Ludewicus Vlekke  de Are ca 1150- 12XX

    

 Riddaren Vleeke de Are    Riddaren Vleeke de Are        Riddaren Vleeke de Are        Riddaren Vleeke de Are

   

ALTARTAVLAN - RIDDAREN STAËL VON HOLSTEIN - Riddaren Staël von Holstein står till höger på altartavla och håller en sköld med släkten Staël von Holstein vapen. Altartavlan skänkts till Wallenburgikirche i Soest. Altartavlan är ifrån 1489. 

 

VAPENSKÖLDEN - När riddaren stred på slagfältet i full rustning och med nedfällt visar, var det nästan omöjligt att se vem som var vem. För att underlätta detta skapades individuella vapen som prydde sköldarna. Efter riddartiden slut övergick vapensköldarna till att användas exempelvis på bordsilver och sigill. (Allt om historia  1/2013. Riddare - medeltidens elitsoldater s. 13)

 

SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!!

 

MEDELTIDENS TYSKLAND - TYSK-ROMERSKA RIKET - LÄNSVÄSENDET - FEODALISMEN    

Det medeltida Tyskland tillhörde det tysk-romerska riket och var uppdelat i län som kungen delat ut till sina trogna undersåtar som ersättning för att de skulle ställa upp och slåss för honom i trängda lägen. Om vasallen fått ett tillräckligt stort område kunde han dela ut förläningar till undervasaller som lovade honom sitt stöd i trängda lägen. 

Feodalismens stadsskick var uppbyggt av ett hierarkist samhällsystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster. Från 1100-talets mitt utvecklades en cermoni där unga män dubbades till riddare med ett svärdslag på axeln. Fostran till riddare började tidigt. Det var vanligt att en pojke skickades bort av sina föräldrar redan som sjuåringar för att utbilda sig till riddare hos sin pappas länsherre. Där fick pojken göra tjänst som page eller småsven. Han fick lära sig passa upp sitt herrskap, servera vid bordet och hjälpa till med alla möjliga sysslor. När han kommit upp i tonåren blev han väpnare. Han fick då ansvara för att hans herres vapen och rustningar var i perfekt skick och ta hand om hans hästar och seldon. Väpnaren skulle ochså följa sin herre till strid eller tornerspel, sköta hästen och hjälpa till att klä på honom rustningen. ((Allt om historia  1/2013. Riddare - medeltidens elitsoldater s. 11) VASALLENS LÖN - Det fanns två sätt en kronvasall betalade sina undervasaller - han kunde utspisa, klä och husera vasallen i sitt eget hushåll eller skänkte man sin vasall en egendom som denne kunde leva av. (Slättman, Josef. (2010) Feodalismen som fenomen - Den säregan maken i det tidiga feodala samhället. s. 30). Förläningen var en tillfällig gåva i utbyte mot militära tjänster. Den feodala perioden sträckte sig mellan 800-1200-talet. (Slättman, Josef. (2010) Feodalismen som fenomen - Den säregan makten i det tidiga feodala samhället. s. 31).

 

SAMMHÄLLS PYRAMIDEN - Högst upp stod  kungen som under sig hade värdliga (greve, markis eller hertige) och kyrkliga kronvasaller. De i sin tur hade undervasaller. Längst ner i pyramiden fanns bönderna. Människorna i det medeltida samhället tjänstgjord inom tre områden; kyrkan, krigsväsendet eller bondesamhället. Bröderna Heinrich och Ludewicus tjänstgjorde hos två viktiga och mäktiga släkter; Sayn-Sponheim och Hochstaden und Ahr. Jag kommer återkomma till dem längre ner på sidan. 

 

Under feodalismen knöts människor samman på grund av giftemål och dödsfall vilket gjorde att länen hela tiden antingen delades eller slogs samman. (Slättman, Josef. (2010) Feodalismen som fenomen - Den säregan makten i det tidiga feodala samhället. s. 32)   

 

FLECKES STAMTAVLA 

FLECKES STAMTAVLA - Den kända stamtavlan för släkten Flecke tar sin början i slutet av 1100-talet. 

  

LUDEWICUS - Omnämnd 1189 i ett dokument av ärkebiskop Philip av Köln angående Brodenheim gården som tillhörde klostret St. Pataleon som subvogt (subadvocatus). Han omnämns i ett dokument frrån 1202 som Ludewicus Macula, förvaltare av greve Lothar I av Ahr Hochstaden och Dahlheim, 1213-1216 Dapifer av Dolehem (Dahlheim). Källa; Baron Thomas Staël von Holsteins hemsida. 

