jordan. Han påbörjade sitt arbete i mars 1601 och kom till Pernau den 6 april 1601. Revisionen finns i kopia i det svenska riksarkivet; 1601 åhrs Lifländske Revision. En sammanfattade kompilation av 1601 års revision av Livland och Estland utgavs av Th. Schiemann 1882.

De kom att komma flera revisoner bland annat år 1612. Det har skrivits om revisonen i boken "Provinsen bortom havet: Estlands svenska historia 1561-1710 av Kari Tarkianen och Ulle Tarkiainen och i Jakob Koits skrift om de estländska kamerala kopieböckerna från 1600-talets första hälft i svenska samlingarna "Die estländsichen kameralen Kopiabücher der ersten Hälfte des 17.Jahrhunderets in Scwedishen Sammlungen dargestellt in ihrem güterpolitischen Zusammenhang".   

LANDREVISION I LIVLAND 

HERTIG KARL HADE 1600 ERÖVRAT STÖRRE DELEN AV LIVLAND - HAN KUNDE DÄRFÖR GENOMFÖRA EN LANDREVISION DÄR 1601

SOMMAREN 1601 ANLÄNDE DEN POLSKA ARMÉN OCH HÄVDE DEN SVENSKA BELÄGRINGEN OCH TVINGADE SVENSKARNA PÅ RETRÄTT  NOT!!!

DEN SVENSKA LANDREVISIONEN I LIVLAND -  inleddes den 17 mars 1601 i kretsen runt Riga. De finns flera källor. "Die älste schwedishce Landrevison Livland (1601) publicerad 1933 av historiker Arved Svabe. En annan källa är "Die Revision Livland 1701 i Estnisches Siedlungsebiet" publicerade och redigerad av Oleg Roslavlev. Boken ingår i serien Hefte ur Landeskunde Estland. 

OKÄNDA STAHLAR I REVISIONEN ÖVER ESTLAND

Det finns fler personer vid namnet Stahl i revisionen över Estland.  Den x forskaren Theodor Schiemann undersöker den äldsta svenska fastighetsregistret för Livland och Estland och fungerar som ett komplement till de baltiska godskrönikorna. das Haus Weisenstein finns Reihold Stael och Maya Stahl. Intressant är även Hans Lübeck (750 taler) och Otto Uexkull (1.000 taler).(Schiemann, Theodor (red.) (1882). Der älteste schwedische Kataster Liv- und Estlands: eine Ergänzung zu den baltischen Güterchroniken. Reval:s. 104).  Denna bok finns tillgänglig som e-bok och behandlar historiska register över svenska gods i regionen. 

Reinhold Stael står i "Der älteste schwedische Kataster Liv- und Estlands: eine Ergänzung zu den baltischen Güterchroniken" som knecht faget (tjänare) under Fegefeuerst hof som ligger i Reval slotts län. (Personhistorisk tidskrift sjunde årgången 1905 häfte 4 s. 132). :Heinrich von ZurMühlen, Gertrud Westermann VEM ÄR FÖRFATTAREN??

Fegefeuerst hof låg 33 km söder om Reval. De förstördes 1560 av ryssarna men byggdes upp igen av svenskarna 1680 och 1600-talet ägdes det av Jakob de la Gardie. (Baltisches historische ortlexikon teil 1 Estland s. 76). Jakob de la Gardie var guvernör i Estland från 1619 och efter att ha deltagit i Rigas erövring 1621 utsågs han till generalguvernör i Livland. (Wikipedia). KOLLA OM DET FINNS TIDIGARE!!!

Hertig Karls jordrevision i Estland och Livland 1600-1601 - (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 226 ff). Den 6 april 1601. Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 227). I den Livländska jordrevisionen finns Herman Wittenberg och "pfandgut Paixt". "1601 wit der h Herman Wittenberg; ihr pfandgut Paixt wird 1602 verläuf. sequestriet" Rådprotokoll Pernau 1602. (Geneologisches Handbuch der baltischen Ritterschafft 1929 s. 564). HITTA URSPRINGSKÄLLAN!!!! Varför finns det inte med i någon av artiklarna i tidskriften!!! 

WILHELM STAL ZU ROPPIN 

STÅTHÅLLARE I DORPAT 

17 MARS 1601 

WILHELM STAL ZU ROPPIN - STÅTHÅLLARE I DORPAT – 17 MARS 1601. Werner von Schulmans har hittat ett brev i det svenska riksarkivet från Johan Bengtsson där han mämner Wilhelm. I Boken ”Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710”. skrivert han om brevet han hittat i det svenska från Johan Bengtsson där Wilhelm Stal uppges som tjänsteman zu Roppin (Rappin) i Dorpat. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118). Vem var då Johan Bengtsson? Jo, han var ståthållare på Dorpat 1601 till sin död 1602. (Ramsay, Jully. (1909-1916) Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 172) Kan Wilhelm vara en bror till Mattias och Hans?? Kanske var det efter honom som Mattias döpte en av sina söner till Wilhelm!!!!!!  HA KVAR!!!

1601 - SVERIGES FÖRSTE STÅTHÅLLARE I PERNAU - KARL GYLLENSTIERNA. NOT!

PERNAU - LANDSHÖVDING - Den 17 november 1601 ersattes Jacob Gottberg som landshövding i Pernau av Paul Scheele. (Wikipedia Jacob Gottberg). Red ut detta!!!

PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - DE AKTININGSVÄRDA MATTHIAS OCH HANNS STAALL 

PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - DE AKTININGSVÄRDA MATTHIAS OCH HANNS STAALL De första kända i släkten Stahl som jag hittat finns i Pernau råds protokoll är de "aktningsvärda Matthias och Haans Staall". Noteringen är daterad 25 februari 1602 och lyder; 

”Der ehrfehrne Matthias Staal wurde gefragt, bo Frans von Dörren verschienen herbst von seinem bruder Haans Staall etlich flachs gekauft, wie viel dessen und was für flachs es gewesen . Matthias staall sagt war, das ihm vollbewust und es auch also sen, das sein bruder Hans Staall im nam namen ihrer schwester verschienen herbst Frans von Dörren verkaufft sieben schiss und 4 1/2 x or drhbaandt”. (Russwurm, Carl (1880). Nachrichten über Alt-Pernau. Reval über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein ehstländischer Linie, 1877, s. 37)

I översättning: "Den aktningsvärde Mattias Staal tillfrågades om Franz von Dörren hade köpt lin av hans bror Hans Staall förra hösten, hur mycket och vilken sorts lin det var. Mattias Staall sa att han var fullt medveten om detta och att det fanktiskt var hans bror Hans Staal, fär deras systers räkning, hade sålt sju skepp och 4 1/2 lys torkat lin till Franz von Dörren förra hösten". 

Att omnämnas som aktningsvärd var vid den här tiden - Det användes för mycket ansedda men ofrälse borgare t. ex rika handelsmän eller framgångsrika hantverkar i städerna. NOT!! BORGARE -  "Att antas som borgare innebar att man hade rätt att driva borgerlig näring, att delta i allmän rådstuga, väljas till förtroendeposter i stadens styrelse samt att dömas efter stadslag". (Kerkkonen, Gunvor (red.), Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , II: 135). 

"För att få burskap krävdes det att man lämnar in en ansökan till stadens råd. Burskap var i allmänhet endast tillgängligt för myndiga män. Man kunde erhålla burskap på olika sätt bland annat genom att gifta in sig i en borgerlig släkt." Jag har inte hittat någon exakt datum när Hans/Johan och Matthias blev borgare men att de blev det genom att gifta in sig med rådsherren och adelsmannen Berendt Hartwich döttrar ser jag som mycket troligt. Berndt var en välkänd borgare och var alderman 1588-1591 och rådsherre från 1595. (Friedrich Georg von Bunge, Hermann Hildebrand: (1905). Liv-, est- und curländisches Urkundenbuch, Volym 2 2, s. 129). Berndt hade tre barn som jag har hittat namnet på; Magdalena, Elisabeth och Peter. I ett rådsprotokoll från 1620 tvistar Mattias och hans fru Magdalena och hans bror Hans änka Elisabeth med brodern Peter Hertwich. 

