SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!

STORMAKTEN SVERIGE - Sverige var i början av 1700-talet en stormakt. De många krigen under 1600-talet hade lett till att Sverige då hade många provinser som tidigare tillhört Ryssland, Polen och Danmark.

När Karl XII tillträdde tronen 1697 kunde han tituleras "Den stormäktige och nådige herren, Karl, med guds nåde, Sveriges, Götes, och Vendens konung, storfurste till Finland hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben och Venden, furste till Rügen, herre över Ingermanland och Wismar så ock  pfalzgreve vid Rehn i Bayern till Jülich, Kleve och Berg hertig." (Larsson, Olle (2012) Svensk historia. s.  129)  

HUVUDKÄLLOR - För att följa soldaterna i kriget har jag använt mig av arméns rullor som förvaras på Riksarkivet i Stockholm och som även finns på nätet. Soldaternas CV har jag hittat i Adam Lewenhaupts bok "Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar". En viktig källa för att få information om krigets öden och äventyr är de karolinska soldaternas dagböcker som finns utgivna. Det finns även böcker om flera av Sveriges regementen som har varit till stor nytta. 

JACOB OCH JOHANS DÖTTRAR - VAR SÅ GOTT SOM ALLA GIFTA MED SOLDATER;

Anna-Sofia och Jacobs döttrar;  

1. Sofia Elisabet (f.1664 d. efter 1708) hade blivit änka och gifte sig 14 december 1697 i Reval med generalmajor Hans Johan Gyllenlood. (12 juni 1664 - efter 1722). Han ägde två bostäder; Stenhusen i Estland som han miste 1710 och  Olsböle gård i Finland. När hon gifte sig med Hans Johan var han löjtnant vid Tiesenhausens infanteriregemente.   

2. Jakobina Juliana, (född 4/2 1674 i Riga, död 1721 och begraven s. å. 19/3 i Tyresö kyrka Stockholms län).Hon gifte sig 21 mars 1697 i Reval med generaladjutanten Gotthard Henrik von Lantingshausen,(nr 1860)

Gotthard Henriks militära kärriär - Generaladjutant vid svenska armén. Han stupade den 28 oktober 1704 vid slaget vid Punitz i Polen. (Elgenstierna IV s. 511)

Jakoba Juliana ((21 april 1678-XXXX) Gifte sig 1702 med kapten Johan Fredrich von Ulrich (16XX-1724). (Elgenstierna) Johan Fredrich hade februari 1701 avancerat  till kapten vid Jerwiska lantmelisregementet. (Lewenhaupt s. 725) Årtalet för Jakoba Julianas död är fel i Elgensterina och jag har inte lyckats hitta det rätta. Måste se om jag kan hitta ifall de fick några barn!!!

Estniska infanteriregementet i kretsen Jerwen. Colonel O. Rehbinder 1701-1704. 1701 troligen tänkt att vara en permanent enhet som det svenska tenant regiments. Det tillhörde Schlippenbachs arme 1703-1704 och var sedan garnisonera i Narva där de flesta av regementets soldater blev krigsfångar när fästningen föll. (Nordensvan, s. 82). Resten av regementet blev den del av Hüenes enlisted battalion. (Kroon, Kallen, "Soldatutskrivning och soldathållet till den svenska armén som en del av Sveriges integrationspolitik under stormakten i Estland och Livland" s. 165)

Johan döttrar;  

Barbara Gustaviana (14 oktober 1668 - 1739) gifte sig 1688 med Alexander Pereswetoff-Morath. Han tjänstgjorde då som ryttmästare vid Drottningens livregemente till häst. Den 13 december 1700 avancerade han till överstelöjtnant Savolax fördubblingsinfanteribataljon. Alexander dog i Viborg i augusti 1710. (Lewenhaupt s. 503).  

Christina Eufrosyne (1675- 30 januari 1744 i Halmstad) gifte sig (okänt när) med Ertman Möller. Ertman Möller började sin militära karriär som fänrik vid Savolaks och Nylands infanteriregemente 4 mars 1684, löjtnant där.

Karriär under kriget; Ertman var kapten vid Otto Vellings ingermanländska infanteriregemente 12 maj 1700. (Elgenstierna s. 331) Ingermanländskt värvat infanteriregemente. General Otto Welingk 1700-1705, överste H. Hastfehr 1706-1710. Skapades 1700 i Ingermanland. Användes av armén i Ingermanland och södra Finland delvis som garnison. Slutliga som garnison i Viborg och förlorade med fästningens fall 1710. (Nordensvan s. 9) Ertman stupade vid Narvaströmmen 1 september 1708. (Lewenhaupt s. 467).

Enligt Elgenstierna var levde Christina Eufrosyne som änka i Halmstad 1732 och dog först 1744. Hon ligger begravd i Kaggegraven i Halmstad kyrka. 

Christina och Ertmans familj - Christina och Ertman fick en dotter Barbara Christina. Hon var gift med kapten Johan Hoffman i Ingermanländska infanteriregementet (f. 1677 d. före 1732) Barbara Christina levde som änka i Halmstad. (Elgenstierna V s. 331).

Anna Dorothea  (1700- 21 februari 1755) gifte sig 11 maj 1716 i Marbäcks socken, Småland med premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente Carl Evert Fock (f. Ingermanland 1692 d.1752). (Elgenstierna s. 506) Bland gästerna finns Otto Fredrik Stahl von Holstein Marbäcks kyrkoarkiv, födelse - och dopböcker, SE/VALA/00244/C/1 (1643-1721), bildid: C0022550_00202, sida 382

Carl Evald militära karriär - Han hade påbörjat sin militära karriär som volontär vid Mellins Estländska infanteriregemente 1703 och avancerade till furir där 1705. 1706 avancerade han till förare. Det gick bra för honom och  1708 hade han avancerat till sergeant för att 1709 avancera till fältväbel. Sedan rullade det på. Fänrik vid enrolleringsmanskapet 1710, sekundfänrik vid Södermanlands regemente 1711,  premiärfänrik där 1712, sekundlöjtnant samma år. Han togs tillfånga vid Tönningen 1713 men lyckades rymma därifrån samma år. 1715 utsågs han till premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente och avancerade 1717 till kapten. (Elgenstierna s. 766-767). Under kriget var han med vid Gadebusch, Tönningen och Fredrikshall. (Lewenhaupt s. 203)

Efter kriget - 1740 avancerade han till major. Överstelöjtnant vid Åbo läns infantieriregemente 1749. ). Han ägde Martböle i Sagu från 1725 och arrenderade Stor-Heikkila vid Åbo från 1741. (Carplan, Tor s. 307)

Anna och Carl Everts familj - Carl Evert och Anna Dorothea fick sju barn som kom att föra släkten vidare i två släktgrenar en i Sverige och en i Finland.( Fock, Henrik s. 89).  

Reinhold Vilhelm f. 17/8 1721 d. 25/3 1782

Gideon Evald f. 18/19 1722 d. 18/9 1743

Hans Henrik f. 19/8 1723 d. 1758 

Carl Gustaf f. 4/7 1726 d. 14/7 1762

Sofia Dorotea f. 17/9 1731 d. 11/8 1791

Fredrik Bogislaus f. 25/10 1732 på kaptensbostället på Wahantaka i Letala socken d. 1771

Georg Johan f. /30/6 1733 på kaptensbostället på Wahantaka i Letala socken d. 1/4 1816

(Elgenstierna II s. 767 ff) 

DE SOM STRED I STORA NORDISKA KRIGET - Det var många i släkten Staël von Holstein som stred i Karl XII armé under Stora nordiska kriget. Några av dem var redan soldater och de som var små när kriget började som att ansluta sig till armén så fort de hade åldern inne. Johans yngste son Otto Reinhold föddes 1697 i Narva och var alltså 3 år när kriget började. I Adam Lewenhaupts bok "Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar" har jag hittat nedanstående soldater. Jag har tagit hjälp av Gustaf Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor för att placera in dem under deras pappa. 

JOHAN (f. 1636. d. januari 1703 i Narva. (Lewenhaupt s. 652)

HANS SÖNER; 

Mathias Gustaf, (f. 1666 28/4 d. 1620) ;; Mattias Gustaf var major vid Nerikes och Värmlands tremänningsinfanteriregmente från 25/4 1701: överstelöjtnant där 8/8 1701; tillförordnad regementsbefälhavare 1705; tillfångatagen 29/9 1708 vid slaget vid Liesna; dog i juni 1720 i [Moskwa?] (Lewenhaupt del 2 s. 651. Hans källa A 8. R. M.)

JACOB JOHAN - (f.28/7  1667 - d. 1701). Fänrik vid Nylands infanteriregemente 1678, löjtnant där 1683, regementskvartermästare där 1686, kaptenslöjtnant där 1688 stupade 1701 vid Neumünde skans: ogift. (Lewenhaupt s. 651)

Johan Gustaf (f. 1681 d. 17/8 1702). page hos konungen; fänrik vid Nerikes och Värmlands infanteriregemente 11/11 1700. Löjtnant där samma år 7/12. Dog ogift 17/8 1702. (Lewenhaupt del 2 s. 651) 

Staël von Holstein, Carl Wilhelm. (f. 1683 d.1708). fänrik vid Upplands tremännings infanteriregemente 1/9 1700, fänrik vid Livgardet 8/1 1703, löjtnant där 21/7 1706. Dog ogift 1708. (Lewenhaupt Karl XII officerare.del 2 s. 651). Lewenhaupt uppger som källa Anrep 7. och Riksregistraturet.)  

Georg Bogislaus, friherre.;(f. 1685 6/12 d. 1763); volontär vid Livgardet 1700 20/2; sergeant vid artilleriet 1701; kornett vid Ingermanländska dragonregementet. 1701 24/11; löjtnant vid De la Gardies Lifländska infanteriregementet 1702 I2/5; kapten där 10/6 1703 konfirm. 1705 6/3; fången 1704 18/4 i Livland; hemkom 1711 i maj; major vid Skaraborgs regemente. samma år 9/11; överstelöjtnant där 1713 I9/8; överste där. 1717 11/12; Kommendant i Göteborg avsked 1720 4/8; generalmajor och chef för hertigens av Holstein livgarde 1721. (Lewenhaupt del 2 s. 651).

Otto Fredrik (f. 1686 d. 23/8 1771 på Arlösa). Volontär vid garnisonen i Riga ; fänrik vid Nerikes och Värmlands tremänningsregemente infanteriregemente 27/9 1705, löjtnant där 5/1 1708, kommenderad till Riga  för att möta rekryter i september samma år, kom till Sverige 1710 i juli efter Rigas uppgivande, kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein. Dog ogift 23/8 1771 på Arlöf. (Lewenhaupt s. 651)

OTTO REINHOLD - (f. 1697 i Narva d. 1731). Volontär vid Östgöta infanteriregemente 1714, förare där 1715, sekundfänrik vid Helsinge regemente 1717, premiärfänrik där 1719, löjtnants avsked 1723, kapten i Holsteinsk tjänst, ihjälstucken i en duell 1731. Dog ogift. (Lewenhaupt s. 652). Hans källor Anrep och R.  

MATTIAS GUSTAFS SÖNER;  

Johan, (f. 1698 8/6 d. 1751); Volontär vid Livgardet 1716; förare där. s. å. 7/8; fänrik vid Nerikes och Vermlands tremänningsintanteriregemente 1717 7/5; löjtnant  där. 1718 26/6; avsked 1720 30/1 (Lewenhaupt del 2 s. 651).

JACOB JOHAN - (f. 1699 d. 1755).  Sergeant vid Skaraborgs regemente , fänrik där 1718, avsked 1725, kapten i Holsteinsk tjänst, manrichter i Estland. Gifte sig 1724 med sin syssling Hedvig Margareta och blev därmed ägare till herrgårdarna Hannijöggi, Jegelecht och Undel i Estland. (Elgenstierna s. 511) JAKOB - Fänrik vid Skaraborgs regemente 16 juni 1718.  (Lewenhaupt s. 651 - Hans källa R).