 

Ludewicus omnämns 1189-1202 - 1189 greve Engelbert von Berg, 1197 greve Adolf von Altena (aus dem geschlecht von Berg, neffe des genannten Engelberts,) der auch ärkebiskopen i Köln var, och 1202 för greve Adolf von Berg, son dess genannten Engelberts (8). Er war also ein Dienstmann till greven von Berg, die in der Hehenburg an der Wupper, etwa 45 km, nordväst från Nümbrecht, ihren Sitze hatten. (8) (Lac 1, nr 520, nr 521, nr 560 (Macula = Flecke) Lac IV nr 645)  

 

Lothar von Hochstaden und Are var verksam mellan 1195-1222. Han var gift med Mathilda von Sponheim. 

 

 

FAMILJEN HOCHSTADEN UND ARE OCH BORGEN AHR

 

Altenahr und burg Are

 

 

Greve Diedrich von Ahr byggde borgen Ahr på 1100-talet. De Omnämns i olika dokument 1074-1096. Borgen låg ovanför staden Altenahr i grevskapet  von Ahr. Efter de att greven Gerhard I von Ahr och hans bror dött barnslösa ärvde deras syster Adelaide grevskapet. Hon gifte sig med Otto von Hochstaden. Grevskapet och släkten övergick då till att heta Hochstaden und Are. 

 

GREVSKAPET AHR, NEUENAHR UND HOCHSTADEN - Den förste greven Diedrich I von Ahr dog 1130. Hans söner delade på Ahr, Nurburg och Hochstaden. Den yngste sonen Otto von Ahr dog ca 1167. Han var gifte sig med arvtagerskan till Hochstaden Adelheid. Genom det fick han grevskapet Hochstaden. Lezters stammen von Gerhard I, en greve im Jülich-das junger haus der Hochstaden bis 1246, als graf Friedrich die grafschaft an Cöln abrat. Die linie Ahr war mit Diedrich II - schon c 1160 gestorben und dessen territorium an die beiden anderen linien aufteilt worden. In der linie Nurburg war vorübergehend eine teilunt in neuahr und ahr eingtreten. Die linie Neuahr bestand bis 1589. Källa; (Kretschmer, Konrad. (1904) Historiche Geographie von Mitteleuropa von Altertum bis zum 18 jahrehundert. s.253-254).   

 

 Lothar von Hochstaden und Are som var verksam 1195-1222. Lothar var gift med Mathilda von Sponheim.  

 

 

FAMILJ - Ludewicus fick enligt Anton Fahne tre söner Hermann (II:1), Theodericus (II:2), och Henricus (II:3).  

 

Ludewicus Vlekke  de Are 

LUDEWICUS VLEKKE DE ARE (1) was born around 1160 and is mentioned in a document ffrom 1189.He worked as a ministerial for the count von  Hochstaden und Are at the castle Are in the county Are in the duchy of Westphalia in Germany. In his book "Princes and territories in medieval Germany" Benjamin Arnold explanes what i ministerial is and why they regardless of there birth was seen upon as nobelmen. Ministerial is some that work in the administrativ department as a advocate, castellance, magistrate and balliff.   

 

"Ministerials like knights everywhere in Europe, because they fought as cavalary, attended the crusades, lived in castles, towers or other fortiied dwellings of aristocratice appereance, exercised seignorial and other jurisdictions, where generous patron of the Church, among their many honourable functions".

 

It is likely that he worked for  Count II, also known as Theodericus Diedrich von Hochstaden that  was working as a vassal between 1166 and 1195 and his successor, Lothar who was active 1195-1222. It is perhaps as ministerial he calls himself the Vlekke de Are. It can also be through marriage or blood ties. In a document from 1202 he called himselves Ludewicus Macula which is usually used as term for an illegitimate  child. According to Anton Fahne Ludewicus got three sons:

 

Hermann (II: 1)Theodericus (II: 2) and Henricus (II:3)  

 

Ludewicus Vlekke Are died sometime after 1202.

 

Källor/citations:

Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft sid 552, 553

Baron Thomas Staël von Holsteins homepage

Riddarborgen Are

Siebmacher, Johann: New Wappenbuch 1605 - Familjens vapen

Erscheinungsbild des auferstandenen Christus als Gärtner vor Maria Magdalena. Altarflügelbild aus der ehemaligen

Walburgiskirche in Soest. Wohl Soest, 1489 

Fahne, A: Geschlechter und sitz/2 urkundenbuch des geschlechts Staël von Holstein, Köln 1869  

Fahne, AGeschlechter und sitz/3 Geschleche de Herren Staël von Holstein , Köln 1871  

Wikipedia: Grafschaft Are, Burg Are, Grafschaft Hochstaden och Konrad von Hochstaden

Kneschke, Ern: Neues Allgemeines Deutsches Adels-lexicon, Volyme 8  sid 587

Historische Geographie Von Mitteleurope

Ketschmer, Konrad:  Historische Geographie von Mitteleuropas von Altertum bis zum 18. jahrehundert, 1904 sid 253