Ja, unga män kunde lätt få eller avsevärt underlätta vägen till burskap genom att gifta sig med döttrar till rådsherrar eller andra etablerade borgarfamiljer. Burskap beviljades av stadens magistrat, som bestod av just borgmästaren och rådsherrarna. Att ha en rådsherre som svärfar gav den ungen mannen en ovärderlig politisk beskyddare vid råds stugan. Burskapet krävde att man kunde bevisa att man var ekonomiskt självständig och kapabel att betala skatt till staden. Genom ett strategiskt giftermål fick mannen tillgång till brudens hemgift, affärsnätverk och immateriella egendom i form av status som var knuten till familjen. I praktiken fungerade det borgerliga samhället så att mästartitlar och burska hölls inom en sluten krets. Om en ung man inte själv var son till en borgare, var äktenskapet med en dotter (eller änka) till en inflytelserik borgare det säkraste sättet att etablera sig. De unga män som i början av 1600-talet gifte sig till burskap var vanligen minst 25 och 30 år gamla. Innan han kunde komma i fråga för burskap eller giftermål med en rådsherre dotter, var han tvungen att gå den långa vägen som lärling och gesäll (som handelsven/handelsbiträde). Inom handel krävdes det ofta att man tjänade i 10 till 12 år innan man fick ansöka om burskap. I handelsgillet i Östersjöregionerna fanns det ofta uttalade regler om att en köpman skulle vara minst 24-27 år gammal för att få självständigt burskap. Bruden var däremot oftast betydligt yngre, vanligtvis i 20-årsåldern. (AI).

ALT OCH NEU PERNAU 

PERNAU - Pernau låg vid den här tiden i norra Livland (nuvarande Estland). Staden var delad i två delar; Alt- och Neu-Pernau. ALT-PERNAU grundades av biskopen av Ösel Wiek Heinrich 1251 och ligger på den högra sidan av floden Pernau. (Carl von Ossietzky universitat Oldburg onlineuppslagsverk om tyska nas kultur och historia i Östeuropa). Staden tillhörde fram till 1562 kyrkan - biskopsstiftet Ösel-Wiek. Alt-Pernau beboddes främst av hantverkare. Medborgarna var även kallade "fältborgare" (Ackerburger). (Pirimäe, Helmut Pernau the university town. s. 141). 1575 i samband med att ryssarna intog staden brändes större delen av Alt-Pernau. Det fanns så gått som inga hus kvar. NOT!! 1599 beslöt en polsk kommission att inom fem år skulle invånarna i Alt-Pernau flytta till Neu-Pernau. Men det hann inte realiseras för det bröt ut ett nytt krig mellan Sverige och Polen som kom att fördröjde processen. Återuppbyggnaden av Alt-Pernau förbjöds 1607 av Karl IX och 1611 av Sigismund III. Därefter existerade bara en stad, Neu-Pernau. (Pirimäe, Helmut. (xxxx). Pernau the university town. s. 154-155). NEU-PERNAU - grundades på påskdagen 5 april 1265 av Tyska orden. Sent 1400-tal grundades ett handelskompani i staden. Svenskarna erövrade staden 1562. Borgmästare Heinse Vegesack. 1582 kom staden i polska händer för tredje gången. Neu-Pernau var svenskt mellan 1602-1609. När polackerna på nytt erövrade staden drevs de som slutit sig till svenskarna från sina gårdar. (Förvaltning i Livland 1617-1634 s.10). Kungen lovade att återställa godsen. 1617 blev staden på nytt svensk och alla dess innvånare måste avlägga trohetsed till den svenske kungen. Alla godsägare måste visa dokumente som styrkte deras rätt till gods/gård som de innehade. (Förvaltning i Livland s. 30 ff).  

GARNISON I SVENSKA PERNAU 1602 - 1602 låg 362 man i garnison i Pernau. (Mankell, Julius (1865). Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet af femtonhundratalet: jemte öfversigt af svenska krigshistoriens vigtigaste händelser under samma tid. Stockholm: C. M. Thimgren Oxford. s. 19). 

KOMENDANT OCH STÅTHÅLLARE I SVENSKA PERNAU - JACOB GOTTBERG 25 OKTOBER 1603 (LIVONIA SAMLINGEN VOLYM 254). 

HERTIG KARL - SVERIGES KUNG - KARL IX - 22 MARS 1604 Hertig Karl (f. 4 oktober 1550 på slottet Tre kronor d. 30 oktober 1611 i Nyköping) övergick från att ha varit riksföreståndare till att bli Sveriges kung. (Karl IX Svenskt biografiskt lexikon band 20 s. 630). 

BALTICUMS UTSKRIVNING AV SOLDATER TILL SVENSKA ARMÉN 1604 -  Enligt Julius Mankell gick rådet i Baltikum 1604 med på att under tre års tid skriva ut 9.000 soldater. (Mankell, Julius (1865). Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet af femtonhundratalet: jemte öfversigt af svenska krigshistoriens vigtigaste händelser under samma tid. Stockholm: C. M. Thimgren. Oxford. s. 20)

MIN FUNDERING - Vem var det som skrevs ut? Måste ha varit adelsmän eftersom bönderna inte fick bära vapen. Hur kunde då Hans/Johan ha blivit soldat??? Var finns det om att bönderna inte fick bära vapen??? Fick borgarna bära vapen??

1605 STÅTHÅLLARE PÅ PERNAU FÄSTNING - Sedan september 1605 var Bengt Larsson med några kortare uppehåll ståthållare på Pernau. Tilsammans med honom Jesper Matson Krus och Hans Maydell. (Bromé s. 49.).  

RÅDSHERR BERENDT HERTWICH DOG 1607 - Mattias och Hans svärfar dog. Han hade varit rådsherre i Pernau sedan 26 april 1595. (Författare, artikelnamn Zitzberichtum Altertum forschande geselschaft zu Pernau bd 8 s. 86). Hans testamente diskuteras den 26 februari 1620 av rådet i Pernau. Russwurm not 45). Det är med hjälp av de dokumenten som visar på att Mattias och Hans bror Hans var gifta med Elisabeth och Magdalena innan 1607. Enligt rådsprotokoll daterat 26 februari 1620 Efter dennes död uppstod en utdragen tvist om arvet. Dokument som beskiver den utdragna tvisten mellan Mattias Stahl och hans bror Hans och deras svåger Peter Hertwich. De nådde den 26 februari 1620 slutligen  en försoning gällande arvet efter Berenth Hertwich. I denna uppgörelse krävde Mattias å sin hustru Elisabeths och sin svägerska Magdalenas vägnar, bland annat rätten till stenhus på Vordergatan i Pernau som tillhört den salige rådsherren. NOT!!!

Mattias var enligt GHB (brg) borgare 1607.  (s. x). Även Hans var borgare men det finns ingen uppgift om när han blev det. Men med tanke på att han enligt samma källa utsågs till alterman för stora Gillet 1609 bör han ha varit borgare sedan ett bra tag. NOT!!! 

HANS STAHL FÖRSTA NOTERINGEN I SVENSKA RIKSARKIVET 13 JUNI 1607 -Den första noteringen jag har hittat i det svenska Riksarkivet Livonia volym 254 är från 13 juni 1607 –  ”Bm. und Rat an König Carl IX: accreditiren ihre Deputirten zur Vorlegung der Petita der Stadt den BÜRGMEISTER HEINRICH DASSOW UND HANS STAHL.” (Archive Livonica Volym 254).    

ÖVERSÄTTNING: Carl IX ackrediterar borgmästaren och rådet samt dess medlemmar och lämmar över staden petition till borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl. Original med spår av Sigill. Svenska riksarkivet Livland. Borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl får i uppdrag att lägga fram staden Pernaus begäran till Carl IX. (Sitzungs Berichte der Pernauer Alterherumfoschenden Gesselschaft 1897 und 1898. s. CXLII. (206/231). Eftersom det står borgmästare och råd betyder det att Hans var rådsherre vid den här tiden!!!

Att en kung ackrediterar en borgmästare och en rådsherre och lämnar över en petition betyder i historiska eller ceremoniella sammanhang att kungen ger ger dem fullmakt samt erkänner dem som giltiga representanter för staden. Borgmästaren godkänns som stadens ledare och samtidigt ger denne i uppdrag att hantera stadens önskemål eller styrelse. Det betyder att kungen lämnar över denna till borgmästaren att denne ges i uppdrag att lösa problem eller uppfylla önskemål som stadens invånare har skickat in. Det blev borgmästarens verktyg och checklista för hur staden ska styras i enlighet med både kungens vilja och stadens behov. Hela handlingen är en symbolisk och juridisk rit. Kungen ger borgmästaren makten att styra (ackreditering) och samtidigt ansvaret för att ta hand om stadens angelägenheter. Vad gäller rådsherren innebär det att kungen godkänner honom. (AI).