Mattias Gustaf (f.16/8 1701 d.1757). Rustmästare vid Östgöta tremännings infanteriregemente 18/12 1716, förare där 27/11 1717, fänrik där 13/6 1719, fänrik vid Upplands infanteriregemente 12/12 1721. ( Lewenhaupt s. 651) 

CARL FREDRIK - (f. 24/4 1708 på Malmö herrgård d.1765). Var 13-år när Stora Nordiska kriget slutade så han fick inte vara med och kriga. Tjänstgjorde i Holsteinsk tjänst som fänrik därefter i rysk tjänst som överste och president i kammarkollegium i St; Petersburg. (Elgenstierna VII s. 515-516). 

JACOBS SÖNER;  

CARL JACOB 1666

OTTO VILHELM (1668-1730) kapten vid Västerbottens regemente 1696, generaladjutant 1700, konformerad 1719, överstelöjtnant vid hertigen av Holstein-Gottorps garde 1701, överstelöjtnant vid holsteinska artilleriet 1704, överstelöjtnant vid general Barners infanteriregemente i Holstein 1708, överste där 1709, överste för svenska adelsfanan 1712, generalmajor av infanteriet 1717, överste för Hallands infanteriregemente samma dag. Efter stora nordiska kriget tjänstgjorde han 1723 som överste för Upplands infanteriregemente. (Lewenhaupt s. 652) Hans källa Anrep och R. 

FABIAN ERNST 1672 - Finns inte i Lewenhaupt. Enligt Elgenstierna tjänstgjorde han som generaladjutant och lantråd. (Elgenstierna VII s.505). Vad gjorde han under kriget?

JAKOB AXEL 1680 - 1730. Finns inte i Lewenhaupt. Var 20 år när kriget började. Var gjorde han då. 

CONRADS SÖNER OCH DOTTER; 

Fredrik (ca 1660-24/9 1730) Konduktör vid fortifikationen i Pernau. Löjtnant där 1677. Avancerade till kapten vid fortifikationen i Göteborg 7/9 1700. Fick avgå 12/6 1701 "för dess förgripelses skull". (Lewenhaupt del 2 s. 651. Uppger som källa Riksreg). 

Christian (16XX- 31/8 1708) Började sin militära karriär vid Livgardet 1685. Fänrik vid Västerbottens regemente 12/12 1691, löjtnant där 18/4 1696, kapten där 22/1 1703. Stupade 31/8 1708 vid Meskowitz. (Lewenhaupt Karl XII officerare. s. 651). Lewenhaupt uppger (R. M.) som källa. R. riksregistraturet; M. militära meritförteckningar och meritlistor. 

Jacob Johan  (16XX-1710) Kapten vid Nylands regemente; sekundmajor där 1700. Fången 1710 vid Riga och död kort därefter. (Lewenhaupt s. 651) 

Sofia Elisabeth - Enligt Pernaus borgarbok dog hon 1710 i pest. Hon var gift med kapten Andreas Sjöfeldt i Schwengels infanteriregemente. Han dog 1 juli 1705. Schwengels infanteriregemente var ett livländskt regemente som sattes upp 1703 de var besättning i Pernau och blev tillfångataget där 1710. (Nordensvan. Svenska armén s. 22).

ESNISKA PAIXT GRENEN;

Johann II Stael von Holstein (d. före. 1723) - kunglig svensk kapten, herre i Paixt. 

Hans son - Johan Heinrich fänrik vid Fellinska lantmelisbataljonen 12/8 1701, konfirmerad 1702 6/11, löjtnant vid Beckerns livländska infanteriregemente 1704 1/8, konfirmerad 7/6 1707. (Lewenhaupt Karl XII officerare. s. 651) Hans källa R.ch). Johan Heinrich var 22 år när kriget startade. Johan Heinrich var gift två gånger; Margaretha Elisabeth Wolffensköld och Anna Gertruda vonn Platzbeck. (Elgenstierna VII s. 501)

Fellinska lantmelisbataljonen - Reised in the kreis of Fellin Livlänska lantmelisbataljonen av Fellinska kretsen. Lieutenant Colonel H.J von Buddenbrock (1701-1703. ) Raised in 1701. Probably used as garrison unit in Pernau since it in 1703 was used as a recruiting basis for von Schwengelms garrison regiment in Pernau. (KrA, KrK kansli inkommna handlingar 1703, del 3, s. 5839)

Livländska värvat infanteriregemente. Colonel J.W von Bechern 1704-1710. Raised in 1704 as a new enlisted regement bound for garrison duty in Riga where it remained unit it was disbanded in connection with the surrender of Riga. (Nordensvan s. 83) 

EN STOR SVÅRIGHET!!! - Vad som gör det svårt när man försöker följa släkten Staël von Holstein under stora nordiska kriget är att flera av männen har samma förnamn. Det finns flera Jacob Johan och Johan. För att skilja dem åt har jag studerat handstilarna i namnteckningarna. Intressant är att de finns en Axel Jakob och en Jakob Axel. Är det samma personer eller?

OSÄKER VILKEN GREN DE KOMMER IFRÅN  

Staal. Löjtnant vid Upplands femmännings infanteriregemente 31/7 1716. Konfirmerad samma år xx. (Lewenhaupt s. 651).

Staal, Axel Jakob, sekundfältväbel vid Upplands infanteriregemente 1/11 1703, premiärfältväbel där 4/1 1704, sekundfänrik där samma år 4/4; premiärfänrik där 2/1 1707; sekundkapten vid Östgöta infanteriregemente 9/12 1708; stupade 28/6 1709 vid Poltava. (R.Ch.) (Lewenhaupt Karl XII officerare. s. 651). Lewenhaupt uppger (R. M.) som källa. R. riksregistraturet; regementschefernas skrivelser. - Regementskvartermästare vid Östgöta infanteriregemente 1709/1. Kapten 9/12 1708. Ska finnas i Kaggs dagbok. 

Skaraborgs läns regemente (26 )
Regementet delades upp i Västgötland och överfördes även till Pommern i oktober 1699.
Den 4 januari 1700 marscherade de via Damgarten till Wismar och överfördes till Neuklosterkontoret 
och Wismarbyarna 27 ). Här var det från februari1700  till april 1700 mönstrad. 6 kompanier fanns i Neukloster, 
överstelöjtnantens kompani i Benz och kapten Leyoncreutz i Bantow. Överste var friherre Nils Stromberg. 
Budgeten var densamma som för regementet Ostgöta regementet räknade därför 1296 huvuden i sina 
8 kompanier utan stab. Saknas från målet bara 2 män. De sjuka låg i Stralsund och Neukloster. 
I början av april 1700 marscherade regementet tillsammans med Södermanlands regemente för att förstärka 
trupperna i Bremen via Zittow - Banzkow - Wehningen på Elbe från 27 ). Efter Craventhalsfreden gick 
regementet efter Skaraborg Pomeranian tillbaka.
Där anslöt sig den 1702 till Gyllenstiernas kår, som bildades i Pommern och sedan deltog i verksamheten.
Karl XII deltog i Polen. Pultava var också hans fall. Julen 1709 gjordes också detta
Regementet återupprättat hemma. Den blev dock kvar i Sverige till 1715 28 ). befälhavare för
regementet var efter återupprättandet överste Christof Georg Witting. Till stöd för stark
Belägrade Stralsunds fästning, regementet skulle överföras dit 1715 och var redan den 12.
September 1715 ombord på 10 örlogsfartyg i Karlskrona, sedan några dagar senare den 19 september 1715.
Transportfartyg utdelade. Flottan kom dock bara så långt som till Nystad på grund av motvind.
 Först i december kunde sedan satte viceadmiral Taube segel med 4 örlogsfartyg och 7 transportskepp. 
Men dessa tog undantag ammunition och annat krig behöver bara 700 man. Överstelöjtnant Stael von 
Holstein var därför tvungen stanna kvar med 551 man av regementet. När Taube ankrade utanför Rügen 
den 27 december 1715 hade Stralsund redan överlämnat. Så det förblev den bästa lösningen att överföra 
regementet till Wismar, vars besättningen fortfarande hålls. Två dagar senare anlände Tube till Wismar Bay.
 Till regementet För att få land måste man först skära en kanal genom isen, som nådde så långt som till 
valen. De medborgarna var inte särskilt nöjda med den knappa maten om denna ökade inkvartering,
 särskilt sedan den medförda maten var avsedd för trupperna 29 ). 

1694 - VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - LULEÅ 

1694 VÄSTERBOTTENS REGEMENTE (1694/12) - FÄNRIK CHRISTIAN STAËL VON HOLSTEIN tillhörde Västerbottens regemente Liv kompani. Christian bodde i Luleå  tillsammans med Jacob Grubbe. Norrbotten fanns inte som begrepp vid den är tiden utan de tillhörde Västerbottens regemente. Christian finns i mantalslängden för Luleå socken 29 januari 1695. (Officersbostället under stora oredan - från Jacob Grubbe till far och son Jacob och Henrik Lindborm.) Jag är inte helt säker på vem Christian är son till. Enligt Stackelberg ska han ha varit son till Conrad. Jag har inte lyckats hitta någon information om när han är född. Om jag får gissa tror jag att han 1694 var mellan 17-18 år. 

1694 1694/12 - I VÄSTERBOTTEN REGEMENTE fanns även Jacobs son 26-årige OTTO WILHELM STAËL VON HOLSTEIN (28/10 1668-1730). Han tillhörde även han Livkompaniet. Han hade avancerat 19 februari 1694. Otto Wilhelm kom efter kriget att bosätta sig i Stockholm. 

VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - Ch; R.J von Fersen 1684, A. Lagercrona 1702, M. Cronberg 1709, H.M Buddenbrock 1717. Överfördes våren 1701 till Livland, sedan vid konungens armé. Fånget efter Poltava. Nyuppsatt. En del av regementet i Stockholm 1710, en del fördes vintern 1710 till Neumünde och Reval och gick där till största delen förlorad. Åter uppsatt 1711. På västkusten 1712-1713, i Roslagen 1714-1715, i Östergötland  och på västkusten (Strömstad) 1717. Var med i Norska fälttåget 1718.

Källa; Nordensvan   

NARVA 1695 

1695 - I NARVA fanns 1995 ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN. 1695/5 bild 76

NARVA VAR HUVUDSTADEN I INGERMANLAND - STADEN VAR SVENSK SEDAN FREDEN I STOLBOVA 1617. 

Ingermanländska värvat garnisonsregemente - Vid krigets början var Major General Henning Rudolf von Horn högsta hönset. Han var det från 1695-1704. Det var från början ett regemente som was uppvuxet i Skåne och under kriget 1675-1679 transporterat till Ingermanland. Senare gjordes det om till ett inordnat regemente i garnison i Narva. Regementet löstes upp i samband med fallet vid Narva 1704. Källa; (Nordensvan II s. 30) 

1695 - STOCKHOLM - KUNGLIGA MAJESTÄTS LIVGARDE TILL FOTS 

25 SEPTEMBER 1695 MATTIAS GUSTAF MARS Kungl. Maj:ts livgarde till fot under överste Bernhard von Liewen. Stockholm Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1695/1 (1695), bildid: A0054342_00096

MATTIAS GUSTAF 1695/ Stockholm 25 september 1695 Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1695/3 (1695), bildid: A0054344_00055 

1696 VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - LULEÅ 

18 APRIL 1696 -  CHRISTIAN VAR LÖJTNANT VID VÄSTERBOTTENS REGEMENTE..¹

I AUGUSTI 1696 fanns flera GARNISONER I LIVLAND - RIGA. I Riga med Kobron och Kokenhusen, Neumünde (fyra kompanier från Nylands infanteriregemente. Budberg, major Rehausen, kapten Lode och kapten Staël von Holstein totalt 468 man), Pernau och Dorpat (EAA.278.1.XXI-62, Rahavusarhiiv Tartu. 

Han var då 36 år (SE/KrA/0023/0/1019 bild 28)

VÄSTERBOTTEN 1697 

1697 - LÖJTNANT CHRISTIAN VÄSTERBOTTENS REGEMENTE

Västerbottens folkbokföring 

29 DECEMBER 1698 38-årige KAPTEN JACOB JOHAN tillhörde NYLANDS INFANTERIREGEMENTE - GOTTHARD WILHELM BUDBERG. Han låg i garnison i  NEUMÜNDE. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1019 (1696-1712), bildid: A0029053_00112). 

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1019 (1696-1712), bildid: A0029053_00200 

ÖVERSTE OCH KOMMENDANT FÖR NEUMÜNDE - GOTTHARD WILHELM BUDBERG - (31 augusti 1644- 31 mars 1710). Han utsågs till överste för Nylands infanteriregemente 5 juli 1687 och var vid kringsutbrottet viceguvernör i Riga; kommendant för Dünamunde. Uppgav 15/3 1700 Dünamunde mot fritt avtåg. (Lewenhaupt, Adam. s. 95).Gotthard Wilhelm dog 31 mars 1710. (Elgenstierna, Gustaf I s. 667)  

1699 - JACOB JOHAN FÖDDES. HAN DOG 1755 5 APRIL - ÄGDE HANNIJÖGGI, JEGELCHT X OCH UDEL. KUNGLIG SVENSK KAPTEN, HOLSTEINS MAJOR - GIFT I REVAL 27 AUGUSTI 1724 MED HEDVIG MARGARETHA STAEL VON HOLSTEIN 30 MARS 1707 - 23 JANUARI 17271  S. 365 GBH.

INGERMANLAND 1699 

INGERMANLAND 1699 - DET ÄR 8 KOMPANIER PLACERADE I NARVA, 2 I NYEN OCH 1 I KEXHOLMEN. I JUNI 1699 BESTÅR DET AV 1.460 OFFICERARE OCH GEMENA. (LAIDRE, M. SEGERN VID NARVA S. 98) 

TRIPPELALLIANSEN 1699 

TRIPPELALLIANSEN - 25 SEPTEMBER 1699 - Självklart var Rysslands, Polens och Danmarks regenter hämdlystna och revanschsugna. Det påbörjades hemlinga förhandlingar mellan Ryssland och Polen redan sommaren 1698. Det dröjde emellertid fram till den 25 september 1699 innan det slöts ett förbund mellan kung August II av Sachen-Polen och den danske kungen Fredrik IV. Den ryske tsaren Peter ansluter sig till dem den  11 november. (Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 405)  PLANEN VAR  - att de tre länderna skulle anfalla Sverige ifrån tre håll; i januari eller februari 1700 skulle den polske kungen August II anfalla Livland samtidigt som den danske kungen Fredrik IV anföll Holstein-Gottorp. Därefter skulle Peter den store anfall det svenska Ingermanland. (Harrison, Dick. Stormaktens undergång s. 77-81)

DEN KAROLINSKA ARMÉN - "FÖRUTOM DEN INDELTA ARMÉN, SOM VID KRIGSUTBROTTET 1700 BESTOD AV 25.000 FOTSOLDATER, 11.000 RYTTARE OCH 6.600 BÅTSMÄN, FANNS ÄVEN VÄRVADE FÖRBAND. ALLT SOM ALLT MOBILISERADE SVERIGE 76.000 VARAV OMKRING 40.000 INDELTA." (Larsson. Svensk historia s. 137) 

Infanteriet bestod av Pikerare som slogs med pik och värja och musketerarna som var beväpnade med musköt och blankvapen. På slagfältet användes infanteriet mycket sällan. 

Kavalleriets soldater var beväpnade med värja, karbin och två pistoler. (Larsson, Olle.Svensk historia s. 142-143).   

GENERALGUVENÖR ÖVER HERTIGDÖMET LIVLAND - ERIK DAHLBERG 1699-1702 

FÄSTNINGAR I LIVLAND 1699 -

RIGA Dahlbergs regemente 1.050 man, Garnisonsregementet i Riga baron Sops regemente 1.034 man, von Fuckens regemente i Åbo läns infanteriregemente 152 man, von Campenhausens regemente, Österbottens regemente 984 man, Creutz regemente Björneborgs regemente 20 man. Allt som allt i Riga 3.240 man.

NEUMÜNDE -  Gotthard Wilhelm von Budbergs regemente fyra kompanier Nylands infanteriregemente 560 man. 

PERNAU - Skyttes regemente 4 kompanier Livländska infanteriregemente 663 man.

DORPAT - Skytte regemente 4 kompanier Livländska infanteriregementet 501 man.

Andra garnisoner: Cobron 57 man, Kokenhusen 92 man, Nyenhusen 19 man, Marienburg 13 man, Rumeln 11 man, Warbeck 9 man work detachment 20 man.

TOTALT 5.185 MAN (Sundberg, Ulf.s. 131) 

Kapten Jacob Johan tillhörde 1699 Nylands infanteriregemente och var stationerad på fästningen Neumünde i Livland. (Riksarkivet, arméns rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1699/4 (1699), bildid: A0054440_00039) 

Enligt Carl Otto Nordensvan fanns det 1699 fyra kompanier av Nylands infanteriregemente i Neümünde 1699. (Nordensvan. s. 9) 

KAPTEN JACOB JOHAN NEUMÜNDE 1699/4 BILD 54

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1699/4 (1699), bildid: A0054440_00054

RANGORDNINGEN FÖR OFFICERARE - uppifrån och ner: Överste, överstelöjtnant, major, kapten, regementskvartermästare, kaptenslöjtnant, löjtnant, fänrik.

Skaraborgs läns regemente (26 ) Regementet delades upp i Västgötland och överfördes även till Pommern i oktober 1699. TESSEIN

STORA NORDISKA KRIGET 11 FEBRUARI 1700 - 30 AUGUSTI 1721

11-12 FEBRUARI 1700 - DEN POLSKE KUNGEN AUGUST II OCH HANS SACHISKA TRUPPER ANFALLER LIVLAND UTAN FÖREGÅENDE KRIGSFÖRKLARING  

När det stora nordiska kriget bröt ut 1700 var de svenska styrkorna i Östersjöområdet mycket svaga. Huvudstyrkorna var värvade trupper som låg i garnison i fästningar och mindre befästningar med Riga som fäste. I Narva fanns ett värvat regemente; Narvas garnisonsregemente med ett avskilt kompani i Reval, Pernau och Dorpat hade en bataljon vardera av överste Skyttes värvade regemente. Från ballajonen i Dorpat fanns mindre avdelningar i Neumunde och Marienburg. I Riga försattes trädregementen i garnison Riga generalguvernörsregemente, värvade Riga garnisonsregemente, ochså värvade och Österbottens regemente till fots. Den sita på ett arrendatorregement från norra Finland. Från garnisonen i Riga fanns mindra avdelningar i Cobron och Kokenhusen. Slutligen fanns i Neumünde en bataljon från Nylands fotregemente, ett arrendatorsregemente från södra Finland. Samtliga fem regementen och en bataljon med en sammanlagd styrka av 5.500 soldater. (Törnquist, Leif. Swedish Colours from Enlisted and Militia Units in the Baltic Provinces 1700-1710 in the Russian Trophy Collection - Problems of Identification and Possible Solutions. s. 92). 

11- 12 FEBRUARI 1700 - DET POLSKA ANFALLET MOT SVENSKA LIVLAND - KAPTEN JACOB JOHAN VID NYLANDS INFANERIREGEMENTE.  Fästningen i Neumünde nära Riga bestod av 6 bastioner och skyddades sedan 1699 av kommendant Gotthard Wilhelm von Budberg och hans 560 soldater som ursprungligen var från Nylands infanteriregemente. En av soldaterna i ett av Nyländska regementet kompanier var den 45-årige kapten Jacob Johan Staël von Holstein. I februari 1700 finns kapten Johan Stael med bland de som var stationerade i Balticum;  Nylands regemente i överste Gottard Vilhelm von Budberg (4 coys): Lifkompaniet, major Ernst von Lode, kapten Johan Stael von Holstein, Johan Brask" NOT

SEGERN VID RIGA - 11 FEBRUARI 1700 - Det gick bra för soldaterna i Riga.Carl Grimberg beskriver det i sin bok .. i kapitlet "Erik Dahlberg lät ej lura sig" " hur stadens befälhavare 75-årige Erik Dahlberg och hans soldater. De ryska soldaterna drevs tillbaka över Düna in i Kurland. Grimberg, Carl.(1926). Svenska folkets underbara öden IV 1660-1709. s. 533.     

KARL XII:S BJÖRNJAKT - Den 6 MARS 1700 var den 17 år gamla kung Karl XII tillsammans i trakten av Kungsör med ett stort följe, bland annat sin svåger hertigen av Holstein och den franske ministern Guiscard-Magny. Kungen och hans vänner hade planerat en björnjakt. Jakten blev dock avbruten av en kapten vid Nylands infanteri, Johan Brask, som kom med bud från generalguvernören Erik Dahlberg i Riga att August II och flera tusen polsk-sachiska soldater hade anfallit det svenska Livland under natten mellan 11 och 12 februari. (Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen. s. 81) 

15 MARS 1700 - GOTTHARD VILHELM VON BUDBERG GAV UPP NEÜMUNDE MOT FRI LEJD. (Lewenhaupt, Adam. s. 95) Återstoden överfördes till Riga våren 1700 och ingick i dess besättning. (Nordensvan s. X). 

20 MARS 1700 DEN DANSKE KUNGEN OCH HANS SOLDATER GÅR IN I HOLSTEIN-GOTTORP 

Den 20 MARS 1700 kom det bud från Holstein-Gottorp; danska armén hade gått in i Holstein-Gottorp och ockuperade nu större delen av hertigdömet. Hertig Fredrik av Holstein- Gottorp som var Karl XII:s svåger bad omedelbart om hjälp. FOTNOT!

KARL XII BESLUT - Karl XII beslutade trots att Kanslikollegiet tyckte att situationen i Livland var mer hotfull att huvudarmén skulle tåga mot Danmark. För tillfället tyckte han att det var tillräckligt att skicka några finska regementen till Livland; och därmed utöka fälthären i Livland till 7.000 man. I Riga fanns redan 3.000 soldater. (Liljegren, Bengt En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 83). 

Det gick bra i Danmark för Karl XII och hans soldater. FREDEN MED DANSKARNA SLÖTS I TRAVENTHAL 8 AUGUSTI 1700. (Liljegren, Bengt  s. 90). Danmark förband sig att lämna både Holstein och att inte hjälpa August och tsar Peter. Grimberg IV s. 530).

Efter freden låg stora svenska truppenheter kvar i Skåne och i de svenska provinserna i Tyskland söder om Danmark. (Lindqvists historien om Sverige - Storhet och fall s. 328) Nu var det dags att hjälpa soldaterna på andra sidan Östersjön. Innan kungen och hans soldater kom iväg kom nästa stora nyhet. 

20 AUGUSTI 1700 - TSAR PETER AV RYSSLAND FÖRKLARAR SVERIGE KRIG 

DEN 20 AUGUSTI 1700 FÖRKLARADE DEN RYSKE TSAREN PETER SVERIGE KRIG  - Några dagar senare marscherade tsar Peter och hans armé över gränsen till Ingermanland. (Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen. s. 91) Målet var att erövra Narva. 