Vad är då en rådsherre?  "ein mitgleide das städischen Magisrtats und damit Teil der adminstrativen, wertschaftlicht und juristischen Fürhrungsschicht der Stadt. (kolla i borgarboken 1615). "Die rathsherren kontrollierten die Einahmen und Ausgaben der Stadt, trieben Steurern und Zölle ein und vetwaltuen das städtische Vermögenen. Infrastruktur: Sie waren für den bau und Erhalt von Stadtmauern, Hafenanlagen, Kirshen und öffentlichen Gebäuden verantwortlich. Marktordning; Sie regulierten den Handel, setzen Masse und Gewichte fest und überwachten di Einhaltumg der Handwerksprivilegien der ortsansässigen Gilden. 

Översättning: En medlem av stadens styrelse – och därmed en del av stadens administrativa, ekonomiska och juridiska elit (se *Borgarboken* från 1615). Rådsmedlemmarna kontrollerade stadens intäkter och utgifter, drev in skatter och tullar samt förvaltade stadens tillgångar. Infrastruktur: De ansvarade för uppförande och underhåll av stadsmurar, hamnanläggningar, kyrkor och offentliga byggnader. Marknadsreglering: De reglerade handeln, fastställde normer för mått och vikt samt övervakade att de hantverksprivilegier som innehades av lokala skrån efterlevdes.

Hur blev man rådherre i en stad (Magistaten)? Det vanligaste sättet var att det sittande rådet själva valde ut nya medlemmar när en plats blev ledig (oftast på grund av dödsfall, då ämbetet satt på livstid. För att vara valbar var du tvungen att vara en ansedd, förmögen borgare och fastighetsägare i staden. I hansastäder och östersjöstäder betydde detta i princip alltid att de var en framstående köpman i det Stora gillet. Borgarskapet fick ibland lämna förslag på tre kandidater. Det sittande rådet valde en, och utnämningen skulle därefter formellt godkännas av exempelvis en kunglig representant, exempelvis en ståthållare eller generalguvernör. (AI).

STÅTHÅLLARE PÅ PERNAU 1608 - NILS STJERNSKÖLD - Han var gift med Magdalena (Stakelberg). "År 1608 blev Stjersköld ståthållare på Pernau, därifrån förflyttades han till Dünamunde, då han kvarlämnade sin maka Magdalena Stackelberg samt sin späda son Claes på Pernau. Under det att han belägrade Dünamunde, föll hans maka och son genom föräderi i fiendens händer på Pernau." Magdalena var dotter till lantrådet Johan Stackelberg. (xxx (1849) Biografhiskt lexixon öfver namnkunnige svenske män: Stjernhjelm-Sundevall s. 45). 

Nils Stiernsköld (f. 12/6 1583 d. 18/11 1627). Han var sedan februari 1607 gift med Magdalena (Stackelberg) (f.x d. 14/4 1637). Hon var dotter till Johan Reinholdsson Stackelberg och Magdalena (Volmarsdotter Brakel). Nils var ståthållare på Pernau och Dünmunde 1608 och 1617. (Anrep, Gustaf (1858-1864). Svenska adelns ättartavlor 4 s. 196). Var hon gift en andra gång efter Nils död??? (Broomé, Bertil (1956). Nils Stiernsköld s. 35, 45). Kan det vara hon som gifte sig med Mattias???

GARNISON I PERNAU VINTERN 1608 - VÅREN 1609 - Infanteri under Cieklinski (400 man). (Crown and Lithuanian forces 1600-1611 in Livonia war against Sweden. Michal Paradowski Military History). 

STÅTHÅLLARE PÅ PERNAU 1609 - BENGT LARSSON (Zettersten, Axel (1890). Svenska flottans historia: åren 1522-1634, Volym 1-2. s. 26). 

28 FEBRUARI 1609 - 2 MARS 1609 - DEN POLSKA BELÄGRINGEN OCH ERÖVRINGEN AV SVENSKA PERNAU. 

28 FEBRUARI 1609 - 2 MARS 1609 - DEN POLSKA BELÄGRINGEN OCH ERÖVRINGEN AV SVENSKA PERNAU. Staden Pernau hade till hört svenskarna sedan oktober 1600 men nu ville den polske kungen Sigismund III ha tillbaka den. Till sin hjälp hade han Jan Karol Chodkiewicz och hans soldater. De inledde den 28 februari 1609 en belägring av Pernau. (Rogberg s. 70-71). Den svenske befälhavaren över Pernau var då Daniel von Wochen. (Wikipedia belägringen av Pärnu (1609). Daniel von Wochen (d. 1609). Den 6 mars 1609 lyckades polackerna erövra Pernau. (Bromée s. 59).

15 MARS 1609 HANS - OLDERMAN I GROSSE GILLE - Hans Stahl efterträdde den 15 mars olderman i grosse gille Pauell Bartells som blivit ihjälslagen av polska soldater vid stadens stormning. Hans kom att förekomma i gillets protokoll från 1611-1612. (Laakman, Heinrich Zur ältern Geschichte der Grosse Gilde in Pernau s. 56-57). 

GILLEN  - Borgarna i städerna var vid den här tiden organiserade i två gillen: Stora gillet för köpmän och Lilla gillet för hantverkare. Stora Gillet, som huvudsakligen bestod av mer omfattande köpmän som var engagerade i grossist- och fjärrhandel och som hade status som medborgare. ( Mänd, Anu. The Richest Bachelor in Late Medieval Reval. s. 176). Gilden och brödraskap bildades för att erbjuda social trygghet till köpmän, skydda deras yrkesintressen och främja socialt liv och religiösa ritualer. (Mänd, Anu Reval (Tallinn)—a City Emerging from Maritime Trade. x.). Inom Gillet valdes en Ältermen som hade ansvaret över styrelsen. ( Liljedahl, Ragnar (1933). Svensk förvaltning i Livland 1617-1634. diss Uppsala universitet. s? ). Hur kom det sig att just Hans Stahl blev alterman efter Paul Bartells död??? 

Vad gör en olderman/Alterman?Som alterman var du den som ledde gillets styrelse och var ordförande vid gillets möten och sammankomster. Du fungerade som gillets officielle talman och representerade köpmännens intressen gentemot stadens magistrat (råd). Du övervakade att gillets medlemmar följde handelsreglerna, skötte sina affärer ärligt och höll god kvalitet på sina varor. Tillsammans med några utvalda betrodde medlemmar förvarade du nycklarna till gillets kista. I den låg gillets pengar, medlemsförteckningar, privilegiebrev och viktiga dokument. Altermannen ledde de rituella dryckeslagen och ansvarade för gillets interna stödsystem, såsom att bistå sjuka gillesbroder eller hjälpa till vid begravningar. (Wikipedia Gille). (SO rummet Medeltidens skrån och gillen. Medeltiens karteller i Världshistoria. se, förvaltningshistorisk ordbok ålderman).   

INGERMANLÄNDSKA KRIGET - BÖRJAN AV AUGUSTI 1610 - 17 FEBRUARI 1617. Varför starta ett nytt krig när man redan är inblandad i ett? Det måste ju ha varit av stor betydelse för det polska kriget pågick ju fortfarande.  Jacob De la Gardie ledde den svenska armé av legoknektar hela vägen till Moskva. Det hela misslyckades eftersom knektarna till slut deserterade. 1611 intog Jacob de la Gardie och hans armé Novgorod. Svenskarna tog dessutom kontroll över Ingermanland. 1611 utropade Gustav II Adolf sin bror Karl Filip till rysk tsar. Teoretiskt kom han att fungera som rysk tsar fram till valet av Mikael Romanov 1613. Eftersom brodern under tiden var i Sverige är hans eventuella påverkan på den ryska politiken inte stor. (Harrison, Dick. "Så segrade Sverige i det Ingermanländska kriget" Svenska dagbladet publicerat 2019-07-29). ENLIGT TRADITION ska Johan/Hans ha varit svensk soldat i det här kriget. (NOT). Jag har dock inte hittat honom i några böcker eller arkiv. Med tanke på att hans hemstad sedan 1609 var en del av det polska riket och hans familj var borgare så borde de inte vara troligt att de valde/tvingades till att tjäna som soldater i polska armén? 1611-1612 - Hans - PERNAUS GILLES PROTOKOLL - Under det Ingermanländska kriget nämns Hans enligt Laakmann i stora gillets protokoll under tiden 1611-1612. (Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 57). Vad skrivs i protokollet om honom?? Detta gör det omöjligt fär honom att tjänstgöra som soldat. 