                         1700/2 JACOB JOHAN (bild 83) 

AUGUSTI 1700 (1700/4 ) MAJOR JAKOB JOHAN 1700/4. Han hade avancerat från kapten till major 29 juli 1700. Han har fortfarande ett eget kompani i Budbergs regemente. Numera tillhörde de garnsionen i Riga.

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/4 (1700), bildid: A0054463_00229

4 SEPTEMBER 1700 - CARL WILHELM (1683-1708) Var Johan och Christinas (Möller) yngsta son. Han var 17 år  och tillhörde till en början Upplands tremänningsregemente till fots. - 4 september 1700 fänrik vid Upplands tremänningsregementet. Han transporterades 8 januari 1703 till Livgardet. Han avancerade till löjtnant 21 juli 1706. Dog 1708. (Leijonhufvud. Namnlistor s. 16) Regementet överfördes till Reval 1701. s. 1 

DEN 9 SEPTEMBER  1700 - DEN SVENSKE KOMMENDANTEN I NARVA HENNING RUDOLF HORN FICK VETA ATT RYSSARNA VAR PÅ VÄG ATT ANFALLA NARVA. Den 9 september soldaterna i Narva besked att ryska styrkor närmade sig. Narva försvarades av 1.200 fotsoldater och 200 soldater till fots samt stadens invånare. Narva var vid den här tiden en betydelsefull stad för den svenska handeln och hade 4.000 invånare. (Hansen, Heinrich Johan (1858. geschichte der stadt Narva. s. 156). En av soldaterna i det Ingermanländska garnisonsregementet var ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN. (Hallert, Ludwig Nicolaus von (1894). Das Tagebuch des Generals von Hallert über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. s. 31)

10 OKTOBER 1700 - "10. O c t. in der Früh haeb ich den Nitmeister Bauer examiniert undt wahr deßen Außaeg wie folg;

I SEPTEMBER 1700 - NYLANDS REGEMENTE ÖVERSTE GOTTHARD VILHELM VON BUDBERG i Östersjöprovinserna - Regementet bestod av 6 kompanier; Överstelöjtnant Adolf Clodts, major Jakob Johan Staël von Holsteins, kapten Johan von Helmersens, kapten Johan Brasks, kapten Daniel von Göbels och kapten Jakob Johan Staël von Holsteins. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00006) Major Jacob Johan tillhörde staben. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00141). I Major Jakob Johan Staël von Holsteins kompani finns sekundlöjtnant Jakob Staël von Holstein. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00149).   

OKTOBER 1700 - NYLANDS INFANERIREGEMENTE - Kapten Jakob Johan Staël von Holstein (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00170) sekondlöjtnant Jacob Staël von Holstein. Det finns även en major Jakob Johan.

Nyland - Budberg - major J.j kompani - Major Jacob Johan Neumünde oktober 1700 (1700/5 bild 152)

I oktober 1700 fanns 8 kompani; Livkompaniet, Clodt kompani , major Jacob Johan kompani, Helmersens kompani, Brasks kompani, Barnekens kompani, Göbel kompani och kapten Jacob Johans kompani. 

1700/5 Nyland - Budbergs regemente -  kapten Johan Jacobs kompani. Namnteckning bild 173

Som du kan se så finns det alltså två Jacob Johan i Nylands regemente i oktober 1700!!!!!! 

NU KOMMER KARL XII OCH HANS SOLDATER - Nu var det dags att hjälpa Livländarna. Den 1 oktober 1700 seglade Karl XII och cirka 8.000 man från Karlshamn mot Livland. Estland och de svenska Livland försvarades av omkring 20.000 man, de flesta från Finland. Karl XII landsteg den 6 oktober 1700 i Pernau och mottogs av borgmästaren och fästningens kommendant med sina garnisonssoldater. Tanken var att Karl XII och hans soldater skulle driva ut August II:s styrkor från Livland men han fick en vecka efter ankomsten till Pernau besked att August II och hans sachiska armé hade brutit belägringen av Riga och gått i vinterläger söder om floden Düna. Karl XII beslöt då att fortsätta till Narva och ta itu med ryssarna.

En av soldaterna som följde med Karl XII till Livland var Georg Bogislaus (nyss inskriven som volontär vid Livgardet). (Svenskt biografiskt handlexikon II s. 510)  Johan och von der Pahlens son Georg Bogislaus (f. 1685) - inskrevs 1699 som 14 åring i Livgardet. 

GARNISONSREGEMENTET I NARVA ÖVERSTELÖJTNANT STAHL - Det finns noterat om en ÖVERSTELÖJTNANT STAHL som kommendant för artilleriet i Narva i den ryske general Ludvig Nicolaus von Hallerts dagböcker från den 10 OKTOBER  1700. 

I dagboken skriver von Hallert om kommendanten i Narva överste Horn och överstelöjtnant Stahl som kommenderar artilleriet. (Hallert, Ludwig Nicolaus von (1894). Das Tagebuch des Generals von Hallert über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. s. 31) Vem är då denne general som skriver dagbok över slaget vid Narva. Han var en en viktig person i tsar Peter I armé.

"I september 1700 anslöt Ludvig Nicolaus von Hallert sig till ryska enheter som låg nära Narva. Där togs han personligen emot av tsar Peter I och fick samma dag generallöjtnantgraden av honom. Eftersom han var en skicklig ingenjör fick han i uppdrag att utarbeta en plan för belägringen av Narva. Hallart presenterade den plan som krävs redan dagen efter". (Hallart, Ludwig Nicolaus von (1894). Tagebuch des Generals von Hallart über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. Reval: s. 31) Detta är den sista noteringen jag har hittat som nämner överstelöjtnant Johan Staël von Holstein.

11 NOVEMBER 1700 - JOHAN OCH CHRISTINAS TREDJE SON 19 årige JOHAN GUSTAF (1681-1702) AVANCERADE TILL FÄNRIK VID NERIKES OCH VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE. (Elgenstierna s. 652)

KARL XII OCH HANS ARMÉ - FRÅN WESENBERG MOT NARVA - Eftersom Karl XII trodde att August II och hans sachiska armé gått i vinterläger beslöt han sig för att gå mot Narva trots att inte hela hans armé hade kommit. Det saknades över 2.000 soldater. Kungens rådgivare varnade om att de ryska styrkorna var större men eftersom det var Karl XII som bestämde beslöt han sig för att strunta i det. Han lämnade Wesenberg den 13 november. (Liljegren, Bengt. s. 95-96.) Varför lyssnade han inte på sina rådgivare? Vägen dit var lerig och soldaterna var hungriga och frös.( Liljegren s. 96)

NOVEMBER 1700  1700/6 - Enligt generalmönsterrullorna finns i Gotthard Wilhelm von Budbergs regement 8 kompanier; major Jacob Johan. I hans kompani finns sekondmajor Jacob Staël von Holstein. 

 Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1700/6 (1700), bildid: A0054465_00108

20 NOVEMBER 1700 - SLAGET VID NARVA - MED GUDS HJÄLP - SVERIGES STORA SEGER - Klockan 6 på morgonen 20 november kom order om uppbrott   "Med guds hjälp". Det hade regnat snöblandat regn hela natten och morgonen. Nu började det. Enligt anfallsplanen anföll trupperna uppdelatde i tre kolonner. Högra flygeln i söder leddes under Otto Velling, den västra i norr av Rehnskiöld. I den tredje fanns Karl XII själv. De gick bra för svenskarna och vid femtiden kapitulerade Peter den store och hans soldater. Henning Rudolf Horn blev omedelbart befordrad till generalmajor. Överstelöjtnant Johan Staël von Holstein deltog i slaget.Nu var Karl XII nöjd och beslöt att han och hans soldater skulle lägga sig i vinterläger i vinterläger i trakten av Lais slott. 

Omkring 900 svenska soldater hade stupat och 1.200 sårats. Den ryska förlusten upppgick till mellan 6.000 och 18.000 soldater. (Larsson. Svensk historia s. 130) Henning Rudolf Horn blev omedelbart befordrad till generalmajor. (Lindqvist s. 336)

JOHAN GUSTAF (1681-17/8 1702) - Avancerade 7/12 1700 till löjtnant vid Nerikes och Värmlands infanteriregemente. (Lewenhaupt). 

DECEMBER 1700 - Enligt geralmönsterrullorna finns major Jacob Johan, kapten Jacob Johan och löjtnant Jacob i Budbergs regemente.

1700/7 Östsjöprovinsen december 1700 - major Jacob Johans regemente. ! Även sekondlöjtnant Jacob Staël von Holsteins finns här.

JANUARI 1701 - major Jacob Johan och sekundlöjtnant Jacob Staël von Holstein. 1701/2.

11 FEBRUARI 1701 - HANS HENRIK BRÜMMER - LÖJTNANT VID TAVASTAHUS TREMÄNNINGSINFANTERI REGEMENTE (Släkten Brummers sida).

26 MARS 1701 UNDERLÖJTNANT JACOB STAEL VON HOLSTEIN I NYLANDS REGEMENTE - I BUDBERG - I MAJOR JACOB JOHANS KOMPANI - Underlöjtnant Jacob Staël von Holstein dog den 26 mars 1701. Vem är han???????    

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1701/5 (1701), bildid: A0054485_00092

MAJ 1701 - FÖRSTÄRKNING FRÅN SVERIGE TILL DE SVENSKA SOLDATERNA I LIVLAND  

18 MAJ 1701 - NÄRKE VÄRMLANDS TREMÄNNINGSREGEMENTE.  Regementet skickades från Stockholm till Reval i Livland. En av soldaterna var Johan och Christinas äldste son den 35-årige major Mattias Gustaf Staël von Holstein (Narva 1666 - Jaroslaw 1720). 

Resan finns beskriven i chefen för Närke Värmlands tremänningsregemente överstelöjtnant Nils Posses journal som finns bevarad och ingår i boken "Karolinska krigares dagböcker" som kom ut 1921. Om tiden från 6 maj 1701 skrev överstlöjtnant Nils Posse;  

"Blev detta mig i nåder anförtrodde Regemente i Maj den 6 Stockholm embarkerat och till Revall lyckel. 18 transporterat den 18. ejusdem. Bröt upp regementet ifrån Reval och ankom 8. Juni. d. 14 till Pernau och den 29. till Riga, hwarest det 14. 29.camperade uth för staden till den 9. Julij, då det till Kongl. [9] Juli armeen, wed den lyckeliga decenten över Dynen wid Kobron blev conjungerat; Och därifrån med armeen följde in till Bauske campement i Kurland, derest hela Regementet blev kommenderat och förlagt på fästningen Bauskeborg, och vid Kongl. armeens vpbråt tillijka med ett Detachement av H:r 11 Överste Albendeyls dragonregemente på 300 man under H:r Major Niclas Trautvetters *) kommando, vilka under. det mig i nåder anförtrodde commendantskapz kommando förordnade vore, i fästningen in marcherade. Då all anstallt på det möjligaste blev använt till det påbegynte fortifikationsarbetets fortsättande med Regementets och bönders av landet arbetande, och den alldeles förfallne post så till defension, som logementers inredning att förbättra, jämväl och nödig proviant och underhåll, så wähl till garnison, som 600 kvarvarande sjuka av Kongl. armén att förskaffa, och den i nåder anbefalte magasin att upprätta av den uti Bauske, Sele- och Dynaburgska distrikt och gebieter pålagde contributionen, till vilkens indrivande förbermte détachement Dragouner straxt blev fördehlt och i alla sochnar och ämbter kommenderat."

VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - Med på resan fanns även Västerbottens regemente.  År 1701 den 23 maj registrerades att hans kompani med flera låg i Reval, dagens Tallinn. (Bergenstråhle, s. 183-184, 186, 190). I Västerbottens regementet fanns tre soldater som tillhörde släkten Staël von Holstein. Löjtnant Christian Staël von Holstein. Han var troligen son till Conrad Stahl. Varför en livländare tillhörde Västerbottens regemente kan man fråga sig men när Christian 1687 anslöt sig till den svenska armén var Jacobs änka Anna-Sofia Reinhold Johan von Fersen sedan 12 december 1684 överste för Västerbottens regemente. (Sven Petter Bexell s. 157-158). Två av Jacob och Anna-Sofia och Jacobs söner anslöt sig som soldater vid  Västerbottens regemente; 21-åriga fänrik Carl Jakob anslöt sig den 10 januari 1687 som fänrik och den 29 april 1687 anslöt sig hans yngre bror 19-årige Otto Wilhelm som fänrik. (Elgenstierna s. 505). kapten Otto Wilhelm hade stigit i graderna och var nu kapten i Västerbottens regemente. (Elgenstierna) 

Karl XII och hans soldater bröt upp i slutet av maj 1701 och i början av juli var de framme vid Riga. (Larsson. Svensk historia. s. 141)

9 JULI 1701 - ÖVERGÅNGEN OCH SLAGET VID DÜNA - KARL XII OCH HANS SOLDATER BESEGRAR EN SACHISK ARMÉ -  Mattias Gustaf (major vid Närkes och Värmlands tremänningsinfanteriregemente), Jakob Axel och kapten Otto Wilhelm (Västerbottens regemente) deltog i övergången och slaget. "Överste von Fersen "Kommenderade med mycken tapperhet Västerbottens regemente 1701 den 9 juli i descenten över Dünaströmmen och slaget därstädes samt 1702 den 9 juli uti slaget vid Clissov." (Sven Petter Bexell s. 157-158) Som du ser ovan beskrev Nils Posse det som "den lyckeliga decenten över Dynen wid Kobron blev conjungerat." (s. 443) 

KARL XII;S BESLUT - Det var nu efter slaget vid Düna som karl XII fattade ett beslut som en del forskare anser vara ett av de tre beslut som ledde till Stormakten Sveriges undergång. Han kom att under de närmaste fem åren föra krig i Polen för att avsätta kung August. Orsakade Karl XII stormaktens fall? Populär historia 

https; popularhistoria.se/sveriges-historia/kungar-drottningar/orsakade-karl-xii-stormaktens-fall  

MOT KURLAND OCH BAUSKE - Efter övergången och slaget vid Riga styrde Karl XII och hans soldater in i Kurland. En av soldaterna var Mattias Gustaf (sedan 8 augusti 1701 överstelöjtnant). Chef för Närke och Värmlands tremänningsregementet Nils Posse förde dagbok mellan 6 maj 1701 och 5 november 1702 och tack vare den kan man följa hans regementet under deras tid i Kurland och i fästningen Bauske som nu blev arméns högkvarter. Som ni kan läsa verkar det som om den första tiden bestod befästningsarbete på Bauske fästningen. De kom att ligga ganska ostört i Bauske fästning fram till 1703.

Ansvarig för den svenska armén styrkor i Kurland var Lewenhaupt och den uppgick till 14.300 soldater. (Karl XII karoliner - Poltava en stormakts undergång. s. 13) Totalt fanns det omkring 30.000 soldater kvar i Östersjöområdet och av dem låg hälften i garnisoner i de svenska fästningarna. (Larsson. Svensk historia s. 149)

12 AUGUSTI 1701 - JOHAN HENRIK ( 1685-1754) BÖRJAR SIN MILITÄRA KARRIÄR SOM FÄNRIK VID FELLINSKA LANTMILISBATALJONEN. (Elgenstierna. s. 501). Johan Henrik tillhörde Paixtlinjen. Livländska lantmilisbataljonen av Fellinska kretsen. Lieutenant Colonel H.J Buddenbrock 1701-1703) 1701. Användes troligen som garnisonsförband i Pernau eftersom det 1703 användes som rekryteringsbasis för von Schwengelms garnisonsregemente i Pernau.  s. 108 Källa; KrA kansli, E inkommna handlingar 1703, del 3, s. 5839

16 AUGUSTI 1701 FÖDDES MATTIAS GUSTAF HAN KOM ATT DELTA I KRIGET OCH ÖVERLEVA.

1701/3 Bild 116 J.J STAEL VON HOLSTEIN SAMMA NAMNTECKNING SOM 1701/5 KOLLA NÄRMARE PÅ DETTA!!!!!!! 6 KOMPANIER!!

JACOB JOHAN 1701/7 BILD 73 NAMNTECKNING

1 SEPTEMBER 1701 - SPANSKA TRONFÖLJDKRIGET BÖRJAR  - Två i den Staëlska släkten var med och slogs i kriget. Varför kan man fråga sig?? 

14 SEPTEMBER 1701 - kapten Jacob Johan i Nylands infanteriregemente dog av en kanonkula vid Bolderaa under Düneskansk den 14 september 1701. (Elgenstierna s. 506). Jag är dock lite tveksam till uppgiften eftersom kapten Jacob Johan och hans kompani återfinns i arméns rullor för oktober månad 1701. (Enligt Baltische ritterschaft s. 365 är han född 28 juli 1667 och död 14 september 1701)

29 SEPTEMBER 1701 - SLAGET VID ERESTFER (i Estland) - Major Stahl i de la Gardies bataljon. Slaget utspelade sig den 29 september 1701. Den ryska armén under ledning av general Boris Sjeremetev besegrade den svenska armén under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbachs ledning. Den svenska styrkan bestod av 2.200 man och den ryska 18.800 man. Detta var den första större ryska segern under stora nordiska kriget. Förlusterna uppgick till 600 döda eller tillfångatagna svenskar och 1.000 döda ryssar. (Sjögren, Otto (1883). Försvarskriget i Lifland. s. 37). Efter slaget flydde de svenska soldaterna till Sagnitz. (Liljegren, Bengt. 2018. En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 123) 

OKTOBER MÅNAD 1701 - Major och Kapten Jacob Staël von Holstein kompani i Nylands infanteriregemente. I kompaniet finns överstelöjtnant Jacob Staël von Holstein som kommenderats till Reval i affärer. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1701/8 (1701), bildid: A0054488_00275). Vem är överstelöjtnant Jacob???

25 OKTOBER 1701 - KAPTENSLÖJTNANT VID TAVASTAHUS TREMÄNNINGS REGEMENTE HANS HENRIK BRÜMMER (BRUMMERS SIDA).

KARLS ÖDESDIGRA VAL - I december 1701 hade svenskarna lyckats driva bort alla fiender från Livland och nu var det dax för Karl XII att ta sig en funderare. Skulle han sluta fred med sina fiender eller skulle han fortsätta kriga? Han valde det senare alternativet. (Liljegren s. 117-118).

ÅTERERÖVRINGEN AV NEUMUNDE - 11 DECEMBERG 1701. Svenskarna återerövrar nu Neumunde från sachsarna.

OFFICERSPLACERINGEN 1702 – ÖVERSTELÖJTNANT GIDEON FOCK OCH I VÄSTERBOTTENS REGEMENTE 3.E KOMPANIET LÖJTNANT CHRISTIAN. I KOMPANIET FANNS 150 SOLDATER. (Bergenstråhle s. 199)

1702 påbörjar fänrik Robert Petre vid Hälsinge regement sin dagbok. I en kan man följa honom fram till 1709. Han var nogrann och mycket väl informerad för att bara vara fänrik. Robert överlevde kriget och dog först 13 april 1723. I hans dagbok nämns Carl Wilhelm och Mattias Gustaf Stahl. 

Robert Petre (1681) i Västmanland. Han kom i tjänst 1701. Robert avancerade till sekundfänrik vid Helsinge regemente 15 juni 1706. (Lewenhaupt s. 506)

JANUARI 1702 ÖVERSTELÖJTNANT JACOB STAEL VON HOLSTEIN I BUDBERGS INFANTERIREGEMENTE I MAJOR/KAPTEN HANS GEORG LEIJONS KOMPANI.  SEKUNDLÖJTNANT JACOB KOMMENDERAD TILL REVAL. 1702/1 BILD 105 Vem är han???

JACOB JOHAN 1702/1 BILD 101, 107  - SEK.MAJOR JACOB JOHAN 

JACOB JOHAN 1702/2 bild 108 Namnteckning SEK.MAJOR JACOB JOHAN  - JANUARI-FEBRARI 1702

27 JANUARI 1702 - KARL XII BRYTER UPP FRÅN KURLAND OCH RYCKER IN I POLEN. (Liljegren, Bengt s. 123). Mattias Gustav och hans soldater stannar kvar i Kurland.  Det polska fälttåget -  svenska rådgivare avråder kungen. 1 december 1701 Karl 12 tre möjligheter 1.Sluta fred med både Peter och August. 2. Ingå förbund med en av fienderna och gå emot den tredje.  3. Fortsätta kriga mot båda. Karl valde det tredje alternativiet. (Liljegren, Bengt. (2012) En biografi över Karl XII - krigarkungen s.118).

FEBRUARI 1702 - SEK.MAJOR JACOB JOHAN STAËL VON HOLSTEIN NYLANDS INFANTERIREGEMENT BUDBERG - EGET KOMPANI ¹ Är detta den sista noteringen för sek.major Jacob Johan? Är det han som dog 1710????? Detta är samma namnteckning som tidigare för Jacob Johan Staël von Holstein 6 kompanier.

JACOB JOHAN 1702/2 bild 83 - SEK.MAJOR JACOB JOHAN -  MARS 1702 Samma namnteckning som Jacob Johan Staël von Holstein.

1702 - MARS-APRIL - MAJOR JACOB JOHAN. SEKUNDLÖJTNANT JACOB KOMMENDERAD TILL REVAL.  

APRIL 1702 - GENERALMAJOR CARL MAGNUS STUART ERSÄTTER ERIK DAHLBERG SOM GUVERNÖR I RIGA. S. 47  

9 JULI 1702 - SLAGET VID KLISZOW - POLEN - VÄSTERBOTTENS REGEMENTE RIKSARKIVET VON FERSEN. Sverige besegrar sachiska och polska styrkor. (Liljegren, Bengt s. 406). s.129 liljegren obs obs 

29 JULI 1702 - SLAGET VID HUMMELSHOF (Estland) - Slaget vanns av de ryska styrkorna. (Wikipedia slaget vid Hummelshof). I slaget deltog major J. Staël von Holstein. Han tillhörde dem av soldaterna i de la Gardies Estländska infanteriregemente.

http;//rusmilhist.bloggspot.com/2014/08/de-la-gardie-estlandst.html

I slaget deltog även fänrik Stahl som även han tillhörde de la Gardies Estländska infanteriregemente. Regementet hade satts upp i Reval 1700 av generalguvernören Axel Julius de la Gardie med Friesburgs kompani ur garnisonsregementet i Narva som stam. 1278 1279.   Leonard Kagg dagbok s.35

"Samma dag, som var den 18 juli, hade generalmajor Schlippenbach en skarp action med ryssarna vid Hummelshof, då våran blev snart totalt slagne, undantagandes de som sig på flykten salverade kunde, våra bestod av 5.000 man och Czermettoff 70.000 man ryssar; slagne av vare påplats cornet Wulf av Revalske adelfanan; av Rigiske adelsfanan överste Brakel, överstelöjtnant Glasenopp; av Abol. cavall löjtnant Ekelund, Boning, kornett Demoin. Av Carelske esquadron dragoner; major Demolin. Av Osterbottens infanteriregemnte löjtnant Tiesenhausen, Rigman, fänrik Kling. Av feltmarsk. regemente i Riga kaptenslöjtnant Pontus av de la Gardies regemente slagne kaptenslöjtnant Riman, regementskvartermästare Wollfeldt, löjtnant Nassachen, fänrik Stahl...1279.  (Kagg, Leonard (1912). Leonard Kaggs dagbok 1698-1722 s. 35)

ESTLÄNDSKT VÄRVAT INFANTERIREGEMENTE TILL FOTS. Colonel A.C de la Gardie 1700-1709. This unit was raised in spring 1700 by the guvernör general i Estland A.J de la Gardie som fick tillåtelse att installera sin son som colonel och commander av regementet. It was intended to make this regiment permanent. Regementet deltog i slaget vid Hummelshof 1702. En del av regementet tillfångatogs 1704 i Narva. Det återskapades 1702-1703 med stöd av soldater från Lieutenant Colonel Zöges bataljon som delvis blev en del av regementet. Därefter var regementet en del av Lewenhaupts arme i södra Livland och Kurland och följde med honom till Ryssland 1707. Regementet var med vid slaget vid Leisna. (s. 102).    