"Stahl avancerade fort efter att den goda gärningen genom Patterden har erövrats, som om vi fattiga människor i den erövrade världen inte bara var plundrade till ända, utan också häftigt engagerade för krigstida människor, massorna, att en man i hans hus inte var mäktig och fortfarande med hans tjänare måste inte bara stå till krigsmassans tjänst dag och natt med stort besvär särskilt var godhjärtade människor låter oss hjälpa till och släcka vår nöd, vi måste göra detsamma med dig och måste avancera, inte endast i den svåra svenska belägringen särskilt vid denna tid". (Sitzungs-Berichte der Pernauer Alterthumforschenden Gesellschaft, Bd.8 - Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 56.). OM det stora gillets historia i Pernau!! RED UT DETTA!!! ÖVERSÄTT BÄTTRE!!!

Petarden är en speciell sprängmetod som utgjordes av en kaopparcylinder i regel fyll med ungefär 25 kig krut ochc hängdes på eller lutaades mot fästningsporten eller palissader för att slå hål. Dess verkan motsvarade 25-pundigens skott men blev degeno den större precissionen billigare i bruk. Petarden kom till användning vid regelrätta belägringar. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 76).

Herrgårdar i Nya Pernau - socknen Elisabeth; Kambi, Reidenhof, Rawassar, Sauck, Surry, Tammist. Uhla och Walddorf. (Pärnau-Elisabet parisch (in the Estonian Manor portal). 

Alt Pernau - Grothusenhof, Sauga, Audern, Wosel, Karkus, Kerro

30 OKTOBER 1611 KARL IX DOG OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG - GUSTAF II ADOLF 

30 OKTOBER 1611 KARL IX DOG OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG - GUSTAF II ADOLF I och med Karl IX (f. 4 oktober 1550 dog den 30 oktober 1611) död efterträddes han av sin son Gustaf II Adolf (f. 9 december 1594 d. 6 november 1632). (Alin, Oskar Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar s. 241). Sverige hade i mars 1611 ingått stillestånd med  Polen men kriget kunde när som helst blossa upp på nytt. Men det pågick sedan 1611 ett kriget mellan Sverige och Danmark-Norge. (Alin, Olof s. 25). När Gustaf II Adolf tog över kungamakten var den svenska armén underbemannad, dåligt organiserad, deras utrustning var bristfällig och officerarna var dåliga och oprofessionella, de saknade utbildning, erfarenhet och viljan. (Haythornthwaite, Philip J (1991) Invincable Generals, firebird Books Ltd. s. 15). Gustaf II Adolf började byggde upp och förändrade den svenska armen. Under Gustaf II Adolf tid som kung började många baltiska adelsmän gå i svensk tjänst som officerare.(Tysk-baltisk adel - föredrag av professor Christopher Toll inför G-gruppen i Goetheinstitutet i Stockholm, torsdagen den 18 april 2002 http://www.g-gruppen.net/arkiv/020514.htm). 

HANS STAHLS SON CONRAD FÖDDES DEN 1 DECEMBER 1612 - Conrad (1/12 1612- 8/12 1682). Conrad fick enligt Pernau burgerbuch fyra barn; Jacob Johan (f. 16xx d.1710), Friedrich (f. 16XX d.30/9 1724), Christian (f. 16XX d.31/8 1708 vid slaget vid Meskowitz i x) och Sofia Elisabeth (f 16XX d.1710 i pesten). Freidrich; Jacob Johan och Christian kom att tjänstgöra i Svenska armén under Stora Nordiska kriget. Överstelöjtnant Jakob Johan, Kapten Christian vid Västerbottens infanteri regemente och Friedrich tjänstgjorde som ingenjör och nådde kaptens grad. När dog han??? Sofia Elisabeth (f. 16xxx d. 1710) kom att gifta sig med kapten Andreas Sjöfeldt vid Schwengelms infanteriregemente (f. x d. 1/7 1705). (Pernau burgerbuch s. 7 ) Vad hände med Sofia Elisabeth efter makens död? Gifte hon om sig?? 

GUSTAV II ADOLFS GODSREVISION I ESTLAND 1612-1613 

GODSREVISION I ESTLAND - Strax före midsommar 1612 skickades Jordan på nytt från Stockholm till Estland för att revidera godsen och kontrollera förläningsbreven. (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 229). Jag har i en avskrift av de i Riksarkivet förvarade dokumenten om Östersjöprovinsens jordrevision i Estland hittat den för mig okända ÄNKAN SOPHIA STAHL. Den är daterad 10 AUGUSTI 1613. Gustav II Adolf gav henne i egenskap av Hans von Lübecks (Lubeck) änka konfirmationsbrev på hennes framlidne mans byar RAIKE och PIKEVERE i St:Magdalena socken i Wittensteins län i JERWEN i Estland. (Ungern-Sternberg, Paul von (1912). Materialien zur Gütergeschichte Jerwens für die ältere schwedische Zeit bis zur Abfassung der ältesten uns erhalteten Munster- und Rossdienstrollen Estlands. Reval. s. 10) KOLLA UPP DETTA!!! Vem var Sophia Stahl? Var hon släkt med bröderna Stahl i Pernau?? 

MATTIAS ÄLTERMAN I GROSSE GILLE 1614 - Det gick bra för Mattias och 1614 valdes han till älterman i stora gillet. (Stackelberg (1930) Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften teil 2, 1. 2 Estland s. 363). 

REKOMENDATIONSBREVEN 1 JOHAN STAHL – I ”DAS ESTLÄNDISCHE GENERAL GOUVERNEURSARCHIV AUS SCHWEDISHE ZEIT” finns nedanstående notering om Johann Stahl (Mattias äldre bror): ”Hierer gehören auch zwei Empfahlungsschreiben des vicecapitaneus von Pernau Mathyas Gaiewski an Gabriel Oxenstierna, Pernau, 1613 Aug. 19 und 1614 April 1, er möge den Bürgern von Pernau Simon Ehlen und Johan Stahl bei ser Eintreibung ihrer Schulden von schwedischen Untertanen in Nord-Estland beistehen." (Das Estländische Generalgouverneursarchiv aus schwedische Zeit s. 67). 

ÖVERSÄTTNING: Hit hör även två rekommendationsbrev från vicekapten i Pernau Mathyas Gaiewski till Gabriel Oxenstierna – 19 augusti och 1 april 1614. I brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han skulle hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda skulle återfå sina fordringar från det svenska revisionen i norra Estland. 

Gabriel Oxenstierna (f. 1587 d. 1640). Greve, Riksråd, generalguvernör i Livland. (Liljedahl, Ragnar s. 225, 240). Vem är vicekapten Gaiewski??? 

Kolla "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brevvexling (avdelning 2, band 3). 

1 APRIL 1614 - REKOMMENDATIONSBREV NR 2  - JOHAN STAHL - Det finns ytterligare ett rekommendationsbrev från vicekaptenen i Pernau Mathyas Gaiewski 1 april 1614 - i brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han ska hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda ska återfå sina fordringar från den svenska revisionen i norra Estland." (Das Estländische generalgouvernersarchive aus Scwedishe Zeit s- 67). Fordringar för vad? Har de lånat ut pengar till svenskarna eller???   

REVISIONEN 1614 

EN HALV HAKEN LAND I BYN VERTZE I KOCHEKACHEN I WIEK- MAJ 1614

"Matthies Stahl hatt von Johan Nissken einen halben haken wuester lande im Koekenkaschen hat den brief in orginali Latinisch eingeleget, datiert Pernow in monat May Anno 1614. Giebet Ihrelichen 16 thaler zu Arende. Dess Dorfflein heust Netz. Er hatt vff seine vncosttung darauff gebawet, und bearbeitet es mit seinen eigenen Knecht und Völker." (Laakman, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des hauses Pernow anno 1624 s. 26). 

Översättning; "Mattias Stahl har från Johan Nissken en halv haken ---mark i Kokenhausen. Han har på latin skrivet dokument som bevis daterat i Pernau i maj 1614. Han betalar ett arrende på 16 thaler. Byn heter Netz. Han har byggt sin herrgård där och sköter det med sin egna knekt och folk."  Vem är Johan Nissken??