Johans och Christinas son 21-årige LÖJTNANT JOHAN GUSTAF DOG OGIFT 17 AUGUSTI 1702 (1681-1702) (Elgenstierna s. 506) 

POSSES DAGBOK 20-21 SEPTEMBER 1702 - "Kom min spion ifrån Gouverneuren tillbaka, med notifikation, att Generalen d. 21, om natten ville låta fienden med 300 man kavallerir och 150 musketerare bakgå färdigt att attackera, varpå min överlöjtnant Stahl den 21 blev kommenderad med 150 soldater, till att vara färdig att utfalla, emellertid utkommenderades om aftonen ett litet parti av 20 man till häst att rekognosera genom staden det väntade parti ifrån Mitau; men som intet förnams eller hördes av hela natten, rekognoserades om morgonen närmsta gården in till Bornsmynde, och befanns fienden blev färskräckt av den kunskap,han utan tvivel fått ifrån staden, att utfall härifrån skulle göras. Och således i största konfusion om natten dragit sig åt närmsta skog och efterlämnat allt samlat magasin." (Nils Posses journal s. 442-443).    

OKTOBER 1702 Reinhold Johan von Fersen KOMMENDANT I GÖTEBORG och chef för garnisonsregementet i staden. (riksarkivet)

I OKTOBER 1702 HADE RYSSARNA TAGIT NÖTEBORG VID NEVAS UTFLÖDE UR LADOGA. (Grimberg IV s. 628)

KARL XII BREV TILL SIN SYSTER I DECEMBER 1702 - Brevet är skrivet i trakten av Sendomir i december 1702 och börjar enligt följande; "Vid denna lägenhet, att Stahlen nu reser härifrån igen, så har jag intet kunnat underlåta med mindre än att göra min underdånigaste uppvaktning och där hos bedja min hjärtas syster ville intet onådigt upptaga, att jag nu på en tid åter utav allle handa tillfällen blivit förhindrat så att jag inte kunnat uppvakta med min ringa skrivelse." Stahlen han nämner är Otto Wilhelm. Han tjänstgjorde som överstelöjtnant vid hertigen av Holstein-Gottorps garde och var utsänd av änkedrottningen med brev till Karl XII som han träffade i trakten av Sendomir. (Konung Karl XII:s egenhändiga bref  samlade och utgivna av Ernst Carlson s. 58)   

Johans son Georg Bogislaus hade som 14-åring kommit i tjänst vid Livgardet och "visat sig duglig" och avancerade därför redan  1703 till kapten vid De la Gardies värvade regemente. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1703/3 (1703), bildid: A0054543_00388). Regementet låg i garnison i de livländska fästningarna. (Sveriges fältmarskalker s. 170)

1703/3 bild 45 Georg Bogislaus Staël von Holsteins namnteckning. 

I Russwurms bok finns ett dokument från 10 JANUARI 1703 som nämner generalmajor Stahl von Holstein memorial. (Russwurm s. 134). 

JOHAN - APRIL 1703 - I Karlings bok Narva finns noterat att i en bok av Munthe uppges att Johan dog i april 1703. Han ligger begravd i ett gravkapell i Narva. Det ska finnas en bild på gravstenen i Munthes bok. Ska försöka få tag på den.  

25/26 APRIL till 1/2 MAJ 1703 NYENSKANS - Colonel Johan Apollof av fästningen. NOT!! Ryssarna erövrar Nyen. Det var här tsar Peter kom att anlägga staden Sankt Petersburg.

2 MAJ 1703 - INTOG RYSSARNA FÄSTNINGEN NYENSKANS. (Grimberg IV s. 628) 

16 MAJ 1703 - EFTER ATT HA INTAGIT NYENSKANS GRUNDADE PETER I STADEN SANKT PETERSBURG. (Grimberg IV s. 629)

20 SEPTEMBER 1703 - SLAGET VID HÖCHSTÄDT - SPANSKA FRIHETSKRIGET

1 DECEMBER 1703 - Axel Jakob sekundfältväbel vid Upplands infanteriregemente.(Lewenhaupt s. 651). Enligt x Hagman var de i början på 1600-talet en titel som 1833 kom att bytas ut mot fanjunkare.(hhogman.se). Om Axel Jakob och Jakobs son Jakob Axel var samma person vet jag inte.

17 DECEMBER 1703 - KAPTEN VID ÖSELSKA DRAGONSKVADRONEN HANS HENRIK BRÜMMER (SIDAN). 

BELÄGRINGEN AV NARVA OCH SLAGET VID NARVA (26/27 april 1704 - 9/10 augusti 1704) och erövrandet av staden genomfördes av en rysk armé (45 000 man) under generalfältmarskalk Georg Benedict Ogilvys ledning och varade mellan 27 juni och 9 augusti 1704.

Fästningen försvarades av en svensk garnison under general Henning Rudolf Horns kommando 7.086 soldater.

Garnisonregementet 1.400 man, under Henning Rudolf Horn

Estländska infanteriregementet 1.000 man, under C:A de la Gardie

Jerwiska lantmilisregementet 1.000 man under Otto Reinbinder,

Wieriska lantmelisregementet 1.000 man under överste Wilhem Henrik Hastfehr, 

Harrien lantmelisregemente 1.000 man Bogislaus von der Pahlen,

Tavastahus, Viborg och Nyslotts tremännings infanteriregementen 1.019 man under Jürgen Johan Lode

Åbo läns fördubblingskavalleriregemente 667 man under Carl Pereswetoff-Morath (Stora nordisk kriget; fanor och uniformer (Karlstad 2000) s. 107,109, 118 och 128)

TOTALT 7.86 MAN (S. 173)

Regementet sattes in för att undsätta det av ryssarna på nytt belägrade Narva. Operationen misslyckades, och kapten Georg Bogislaus, som med ett grenadjärkompani deltog i försöket till genombrytning, togs till fånga och fördes först till Sibirien och därefter till Moskva. Tillfångatogs gjorde även kommendant Henning Rudolf Horn och hans 6 barn. (Sundholm, o.h (1873) Sveriges fältmarskalkar  biografiskt tecknade. 170).  

INGERMANLÄNDSKA DRAGONREGEMENTET - KAPTEN ULRIK JOHAN BRÜMMER DOG (Lewenhaupt s. 88) 

APRIL 1704 S. 178

28 APRIL 1704 SKREV HORN ETT KODAT BREV FRÅN NARVA TILL KARL XII - HAN VILL HA SUPPORT S. 184

DORPAT 4/5 JUNI TILL 13/14 JULI 1704 - Dorpat gav upp. Garnisonens kommandör var Carl Gustaf Skytte. Vem som fanns på garnisonen står på s. 212.

27 JUNI 1704 MÖTE I KOMMITTEN I STOCKHOLM - VI KAN INTE SKICKA MER SOLDATER - KONSEKVENSERNA SKULLE BLI ATT FÖRLORA ESTLAND, LIVLAND, FINLAND OCH INGERMANLAND. S. 195

26 JULI 1704 - SLAGET VID JAKOBSTADT (i nuvarande Lettland 125 km so om Riga) - Mattias Gustaf och hans soldater låg i garnison i fästningen Bauske. Nu kom general Adam Ludvig Lewenhaupt och hämtade dem. Slaget gick bra och svenskarna vann. Med hjälp av omkring 6.000 man vann han över på omkring 16.000 s. 199

1 AUGUSTI 1704 - JOHAN HENRIK - LÖJTNANT VID BECKERNS LIVLÄNDSKA INFANTERIREGEMENTE. (Elgenstierna s. 501). Infanteriregementet hade satts upp 2 mars 1704 av överste Johan Vilhelm von Beckern (1655-1733). (von Becker nr 642 i Gustaf Elgenstiernas den introducerade svenska adelns ättartavlor. Raised 1704 as a new enlisted regemente bound for garnison duty in Riga where it remained until it was disbanded in connection with the surrender of Riga. (Nordensvan s. 83) 

13 AUGUSTI 1704 - SLAGET VID HOCHSTADT/ SLAGET VID BLENHEIM (i nuvarande Bayern) -  Jakobs son Jakob Axel deltog i slaget och blev "illa blesserad." (Elgenstierna s. 505) Detta var ett slag som utkämpades 13 augusti 1704  och var ett av de största slagen och vändpunkten i det "Spanska tronföljskriget". Spanska tronföljdskriget utspelade sig mellna 1701 och 1714.  

4 OKTOBER 1704 STANISLAW KUNG AV POLEN - 8 AUGUSTI 1709. Enligt Elgenstierna var Jakob Axel Staël von Holstein var generaladjutant hos honom. (Elgenstierna s. 509)

28 OKTOBER 1704 - JAKOBINAS MAN GOTTHARD HENRIK LANTINGSHAUSEN DOG VID PUNITZ. Han hade varit gift med Jakobina Staël von Holstein (1674-1721) sedan 21 mars 1697 då de gifte sig i Reval. Jakobina var dotter till Jacob och Anna-Sofia (von Ungern-Sternberg). (Elgenstierna IV s. 511)

23 FEBRUARI 1705 -  Anna Sofias man Reinhold Johan von Fersen utses till landshövding i Hallands län (Riksarkivet). von Fersen ägde fortfarande godsen Abbia och Palloper i Balticum och kom att göra det fram till sin död. Detta efter att ha gått ut som segrare ur en strid med släktingar fick han ett särskilt tillstånd att behålla godsen under sin livstid. (Riksarkivet). All hans och hans frus övriga bostäder hade rykt i reduktionen som gjordes på 1680-talet.

1705 - 39- årige Mattias Gustaf efterträdde Nils Poppe som regementschef för Närke Värmlands tremänningsregemente i Bauske. (Lewenhaupt, Carl del 2 s. 652)

16 juli 1705 - SLAGET VID GEMAUERHOF (i nuvarande Lettland) - Mattias Gustaf och hans tremänningsregemente deltog i slaget. Adam Ludvig Lewenhaupt  och hans 7.000 soldater vann slaget. (s. 50) Enligt Petrés dagbok tyckte generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt att Mattias Gustaf gjort bra ifrån sig under slaget. Slaget vanns av svenskarna (Poltava - stormaktens undergång s.12). I slaget dog kaptenen vid öselska dragonskvadronen Hans Henrik Brummer. Hans Henrik var i sitt 4:e gifte gift med Gertrud Fock (dotter till överste Mårten Fock och Gertrud Christina (Knorring). Hans Henrik var son till Hans Henrik (1607-1667) och sonson till Hans Brummer och Magdalena von Fersen. (Elgenstierna I s. 628-629). 

Hans Henrik (1607-1667) hade en bror Otto Reinhold som tjänstgjorde som regementskvartermästare. Otto Reinhold var gift med Helena Fock i hennes andra gifte. Helena är dotter till lantrådet Hans Fock och Helena Pröbsting. (Brummers sida). En Brummer kom att söka upp Georg Bogislaus i samband med en ansökan om adelskap. Georg Bogislaus pappas tredje fru var en Fock. 

Petrer skriver i sin dagbok 6 augusti 1705. 

14 SEPTEMBER 1705 - Intogs Bauske av den ryska armén och fästningens kommendant/överstlöjtnant Mattias Gustaf och hans soldater var tvungna att lämna fästningen.

19 SEPTEMBER 1705 - FÄNRIK ROBERT PETRÉ - Fänrik Robert Petré skriver 19 september 1705 i sin dagbok¹ ” Ankom Överstelöjtnant Stahl von Holstein ifrån Bauske med den kvarlämnade garnisonen, vilka slagits väl varit berändt 14 dagar förr, men inte blivit attackerat innan Mitau slått allaredan övergongit var och har bemälte överstelöjtnant även väl kapitulerat sedan fiende allenast inkastade 24 bomber vilka accord även så mycket blivit hållit som de med oss gjorde. Är alltså alla svenska efterlämnade trupper nu här ankomna.”

FREDEN I ALTRANSTÄDT - 14 SEPTEMBER 1706 slöts fred mellan Sverige och Polen. Efter 6 års krig hade Karl XII besegrat en av sina fiender Augusti II (kung I Polen samt kurfurste av Sachen). Den polske kungen var nu tvungen att avbryta samarbetet med Ryssland samt avsäga sig den polska kronan till förmån för Stanislaw Leszcynski. (Liljegren, Bengt s. 153) Nu återstod bara för Sverige att ta hand om ryssarna. 

OKTOBER 11/12 - OKTOBER 27/28 1706 - VIBORG (I DAGENS RYSSLAND). DÅ EN DEL AV DET SVENSKA RIKET - FINLAND. FÄSTNING I VIBORG - KOMMANDÖREN GEORG JOHAN MAYDELL. GARNISONEN HADE UNGEFÄR 3.000 MAN. S. 222 

7 JUNI 1707 - JOHAN HENRIK - LÖJTNANT VID XX LIVLÄNDSKA INFANTERIREGEMENT.  Johan Henrik tillhör den estniska grenen. Han är Hans/Johan I:s barnbarns barn och ägde herrgårdarna Paixt och Kurland. Han var änkling efter Anna Catharina (von Schilling). GHBR (1929) s. 563 

Karl XII BRYTER UPP 5 AUGUSTI 1707 OCH FORTSÄTTER MOT NARVA - Karl XII förlade sig och sina soldater utanför staden Mohilew 8 juli 1707. Han tröttnade på att vänta på Lewenhaupt och hans soldater. Kan beslöt att bryta upp så den 5 augusti 1707 fortsatte han sin marsch mot Narva. (Liljegren s. 176)

6 FEBRUARI 1708 - "rekryteringskontingenten utgjordes av rekryterna till general Lewenhaupts, överste Banérs och överstelöjtnant Staël von Holsteins regementen". (Arfwidsson s. 130) Enligt registret är det överstelöjtnant Jakob Johan vid Nylands infanteriregemente. (Arfwedsson s. 419). Enligt Pernaus borgarbok är han son till Conrad. 

4 APRIL 1708 - JOHAN OCH CHRISTINAS YNGSTE SON 25-årige LÖJTNANT VID LIVGARDET CARL WILHELM DOG (1683-1708) (Petrers dagbok s. 304). Han dog i staden Zaslow. (Elgenstierna s. 506). Carl Wilhelm var sedan 21 juli 1707 löjtnant vid Livgardet. (Leijonhufvud, Erik (1918). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k. männingsregementen till fot under stora nordiska kriget. Stockholm. s. 16) Överste Carl Magnus Posse skrev i sin dagbok "4 - var jag i högkvarteret och blev löjtnant Stahl död. (Karolinska krigares dagböcker jämte andra skrifter/1 R.Petres & M.C Posses dagböcker - Carl Magnus dagbok 1707-1709 s. 304). 

ADAM LUDVIG LEWENHAUPT OCH UPPBROTTET FRÅN KURLAND - Vid denna tidpunkt fick general Adam Ludvig Lewenhaupt, den svenske ståthållaren i Riga, order om att ta ut ca: 11.000 man ur försvaret av Livland för att ansluta sig till huvudarmén. Han skall också samla ihop och ta med sig tillräckligt med förnödenheter för att föda fältarmén under 3 månader. Även ammunition och fältartilleri ingick i det general Lewenahupt skulle föra med sig. Det tog ett tag att samla ihop alla förnödenheter så general Lewenhaupt var inte klar att avmarschera förrän i slutet av juni. En av soldaterna som nu lämnade Kurland var Mattias Gustaf och hans tremänningar. 

Lewenhaupts armé sommaren 1708 

Fotfolket; Helsinge - överstelöjtnant Brüggener, Lewenhaupts tremänningar, de la Gardies tremänningar - överstlöjtnant Sass,  Banners tremänningar, Posses tremänningar - överstelöjtnant Stahl v. Holstein, Björneborgs regemente - generalmajor Stackelberg, Björneborgs tremänningar - överst Wrangel, Åbo läns regemente - överstelöjtnant Sinklar, Nylands regemente överstlöjtnant Modée.

Dragoner; Wennerstedts ståndsdragoner, Shlippenbachs värvade, Karelska skvadron -  överstlöjtnant Zöge, Skogs skvadron - major Koskull och Brandts skvadron.

Kavallerie; Livländska adelsfanan överste Wachmeister, bo län - major von Holsten, Wiborg - överste Hertzfeld. 

Dessa trupper utgjorde från början 10.914 man, vakante och oberide och sjuka oberäknade. Först ämnade Lewenhaupt även medtaga:Bröms skvadron, Clodts regemente, generalmajor Skyttes och överste Stackelbergs värvade men tog istället med Åbo än, en bataljon och Nyland, en bataljon (800 man). (J. Mankell Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning s. 396)   

4 JULI 1708 - SLAGET VID HOLOWCZYN -Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld. Den ryska armén leddes av Boris Sjeremetev, Alexandr Mensjikov och Anikita Repnin. (Idag ligger Holowczyn i VitRyssland) Slaget slutade med svensk seger.(Larsson, Olle. s. 144).

31 AUGUSTI 1708 - SLAGET VID MALATITZE (nuvarande Belarus) - Kapten Christian Staël von Holstein dog i slaget. (Leonard Kaggs dagbok s. 104) Slaget stod mellan svenska och ryska trupper. Kapten Christian befann sig i generalmajor von Rosens kolomn. Slaget började vid soluppgången och avslutades vid 12-tiden. (Bergenstråhle s. 224). Enligt Pernaus borgarbok är Christian son till Conrad. 

"Förlusterna voro icke små; 250 döda och 750 sårade, uppges det; antalet stupat manskap av regementet är svårt att få visshet om. Sa mycket är sant att kapten Staél, lojtnant E. Lindschold,’ fanrik U. Transchéld oeh Isac Boije stupade av befälet samt, att överstelöjtnant Fock och kapten Grubbe sårades, vilken senare sannolikt också blev fången. 900 ryssar stupade." (Kungliga Västerbottens regements krigshistoria. s. 224).

1 SEPTEMBER 1708 - CHRISTINA EURFOSYNES MAN ERTMAN MÖLLER DOG VID NEVASTRÖM.

En av Lewenhaupts officerare fänriken vid Hälsinge regemente Robert Petre skrev i sin dagbok. "Att jag under 10 dygn ej så mycket bröd eller mat smakat som min hands storlek, undantagandes några rå rovor och rödbetor som jag av några kavalleriofficerare bekom, som varit uti på strövtåg, jämväl ock några kålstockar samt en annan ovanlig spis. Generalerna själva har varken bröd eller salt under denna marschen. Summa: sådane rätter, som man tillförene haft en styggelse för att röra vid, smakade oss nu så väl som den skönaste marsipan. De studer, som man ibland vilande om nätterna under blott himmel i regn och slask, tillskynande oss större glädje och ro, än man förr haft i stora gästabud och sköna dunsängar."  NOT!!

LEWENHAUPT OCH HANS SOLDATER I CZEREJA 8 SEPTEMBER - "Underrättelsen om konungens uppbrott nådde Lewenhaupt den 8 september, då hans armé hunnit staden Czereja. Enligt Weihes dagbok uppgick armén till 6,800 man infanteri, 5,100 man kavalleri och 6 kanoner. Närkes och Värmlands tremänningar ingick här i med en styrka av 400 man under befäl a överstelöjtnant Staël von Holstein." (Nordensvan, x Närke och Värmlands regementes historia. s.86)

SLAGET VID LESNAJA (ligger i nuvarande Vitryssland) 29 SEPTEMBER 1708 - Mattias Gustaf tillfångatogs vid slaget och fördes till ryska Jaroslow. 

Krigshandlingar Stora nordiska kriget, Krigsfångar, SE/KrA/0388/14 B/1, bildid: A0065207_00079

Även Georg Bogislaus deltog i slaget. Den svenska styrkan leddes av Adam Ludwig Lewenhaupt och Berndt Otto Stackelberg. Den ryska av Peter den store, Mensjikov, Golitsyn och Bauer.

Med i slaget var även Jacobs son Fabian Ernst I (1672-1730).  

JOHANS SÖNER; Nu var tre av Johans söner döda. Jacob Johan 1701, Johan Gustaf 1702 och Carl Vilhelm 1708.

Johans övriga söner; Mattias Gustaf  tillfångatogs vid slaget i Leisna 29 september 1708 och dog i fängelse 1720, Georg Bogislaus som kom att överleva kriget och dö 1763 i Malmö. Otto Fredrik överlevde kriget och dog först 1771 och Otto Reinhold överlevde kriget och dog 1731. (Elgenstierna s. 506).  

1709 - BARBARA GUSTAVIANAS MAN ALEXANDER PERESWETOFF-MORATH DÖR I VIBORG

JOHANS DÖTTRAR Två av hans döttrar var nu änkor efter män som stridit i kriget. Barbara Gustavianas man Alexander Pereswetoff-Morath dog 1709, Christina Eufrosynes man dog 1708.

Hans yngsta dotter Anna Dorothea (1700-1755) var 9  år och kom 1716 gifta sig med överstelöjtnant Carl Evert Fock (1692-1752). (Elgenstierna s. 506)

1709 - AXEL JAKOB STAHL - REGEMENTSKVARTERMÄSTARE VID  ÖSTGÖTA INFANTERIREGEMENTE. Vet inte om han tillhör släkten Staël von Holstein.

28 JUNI 1709 - SLAGET VID POLTAVA - ETT STORT NEDERLAG FÖR SVERIGE. Kapten Axel Jakob Staël von Holstein i Östgöta infanteriregementet i överstelöjtnant Henrik Starenflychts kompani dödade båda under slaget. (Leonard Kaggs dagbok s. 132) Detta var krigets största och mest betydelsefulla drabbning under hela kriget. Förlusten i kriget var en bidragande faktor till att Ryssland vann Stora nordiska kriget. Undrar vem han är kapten  Axel Jakob i Östgöta infanteriregemente??? Det finns flera soldater som berättat om slaget vid Poltava i sina dagböcker; fänrik Petre och löjtnant von Wiehe. 1 JULI 1709 - KAPITULATION VID PEREVOLOTJNA OCH SOLDATER I RYSK FÅNGENSKAP - Karl XII gav över ansvaret för den svenska huvudarmén till general Adam Ludvig Lewenhaupt (Liljegren, Bengt s. 218). Han kapitulerar vid Perevolotjna den 4 juli. (Liljegren, Bengt s. 406). 23.000 svenskar hamnar i rysk fångenskap. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 147)

KARL XII BEGAV SIG TILL TURKIET. 