I den svenska revisonnen 1624 framgår det att Mattias Stahl redan i maj 1614 förvärvat rättigheterna till ett landområde som lydde under K. Han köpte en halv haden ödemark i området av Johan NIssken. Han hade på xx egen bekostnad låtit bygga upp en egendom och brukade jorden med egna drängar och tjänstefolk. Den litta byns namn var Netz. Han betalade 16 daler för denna besittning.  

PERNAU BURGERBUCH - Från 1615 och framåt dyker det upp mycket information om släkten Stahl i Pernau burgerbuch. 

1615 - Claus Petersen - (kfm alderman 1634-1637), gift med okänd Stahl - syster till Conrad Stahl. (Pernau burgerbuch s. 1). KOLLA 30-ÅRIGA!!!!  

1615 - Peter Hartwich - köpman, P, ÄM 1637-1645 son till Berendt. Peter gifte sig med Sophie Wittenberg (dotter till Anna (Stahl) och Herman (glaser) Wittenberg. (Pernau burgerbuch s. 3). Bygg ut om det är möjligt!!

1615 - BRÖDERNA MATTIAS OCH HANS STAHLS SYSTERDOTTER GERTRUD WITTENBERG - 1615 gifter sig Gertrud Wittenberg (Mattias och Hans syster Anna Stahl och glaser Herman Wittenbergs dotter) med Otto von Düren, en köpman från Holland. Von Düren var pantherre till godset Wölla. (Laakmann, Heinrich (red.) (1936). Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 2). Herrgården är statlig och ligger i församlingen Audern i kretsen Pernau. (Mois.ee) Borgarna Otto von Düren och Peter Hertwich finns i NEU-PERNAUS BORGARBOK FRÅN 1618 OCH FRAMÅT. De är båda köpmän. (Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau sechter band. (1911) Koch G. ”Das bürgerbuch und die bürgerschaft Pernau´s im XVII, XVIII und XIX Jahrhundert”. s. 73 ) punkt 19 RED UT DETTA!! Enligt Pernau burgerbuch är Otto von Düren Kfm Holland pfandherr Wölla Ä 19. (s 2)

HANS RÅDMANNEN HAR JAG BARA HITTAT EN NOTERING OM - I HAGEMEISTERS BOK ???? "Hans Staell var rådsman för det lilla gillet den 13 januari och 19 februari 1617 och nämns ofta i stadsböckerna från 1616 till 1618. Kärsen eller Karsenhof, i Torgells socken, verkar ha varit en del av Paixt det gamla Paicus (1565)". (Hagem. II s. 160), punkt 44).

17 FEBRUARI 1617 - FREDEN I STOLBOVA - 17 FEBRUARI 1617 INGERMANLÄNDSKA KRIGET MELLAN SVERIGE OCH RYSSLAND – FREDEN I STOLBOVA -  "Sverige stod som segrare och erhöll ett stort område: Kexholms län och större delen av Ingermanland och Nöteborgs län och Ivangorod samt ett skadestånd på 20.000 rubel mot att man erkände Mikael Romanov som tsar och utrymde Novogorod." (Harrison, Dick. "Så segrade Sverige i det Ingermanländska kriget" Svenska dagbladet publicerat 2019-07-29). 

SVENSKARNA ÅTERERÖVRAR PERNAU 8 AUGUSTI 1617 

SVENSKARNA ÅTERERÖVRAR PERNAU 8 AUGUSTI 1617 -Under 1617 hade Sverige återupptagit kriget med Polen. Med hjälp av Georg Wolmar von Fahrenbach lyckades svenskarna återerövra Pernau från Polen den 8 augusti 1617. (Liljedahl, Ragnar. Svensk förvaltning i Livland 1617-1634 s. 30). 16,18,239). soldat. s. 16). Georg Wolmar von Fahrenbach (f. 9/2 1586 d. 19/5 1633) var en tysk-baltisk militär och diplomat. Hans sympatier låg vid den som det gick bäst för av Sverige och Polen. Han var till en början i polsk tjänst och blev guvernör i Livland 1611. (Wikipedia). Den 13 september 1617 erhöll Nils Stiernsköld åter fullmakt som ståthållare vid Pernau fästning. (Bromée s. 103, 115). 

27 NOVEMBER 1617 - MATTIAS VALDES IN I STADENS RÅD 

27 NOVEMBER 1617 - MATTIAS VALDES IN I STADENS RÅD - Det gick bra för Mattias och den 27 november valdes han i i Pernaus stads råd. (Laakman, Heinrich Sitzberichte der Alterumschenden Geselschaft zur Pernau achte band "Die Pernauer ratlinie s. 86). Att tillhöra stadens råd innebar att man hade makt. Rådet är de högst styrande i staden. I rådet utsåg och sa upp stads anställda, beviljade burskap, godkände av gillenas regler, reglerade priser, handel och kommers. De administrerade juridik, religion utbildnings, övervakade lower courts, statlig egendom och skolor. De samlade in skatt och förlägga trupper. 9 http://www.balticconnections.net/index.cfm?article=Default%20search&mode=searchDetail&ID=053382B7-F049-
587C-233B78617082FFD4 RED UT NOTEN!!

Rådet bestod till stor del av stadens rika köpmän.(Raun, Toivo U. (2001): Estonia and the Estonians. Updated, California Hoover Intituion press, Stanford university s. 18). Det bestod av rådsherrar och och en juridikutbildad sekreterar. Rådet hade möten från onsdag till fredag dock ej feast days. ( Bunge, Gerichtswesen s. 261). Rådet hade first-instance jurisdiktion in matters concerning wills, heritance and immissions. (Bunge, Gerichtswesen s. 261-262). RED UT DETTA!!  

28 NOVEMBER 1617 - MATTIAS ÅKTE TILL STOCKHOLM FÖR ATT UTVERKA STADFÄSTELSE FÖR STADSPRIVILEGIER FÖR PERNAU 

28 NOVEMBER 1617 - MATTIAS ÅKTE TILL STOCKHOLM FÖR ATT UTVERKA STADFÄSTELSE FÖR STADSPRIVILEGIER FÖR PERNAU. Mattias fick vara med om mycket som rådsherre bland annat åkte han tillsammans med Arnt Eckhoff till Stockholm för att utverka städsfästelse för stadsprivilegier för Pernau. (Broomé, Bertil (1950). Nils Stiernsköld diss s. 132). Undrar vad Mattias tyckte om Sverige? Berätta mer om detta!!!!

I mitten av april 1618 utfärdade Gustav II Adolf fullmakt för den estländske adelsmannen Ewert Bremer att bli medståthållare till Stiernsköld. En månad senare utfärdade kungen fullmakt för Richard Rosencrantz. Bremen som inte var så väl inställd till Rosencrantz lämnade Pernau och begav sig till Sverige. (Bromée s. 125). 

23 MAJ 1618 - TRETTIOÅRIGA KRIGET -  30 -ÅRIGA KRIGET BRYTER UT MAJ 1618 – SVERIGE VAR DÅ UPPTAGNA MED ANDRA POLSKA KRIGET - Sverige kommer inte in direkt eftersom de sedan 1600 är i krig med Polen. Det dröjer till sommaren 1628 då Gustav II Adolf sände soldater för att hjälpa Stralsund i Pommern. (Grimberg, Carl.(1926) Svenska folkets underbara öden. III s. 88). Två av Mattias och Hans söner kommer1629 ansluta sig til den svenska armen under 30-åriga kriget!!!

PERNAU BURGERBUCH PUNKT 20 PETER HERTWICH - GIFT MED GERTRUD WITTENBERG DOTTER TILL HERMAN OCH ANNA STAHL (Peter Kfm P, älterman  1637-1645). Peters var son till rådsherre Berendt Hertwich. (Pernau burgerbuch s. 2). KOLLA OM DETTA STÄMMER!!!

27 september 1618 Pernaus medborgarregister. "På söndagen före Mikaelismäss, valdes äldste i den stora gillets medlem Mattias Staal in i rådet." (punkt nummer 43). 

RIKSARKIVET 16 OKTOBER 1618 - KRIGSARKIVET 1805  – En viktig källa för min släktforskning är det svenska Riksarkivet. Riksarkivet leder sitt ursprung tillbaka som växt fram ur Kungl. maj:ts kansli. Med början under Gustav Vasas regering skapades ett arkiv bestående dels av dokument upprättade inom kansliet och inkomna handlingar. I kansliordningen den 16 oktober 1618, vars upphovsman var rikskanslern Axel Oxenstierna, föreskrevs för första gången att en särskilt utsedd sekreterare, med två skrivare till sin hjälp, skulle ha till uppgift att ansvara för arkivet. Detta benämndes i kansliordningen ”riksens archivum”. Därmed hade Riksarkivet som institution skapats. En viktig källa för mina förfäders militära karriärer är Krigsarkivet som räknar sitt ursprung till 1805. ( https://riksarkivet.se/historik ).

17 NOVEMBER 1618 - "Gerichtlich examiniret worden duch die vom Rath dazu deputirte Matthias Staal" (Schneider, P Berheburg der Pernausch .... s. 22). 

Dessutom blev rättsligt prövad av rådet ställföreträdare Mattias Staal. FYLL UT DETTA!!! KOLLA EFTER RÅDSPROTOKOLL!!!!

18 JANUARI 1619 ELTERMAN HANS (Schneider, P Berheburg der Pernausch .... s.25). FYLL UT DETTA!!!!

 LANDSREVISION

23 JULI 1619

GUSTAV II ADOLFS STADSFÄSTELSEBREV

GODSET PAIXT ÖVERGICK TILL ATT VARA BESTÄNDIG EGENDOM   

LANDSREVISION 23 JULI 1619 – PAIXT - Revision hade börjat 1617. Till skillnad ifrån revisionen som gjorts 1601 var den här mer fokuserad på ägarförhållande. Fokus inriktat på ägarförhållande för att på så sätt få underlag för beslut om skatt. Revisions förrättare var Nils Stiernsköld och Adam Schapfer. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen.s. 231-232). Nu fick släkten Stahl på nytt visa upp dokument för att bevisa att de ägde sina byar. Allt gick bra och släkten fick ett pantbrev som Gustav II Adolf skrev under 23 juli 1619 som återfinns i det svenska Riksarkivet. Paixt ligger i Neu-Pernau. (4 Livländische Güterurkund volym 1 s.41). 

23 JULI 1619 - LANDSREVISION - GODSET PAIXT ÖVERGICK TILL ATT VARA BESTÄNDIG EGENDOM - GUSTAV II ADOLFS STADSFÄSTELSEBREV "H. Stahl erhöll godset från kung Karl IX som pant för en summa av 3.730 taler som sedan 1619 övergick till att vara beständig egendom." (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anna 1624 s. 26). 1682 tillhörde Paixt enligt Materialen zu kapten Hans Staël von Holstein och 1734 tillhörde godset kapten Staël von Holstein. 1763 hette ägaren till Paixt löjtnant Carl Gustav Staël von Holstein.(Hagemeister, Heinrich von (1836). Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands / T. 2.. Riga: E. Frantzen. s. 160).

23 juli 1619 23 juli vidim exemplar i Riksarkivet i Stockholm. "Gustav Adolf bekräftar för borgaren Hans Stael godset Körsen 2 jämte 1/2 haken Tammest, vilket har pantsatts till honom för hans förskott på 3.730 daler." (punkt nummer 44).

21 FEBRUARI 1620 MATTHIAS STAHL, FRIEDRICH GRABBE OCH JÜRGEN MEYER (40/245). (Schneider, P Berheburg der Pernausch 40/245). Finns en Barthold Grabbe borgare i Pernau. (Ragnar s. 543).  

ARVET EFTER BERNDT HARTWICH PERNAU RÅDSPROTOKOLL 26 FEBRUARI 1620

Det tog verkligen lång tid att reda upp arvet efter Berndt Hartwich som dog 1607. Den  26 FEBRUARI 1620 -  gällande arvet efter Berndt Harwtich  Den framträdde inför rådet, "Mathis Staal och Peter Hartwich, och lade fram, liksom Hanns Staal, angående de skulder som den avlidne Bernet Hartwich var skyldig deras far, vilken han hade hos den berömvärda Sveriges krona, och vilka Hennes Kunliga Majestät, genom den ärade kommissarien Adam Schrapffer, hade beviljat henne Kersen 1 Tammist egendom. Även om han visserligen hade en skuld hos den berömvärda Sveriges krona, var den kungliga gåvan likväl huvudsakligen baserad på Hartwich skuld, som var av särskilt intresse för dem och de andra berörda arvingarna. Fördomar, förbehåll och skada kunde blomstra, så att de därför kunde protestera och bevara enligt lagens rätta form, sätt och väg, hur det än kunde eller kunde göras mest effektivt, för dem själva, sina arvingar, angående deras faderliga arv, skuldanspråket mot den förutnämnda Hans Staalen, och inte tillåta honom och hans arvingar någon sådan förmån,  2, förrän de är informerade om sina rättihetet av Hans Kungliga Majestät på annat sätt, eller är förgodosedda av den förutnämnda Hans Staalen eller hans arvingar. Vilka bevarandeåtgärder, i den mån lagen föreskriver det, är tillåtna coh får registreras".  (Not 45)

TA MED DEN TYSKA TEXTEN - BEHÖVS BÄTTRE ÖVERSÄTTNING

13 MARS 1620 MATTIAS STÄLLFÖRE FÖR SIN BROR HANS. "13 mars 1620 rådsprotokoll "Mathias Staal stämmer på uppdrag av sin bror Hans Staal H. Heineken, som grep en pojke underställd Hans Staal." (not 46). Vem är H Heineken???

3 MAJ 1720 PERNAUS RÅDSPROTOKOLL "H. Mathis Staal begär ett ärade råd ska höra några vittnen inför parlamentet angående den sak som Fänriken Isaack Monson väckt. Vittnena vittnar om att M. Staal gav fänriken en kanna öl, men fänriken anklagade honom för att vara en fiende till Caspar von Bärgen, eftersom denne hade sagt att Peter Hartwich, likt en skurk, mordiskt hade slagit en guldsmed med en flaskformad klubba mitt i natten och lämnat honom för döden. Trots M. Staals förmaning att inte hysa agg mot någon, sökte fänriken ändå en strid och hotade honom med vapen, varpå M. Staal grep tag i hans skägg, och sade: Om du är en hederlig karl, kom och slå mig nu! Om du är en skurk, stanna här. Detta kom senare överens på slottet genom förhandlingar mellan överste och ståthållare Richard Rosenkrantz och de kungliga officerarna och prinsen, lord Mathis Staalen, hade gett sin välsignelse."  ordväxling, oväsen, skandal. (not 47). KOLLA ÄVEN HÄR DEN TYSKA TEXTEN!!!!

FÖRLÄNINGSREGISTER FÖR PERNAU LÄN 1620 - "haver Hans Ståll, borgare uti Pernau, uti underpant, finnes intet vad han därför har levererat. Radanteckning; af H.K.M igenkallat". (Almquist, Johan Axel (1922). Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630: med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. 3 Tabeller och bilagor. Stockholm: Norstedt. s. X). Vad är då underpant? Under 1600-talet var den svenska staten och kronan ofta i akut behöv av pengar på grund av de ständiga krigen. För att finansiera detta lånade rika adelsmän och köpmän ut pengar till staten. Som säkerhet - eller underpant - för lånet fick långivaren ett landområde (län, härad eller specifik gård) av kronan. (Tidsbild förläningar 1719.se) 

DETTA ÄR SISTA NOTERINGEN SOM OMNÄMNER JOHAN (HANS). DOG JOHAN NÅGON GÅNG MELLAN 1620 OCH 24 SEPTEMBER 1622. DESSUTOM GIFTE SIG HANS ÄNKA 1622. HANS SON HANS II FÖDDES MED ANDRA ORD INNAN 1622. EFTERSOM HAN KOM ATT DELTA I 30-ÅRIGA KRIGET FRÅN 1628 BÖR HAN VARA FÖDD OMKRING 1610. KOLLA UPP DETTA!!!!!!!

1622 GIFTE SIG HANS STAHLS ÄNKA MAGDALENA MED KÖPMANNEN FRIEDRICH NIEHAUSEN. Friedrich Niehausen var en köpman från Hamburg. ( Pernau Burgerbuch 1619 Laakmann, Heinrich (red.) (1936) Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 3). Detta måste ses som ett säkert bevis på att Hans är död. Alltså bör alla Hans barn vara födda INNAN 1622!!!!!!!!! Hur vet familjen att Hans dött i fångenskap? Har de fått någon form av bevis eller är det bara så att han inte hörts av på länge och antas vara död? Niehausen kfm Hamburg Magdalena Stahl (Hertwich). Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 3).( Magdalena, Elisabeth och Peter Hertwich är syskon enligt Pernau burgerbuch.) 

ARVET EFTER BERENDT HARTWICH - MATTIAS STAHL, PETER HARTWICH, MAGDALENA HARTWICH 

24 september 1622 - För ärftliga rådsmannen Mathis Staal, Peter Hartwich, för sig själv och även för sin fru Elisabeth och för hennes syster Magdalena Hartwich, infann sig och presenterade hur de  hade kommit överens och förlikats, i sin helhet, angående sina patriarkala och äktenskapliga rättigheter, som hade fastställts av deras kära föräldrar, pastor Berendt Hartwich, enligt följande: För det första utmanade Mathis Staal, för sin hustru Elisabeth och hennes syster Magdalenen Hartwich, lagligen deras bror Peter Hartwich att avstå från stenhuset på Vordernstrasse, bakom herr Tillman Dörren, och nu herr Johan Scwangings hus som pastor Berendt Hartwich bebodde, med alla tillhörigheter inom och utanför staden. För det andra beställde Peter Hartwich, för sig själv och sin syster Magdalena Hartwich, återigen och lät överteckna de till deras käre svåger, herr Mattias Staelen, den avlidne Hans Potthoff, båda husen på Lange Strasse vid hörnet av Krummen strasse och Norder strasse, med alla tillhörigheter inom och utanför staden, utöver alla rättigheter de hade mot Hans Potthoff och hans arvingar för deras avlidne fars, herr Berendt Hartwichs, vägnar. Herr Matthis Staalen och hans arvingar beviljas nu härmed, utan några rättigheter till dessa hus, att behålla och besitta dem ärftligt och som sin egen egendom på hans andel av marken. För det tredje har både den förutnämnda herr Mathis Staal och herr Peter Hartwich, angående deras svägerska och syster Magdalena Hartwich, tillgodosett och nöjt betalt med kontanter den tredje delen av det arv som tillkommer dem från deras avlidne far, herr Berendt Hartwich, så att de inte vidare ska tala om detta arv, utan härmed skall vara fullständigt förlikade, förenade och överenskomna. (Pernau rådsprotokoll Russwurm s. 133). Här nämns inte inte Mattias bror Johan (Hans) utan bara hans fru Magdalena och Mattias fru Elisabeth. 

För ärftligen rådsmannen Mathis Stahl, Peter Hartwich, för sig själv och även för syster Magdalena Hartwich, infann sig och presenterae hur de helt hade övenskommit och avgjort sina patriarkala och äktenskapliga angelägenheter, vilka hade avgjorts av deras kära föräldrar, pastor berendt Hartwich, enligt följande: Först väckte Mattias Stahl, för sin hustru Elisabeth Hartwich, såvl som för sin hustrus syster magdalena Hartwich, talan mot deras bror Peter Hartwich angående stenhuset på Vordernstrasse, bakom Tilmann Dörren, men nu beläget i herr Johan Schwanings hus, bo i, medalla tillhöörigheter inom och utanför staden.

För det andra beställde Peter Hartwich, för sig själv och sin syster Magdalena Hartwich, återigen lät överteckna till sin käre svåger, herr Mattias Stahl, den avlidne Hans Potthoff, både husen på langestrasse, vid hörnet av Krummen strasse och nordenstrasse, med alla tillhörigheterna inom och utom staden, utöver de rättigheter de hade mot Hans Potthoff och hans arvingar för sin avlidne far, herr Berendt hartwichs räkning. Herr mattias Stahl och hans arvingar beviljas nu härmed, utan några rättigheter till dessa hus, att behålla och inneha de ärfligt och som sin egen egendom på hans andel av marken.

För det tredje har både den tidigare nämnde herr Mattias Stahl och herr Peter Hartwich, angående sin svägerska och syster Magdalena Hartwich betalt och tillfredställande kontant betalat den tredje delen av det arv som de hade rätt till från sin avlidne far, herr Berendt hartwich, så att de inte skall tala ytterligare om detta arv, utan härmed skall vara fullständigt förlikade, förenade och överenskomna.

Denna externa, blygsamma överendkommelse föreskriver att alla tre ska bidra lika till den avlidne herr Berendt Hartwichs utestående och förfallna skulder, och att alla sådana skulder ska delas lika mellan de tre. Därefter gick de var och en med ett handslag på att fast och permanent upprätthålla detta, Magdalena Hartwich, likaså sekreteraren för H Berendt Schwaning och det friedericska regementskapet, utsänd av ett ärftligt råd samtyckte också för allt detta och bekräftade det med sin bekräftelse. 

Langestrasse - var en av de viktigaste gatorna i det medeltida neu-Pernau eftersom de förband marknadsplatsen, hamnen och ordensborgen. Stora stenhus och lador fanns på gatan. Nära the market square fanns ochså Nikolai kyrkan som var huvudkyrkan i Pernau.  (History of the Pernau Hanseatic Legue). 

Vorderstrasse - Låg i den absoluta stadskärnan i Alt-Pernau. Gatan var stadsdelens centrala handelstråk och sträckte sig genom hela det befästa centrumet innanför vallarna. NOT

Hans Potthoff var en framträdande handelsman och rådsmedlem i Pernau. Han tillhörde stadens tyskbaltiska elit och var medlem i det innflytelserika stora gillet. NOT

VAPENVILA SVERIGE - POLEN - 27 NOVEMBER 1622 - PÅ TVÅ ÅR - Sverige slutet stillestånd med Polen på två år. Det hade slutits ett stillestånd 1618-juli 1621 då Sverige anföll och erövrade Riga. Stilleståndet 27 november 1622 räckte fram till början av 1625. (Wikipedia Stilleståndet i Altmark - bakgrund). gÄLLER FRAM TILL 1 MARS 1625. KONTROLLERA!!

HILDEBRAND STAHL - (1622) 1622 föddes Mattias son Hildebrand. Hans porträtt finns nu i Nationalmuseum i Stockholms porträttsamlingar. Nationalmuseum fick porträttet i gåva 1971 av landshövding Anders Tottie, Strängnäs 

 http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?
service=ExternalInterface&module=collection&objectId=39263&viewType=detailView

MINA FUNDERINGAR? Hur kommer det sig att målningen kom i Anders Totties ägo? Speciellt intressant är att släktens vapen finns på målningen!! Spännande är att tavlan är från 1649 och att den är försedd med Stael von Holsteins vapen. Kan konstnären vara Jacob? Finns tavlan i marginalen?????

19 april 1624 "Enligt ett manuskript som Hans Kallenberg gav till Henrik von der Pahl, gör herr Matthis Staal och den avlidne Hans Staals arvingar vägnar, anspråk på ett av som Andras Haack hade överlåtit. Eftersom H. Kallenbergs hus och gård redan hade överlämnats till fordringsägarna den 26 maj 1587, avslogs dock hans anspråk." (not 52).

Hans Kallenberg. den 26 maj tvingades Kallenberg överlämna sitt hus och sin gård i Pernau till sina fordringsägare på grund av obetalda skulder. Långt efter hans död försökte hans arvingar med hjälp av dokument som Kallenberg efterlämnat kräva tillbaka egendomen. Anspråket riktades mot den inflytelserika rådsherren Mattias Stahl (Hans Potthoffs svåger). Den svensk-livländska domstolen avslog dock arvingarnas krav i april 1624 eftersom fastigheten lagligen tagits över av borgenärer redan 1587. 

Han agerar på uppdrag av sin avlidne bror Hans arvingar. Med stöd av ett äldre dokument som en man vid namnet Hans Kallenberg ursprungligen hade överlämnat till von Pahlen försökt x driva igenom ett ekonomiskt anspråk på ett arv eller egendom som innehades av Andreas Haak. 

GUSTAV II ADOLFS REVISIONER I LIVLAND 1624-1627 

LIVLAND - 1624 – HANS ARVINGARNA FICK VISA UPP PANTBREVET FRÅN 23 JULI 1619 PÅ BYARNA TAMMIST OCH KURSY MED FLERA
”Hans Stahlen sehligen Erben produciernen Ihr Königl: mayten Pfandt Brief vf 3.730 tahler in welchem Dörffer gemeldet werden, mit Nahmen Tammis ½ hacken und das dorff Kursy mit 1 1/8. Datieret Stockholm den 23 july Anno 1619. (Tammis, Korsy (Sure), Nittfer, Paist, Gesinde Laussar). Diesse 3 dörffer Paist. Neittfer und Laussar und eine fertige Mühlen haben sich hauss Stahlen Erben wieder Recht angemasset den sie in Königl: privilegio nicht enthalten auch nicht specificeret sein.(Laakman Carl Henrich: (1910-1912) Das revisionsbuch wegen dess hauser Pernow anno 1924 - Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau 1910-1912, band VII. s. 214-239). 

ÖVERSÄTTNING; "Hans Stahlens arvingar visade upp sitt kungliga pantbrev på 3. 730 taler, där byar är registrerade med namnen Tammis 1/2 haken och byn Kursy med 1 1/8 haken. Daterad Stockholm den 23 juli 1619. Tammis, Korsy (Sure), Reitittfer, Paist, tjänarna Laussar]. Dessa tre byar, Paist, Reittfer och Laussar, samt en färdigställd kvarn, har återigen övertagit rättigheter till Stahlens arvingars hus vilka inte ingår i det kungliga privilegiet, och de nämns inte heller specifikt". (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26). RED UT DETTA!!!

I den svenska godsrevisionen för Pernau från år 1624 (Das revisonsbuch wegen des Hauses Pernowa) nämns Reittfer tillsammans med grannbyarna Paist och Laussar. Dessa låg i direkt anslutning till Tammist herrggård, som ligger precis nordost om Pernau stadscentrum längs med Pärnuflodens norra strand.  (AI)

MATTIAS HERRGÅRD KOKENKAU - Även Mattias finns i godsrevisionen Kokenkau -  i församlingen St Mikaels i Wiek återfinns i revisonsboken från 1624.

"Matthies Stahl hatt von Johann Nissken einen halben haken wuester lande im Koekenkaschen hat den brieff in original! Latinisch eingeleget, datiert Pernow im Monat May Anno 1614. Giebet Ihrelichen 16 thaler zur Arende. Dess Netz. Er hat mit seine uncostung darauff gebauet, und bearbeitet es mit seinen eigenen Knechten und Völkern."

ÖVERSÄTTNING; "Han har från Johann Nissken en halv bit öde mark i Koekenkaschen. Han har bifogat brevet på latin, daterat Pernow i maj månad 1614. Han ger dig 16 daler för egendomen. Den lilla byn heter nu Netz. Han byggde sin egen gård på den och brukade den med sina egna tjänare och folk." (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26). 

KOLLA DETTA!!!!

19 APRIL 1624 RÅDSPROTOKOLL MATHIAS STAAL - "Herr Mathis Staal måste lyda en från Hans Kallenberg på Heinrich von der Pahl given handskrift i namnet av hans arvtagare till den avlidne Hans Staal anspråk på arvet, de Andreas Haad har skynda dig gjort. Där men Hans Kallenbergs hus och domstol skönt 26 maj 1587 till leverantörsskulder överlämnat är, han kommer med sitt krav avslås". (Russwurm, Carl (1873-1877). Nachrichten über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, ehstländischer Linie: [Elektronisk resurs]: Urkunden und Regesten, Reval, 1873-1877. s. 41). 

"Enligt ett manuskript som Hans Kallenberg gav till Hinrich von der Pahl, gör herr Mathis Stahl å den avlidne Hans Stahls arvingars vägnar, anspråk på ett arv som Andreas Haack hade överlåtit. Eftersom H. Kallenbergs hus och gård redan hade överlämnasts till fordringsägarna den 26 maj 1587, avslogs dock hans anspråk." (s. 41).

Mattias klev fram inform magistaten och baserat på ett äldre dokument (ursprungligen givet av Hans Kallenberg till Hinrich von der Pahl) med detta som grund krävde S rätten till ett arv av egendomen som innhades av Andreas Haack. Rådet avslog med motiveringen att rent juridiskt och histrisk var Kallenbergs ifrågavarande hus och gård redan 26 maj 1587 officiellt hade överlåtits till andra borgenärer och fordringsägare. Saken ansågs därmed vara preskriperad av stängd. 

FRÅGOR ATT HITTA SVAR PÅ - Vem är Hans Kallenberg, Heinrich von der Pahl, Andreas Haack? Vad hände 26 maj 1587?? NOT 52 I RUSSWURMS BOK. Kan detta gälla godset som förekom 9 JUNI 1561???????????ÄR HEINRICH VON DER PAHL SON TILL JOHAN/HANS VON DER PAHL?????????

24 APRIL 1624 "Herr Mathias Staal stämmer på uppdrag av den avlidne Hans Stahls arvingar Anna, änkan efter Diedrich Schütten, dotter och arvinge till den avlidne Wolfert Hilsbach, och kräver återlämnande av de 93 loth silverpengar som Hans Stahl gav den avlidne W. Hilsbach i form av två kannor, eftersom de enligt en gammal kvinna är gömda i en tunna. Svarande uppger att hennes far hade renat silvret; men när han var i Walle under erövringen av staden (1617?) bröts kistan som han själv hade placerat det i upp och stals, tillsammans med pärlhalsband och två guldringar som tillhörde Padenorms kvinnor - Detta, hävdar hon, eftersom hon tror sig ha sett Guds ansikte. Rådet beslutade att hon inte var skyldig att svara på detta meddelande. (Russwurm (not 53) s. 42.

JUNI 1624 - STILLESTÅNDET MELLAN SVERIGE OCH POLEN GICK UT Stilleståndet mellan Sverige och Polen gick ut men förlängs till 1 mars 1625. NOT!!

1 MARS 1625 STILLESTÅNDET MELLAN SVERIGE OCH POLEN GICK UT NOT!!

2 OKTOBER 1625 - PERNAU LÄN OCH SLOTT FÖRLÄNADES TILL FRANS BERNHARD VON THURN (f. 27/7 1592 d. 14 oktober 1628 i Stasburg). Frans von Thurn var sedan 1623 soldat i Gustav II Adolfs armé. Frans Bernhard gjorde Pernau slott och län till ett grevskap 1627 därvid råkade han i svår strid med staden Pernau. (Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok/7. Siby-Tjälgren s. 539). FÖRFATTARE TILL BOKEN!! . s. 34,35, 44-45, 242, 283)!!!! Frans Bernhard von Thurn (f. 1592 d. 1628 i Strassburg, Preussen) Han förlänades grevskapet Pernau av Gustav II Adolf(Adelsvapen von Thurn).

Den svenska invasionskuppen tog polackerna med överraskning, varför de tvingades på defensiven överallt. Svenskarna hade stora framgångar och erövrade sjutton städer – men inte Danzig, den viktigaste staden i regionen. Sigismunds försök att betvinga Gustav Adolf i det utdragna slaget vid Gniew misslyckades. Men sedan vände krigslyckan, alldeles som frågeställaren tycks ana. På hösten 1626 stärktes den polska sidan sedan ansvaret för krigsansträngningarna överlämnats till den duglige hetman Stanisław Koniecpolski. Genom att använda sina små, rörliga förband till att slå till mot svenskarnas försörjnings- och kommunikationslinjer bromsade Koniecpolski den svenska framryckningen. Motoffensiven fortsatte på våren och sommaren 1627. De svenska positionerna försvagades också genom den lilla men effektiva polska flottans operationer på Östersjön. På hösten 1627 besegrade polackerna den svenska flottan i farvattnen vid Danzig. 1628 svängde krigslyckan igen, men eftersom ingendera sidan ville riskera sina soldater i större fältslag utan föredrog att manövrera försiktigt från fältläger (där epidemierna skördade betydligt fler offer än de regelrätta striderna) kunde inte svenskarna tvinga fram ett avgörande. I början av 1629 vann Sverige en stor seger vid Górzno, vilket fick de hårt trängda polackerna att be den tysk-romerske kejsaren om hjälp. Den kejserlige överbefälhavaren Wallenstein sände Johann Georg von Arnim österut med en armé. Gustav II Adolf sökte förgäves hindra honom att förena sig med Koniecpolski, och i juni möttes arméerna i ett fältslag (i Polen känt som slaget vid Trzciana, även känt som slaget vid Stuhm eller slaget vid Honigfeld), i vilket polackerna och de kejserliga hade stora framgångar. Gustav II Adolf kunde med nöd och näppe dra sig tillbaka. Trots motgången var den svenska armén i gott skick, och inom kort förbereddes nya operationer. I detta läge var kriget långt ifrån avslutat, men det hade hållit på länge och krigströttheten bredde ut sig. Många polacker önskade vapenvila. Behovet att skaffa fram fler soldater och mer pengar för att stoppa svenskarna, som kontrollerade omfattande landområden, var betungande. Samtidigt utövade Frankrike press på Sverige för att förmå Gustav II Adolf att dra sig ur den polska konflikten och ingripa i trettioåriga kriget.