8 JULI 1709 AUGUSTI II  -  KUNG AV POLEN IGEN. När Fredrik II fick höra om det svenska nederlaget vid Poltava förklarade han freden i Altranstädt som ogiltig och i augusti 1709 ryckte en sachisk armé in i Polen. (Grimberg V s. 5)

22 JULI 1709 - KOM KARL XII FRAM TILL BENDERN - (Liljegren, Bengt s. 406.)

8 AUG 1709 DANMARK FÖRKLARADE SVERIGE KRIG IGEN. (Liljegren, Bengt s. 406)

30 SEPTEMBER 1709  - DANMARK OCH RYSSLAND SLUTER ETT AVTAL. Danmark börjar förbereda ett anfall mot Sverige. (Liljegren, Bengt s. 406) 

I OKTOBER 1709 UTSES REINHOLD JOHAN VON FERSEN AV KARL XII TILL GUVERNÖR I RIGA MEN FERSEN TACKADE NEJ OCH BAD ATT FÅ BEHÅLLA SIN GAMLA TJÄNST "TILLS GUD HJÄLPER HANS MAJESTÄT TILLBAKA I LANDET" (RIKSARKIVET).

29/30 OKTOBER 1709 - 4/5 JULI 1710 - RIGA - FINNS I KAGGS DAGBOK. DET FINNS ÄVEN EN KOMMENDANT CLODT. S. 234  

2 NOVEMBER 1709 - ANLÄNDE DANSKA TRUPPER TILL RÅÅ NÄRA HELSINGBORG. (Sundberg, Ulf s. 243) Danmark förklarar på nytt Sverige krig och går i land i Råå strax utanför Helsingborg. Von Fersen samarbetade med generalen Magnus Stenbock efter den danska invasionen och sökte bland annat resa ett folkuppbåd i sitt län till Skånes försvar. Enligt en plan som inte kom att genomföras skulle han göra en divisionsmanöver över Hallandsåsen mot de danska trupperna i norra Skåne. 

3 NOVEMBER 1709 påbörjades en RYSK BELÄGRINGEN AV RIGA. NILS STROMBERG FÖRDE KOMMANDOT FÖR GARNISONEN I RIGA. Enligt en anonym soldat fanns totalt 10.414 soldater i garnisonen i Riga. Budbergs regemente bestod av 12 officerare och 428 soldater. (Sundberg, Ulf s. 236) Vilka kan man se s. 236  RYSK BELÄGRING AV RIGA - Mellan den 3 NOVEMBER 1709 till den 3 JULI 1710 belägrades Riga. Den finns beskriven fram till juni 1710 i Journal öfver staden Rijgas belägringh af Muskowiterne Annis 1709 och 1710 från och med datum som följer. Den finns att läsa i Gustaf Floderus "Handlingar hörande till konung Carl XII:s historia" s. 170-210. 

22 DECEMBER 1709 - TSARENS STORA TRIUMFTÅG I MOSKVA - De svenska krigsfångarna delades upp i två grupper; de som tillfångatagits i Poltava och Perevolotjna och den andra med soldater som tagits till fånga vid slaget vid Lesnaja. (Liljegren, Bengt s. 224). Bland dessa fanns Mattias Gustav och Georg Bogislaus.

OTTO WILHELM STAEL VON HOLSTEIN VAR 1709-1711 CHEF FÖR ETT HOLSTEINSKT INFANTERIREGEMENTE OCH DELTOG I DET SPANSKA TRONFÖLJDSKRIGET - Otto var i egenskap av chef för ett  holsteinskt infanteriregemente med i det Spanska tronföljdskriget.

1710 - GEORG OCH INGEBORG - Georg Bogislaus (f. 6 december 1685 i Narva D. 17 december 1763 i Malmö) gifte sig i rysk fångenskap med Ingeborg Christina ( född Horn) f. omkring 1689 d.20 april 1721 på Vapnö gods i Halland). Hon var dotter till riksrådet och greven Henning Rudolf Horn och Helena (född Sperling). (Svenskt biografiskt lexikon). Georg kom efter kriget att köpa Vapnö slott i Halmstad.

20 JANUARI 1710 - "Ett egendomligt rådssammanträde anno 1710" - Många av rådsmedlemmarna var inte i Sverige. De var endast sju kvar i Stockholm. De två mest betydelsefulla var Fabian Wrede och Arvid Horn. Den gamle skröplige greve Axel Julius de la Gardie, general Frölich, greve Frölich, Grevel Falkenberg. (Grimberg V s. 161-162) Vem var nummer sju???  

14 FEBRURI 1710 SKREV STROMBERG ETT BREV TILL FÖRSVARSKOMMISSIONEN OCH BAD OM PENGAR, MAT OCH FÄRSKT VATTEN. S. 246

28 FEBRUARI 1710 - SLAGET VID HELSINGBORG - SVENSKARNA BESEGRAR DANSKARNA (Liljegren, Bengt s. 406). I Historisk tidskrift s. 244) kan man läsa mer utförligt om slaget vid Helsingborg. I artikeln hänvisas till Mankells avhandling "Slaget vid Helsingborg.  Generalmajor Rodsten som under Rantzau kommenderar den danska styrkan.

MARS 1710 - ÖSEL FÖLL KOMMENDÖR JOHAN APPELBOM. S. 281

MARS 1710 - RYSSARNA ÅTERUPPTAR BELÄGRINGEN AV FINLANDS GRÄNSVÄRN VIBORG. (Grimberg V s. 6) 

APRIL 1710 - UTSKOTTSMÖTE - I april 1710 samlades på rådets kallelse ett utskott av ständerna i Stockholm. Den stora frågan var hur de skulle kunna fortsätta finansiera kriget. De kom fram till att en skatt "perukskatt" vore ett sätt att lösa problemet. (Grimberg V s. 165)

MAJ 1710 - JOHAN STIERNSCHANTZ SAVOLAX OCH NYSLOTTS REGEMENTE KOMMANDÖR PÅ KEXHOLM (Sundberg, Ulf s.334)

JUNI 1710 VIBORG FALLER S. 297 REGEMENTEN FINNS PÅ SIDAN 303

1 JULI 1710 - RYSSARNA INTAR RIGA. Den livländska adeln och borgarna i Riga kapitulerar den 4 juli. NOT!!!  

11 JULI 1710 - ÖVERSTELÖJTNANT VID NYLANDS REGEMENTE JAKOB JOHAN STAEL VON HOLSTEIN TILLFÅNGATAS VID RIGA OCH DÖR KORT EFTER.  (Lewenhaupt s. 651). Enligt Pernau burgerbuch var det Conrads son överstelöjtnant Jacob Johan och han dog vid den svenska garnisonen i Riga vid Jacobs-vallen. (Pernau burgerbuch s. 7-8). Detta tas även upp av Leonard Kagg i hans dagbok. Överstelöjtnant "av de fångna var overstelöjtnant Stahl av Nylands infanteri som strax därpå dog". (Leonard Kaggs dagbok s. 167) Efter att i åtta månader uthärdat ett äftigt bombadaremang föll Riga. Grimberg s. 5) DETTA ÄR DEN SISTA STAHLAREN SOM DÖR I STORA NORDISKA KRIGET - RESTEN ÖVERLEVER OCH EN DEL KOMMER TILLBAKA TILL SVERIGE EFTER KRIGET - MATTIAS GUSTAV BLIR KVAR I RYSKT FÄNGELSE OCH DOG 1720. 

22/23 JULI 1710 - 14/14 AUGUSTI 1710 - BELÄGRING AV PERNAU. KOMMANDÖR VAR JAKOB HENRIK STROMFELT (Sundberg, Ulf s. 274.). 

30 SEPTEMBER 1710 - SVERIGE FÖRLORAR DET SISTA FÄSTET I BALTICUM -  Den 30 september kapitulerade Reval som sista svenska fäste i Baltikum. ("I skuggan av Narva och Poltava - Förlusten av Baltikum" Populär historia  Lars Ericson Wolke 2001)

"IT WAS THE ACQUISITION OF ESTONIA IN THE YEAR 1561, WHICH MARKED THE FIRSTA STEP TO SWEDENS´S EMERGENCE AS A EUROPEAN GREAT POWER, AND IT WAS WHEN THE BALTIC PROVINCES WERE LOST TO RUSSIAN IN 1710 (1721), DURING THE NORTHERN WAR, THAT SWEDEN WAS TRANSFORMED INTO A SECOND-CLASS POWER AGAIN." (LOIT (2004) P. 69. 

Loit, Alexander (2005) Das Baltikum in der auschenpolitik Scwedens ........

1711 - Georg Bogislaus blev utväxlad. Tyvärr lyckades han inte få sin fru utväxlad. När Georg kom hem till Sverige utnämndes han till major vid Skaraborgs regemente. (Svenskt biografiskt lexikon)  

1711 - Anna Sofias man Reinhold Johan von Fersen kallades till kungligt råd och förordnades att vara tv chef i krigskollegium i president greve Nils Gyllenstiernas frånvaro. (RIKSARKIVETS UPPSLAG OM HONOM.)

OCKUPATIONENEN AV SVENSKA POMMERN 1711-1715 - Även Sveriges tyska provinser drabbades under Stora Nordiska kriget. Den 7 SEPTEMBER 1711 BÖRJAR sachisk-ryska styrkor belägra Stralsund. Den svenska armén på plats under Magnus Stenbocks befäl lyckades rädda Stralsund. (Harrison, Dick s. 134). 

1712 - 1717 Adelsfanan - Otto Wilhelm - förbandschef (Mankell, Julius. Anteckningar rörande finska arméns och Finlands krigshistoria. Särskilt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809/ del 1 -" Finska indelta regementers chefer" s. 527) 

1712 - Anna Sofia (f. Staël von Holstein) - änka efter Arvid Grabbe (Grabben) levde som änka på makens herrgård Pakinais i Reso socken i Finland. (Fräslesläkter i Finland intill stora ofreden(. Jag har inte lyckats hitta någon information om vem hon är. Kanske kan hon vara syster till Johan (1636-1703)? Kolla in om du kan hitta några uppgifter om barn!!! 

1712 - 1713  - ÄNKORNAS FLYKT FRÅN FINLAND TILL SVERIGE  - Nu började de bli farligt att vara kvar i Finland och änkorna i släkten Staël von Holstein flydde till Sverige. Jakobina Lantingshausens son Jakob Albert 1712 började tjänstgöra som page vid svenska hovet. (Palmblad, Wilhelm Fredrik. Biografiskt lexikon s. 289) I Sverige fick de ekonomiskt stöd.   

1712 - kom Johans tredje fru Anna-Sofia (född Fock). Med sig hade hon sina och Johans yngsta barn; 12-åriga Anna-Dorothea och 13-årige Otto Reinhold. 

Samma år kom även Johans döttrar Barbara Gustaviana (1668-1739). Hon var änka efter Alexander Pereswetoff-Morath som dött 1709. Barbara Gustaviana hade med sig sin 2-åriga dotter Barbro Justina (1710-1768).

1712 kom även Jacobs änka Anna-Sofia som sedan x varit gift med Reinhold Johan von Fersen (1646-1716). Tillsammans med henne kom hennes och Jacobs dotter Jakobina Juliana Lantingshausen. Hon var änka efter Gotthard Henrik von Lantingshausen (1667-1704). Jakobina Juliana hade med sig sin son; 13-årige Jacob Albrecht. Anna Sofias dotter den 48-åriga Sofia Elisabeth Gyllenlood kom även hon med till Sverige.  

MARS 1712 Upphöjdes Anna Sofia von Fersens man Reinhold Johan von Fersen till grevligt stånd. (RIKSARIKVET) Nu mäste Anna Sofia ha blivit lycklig och glad. Tänk att bli grevinna.

25 APRIL 1712 - Garnisonen i Narva kapten Stahl. Sändes med konvoj från Narva till till Riga (Leonard Kaggs dagbok s. 191)

AUGUSTI 1712 - Den ryske generalmajorten Fjordor Apraksin och hans 15.000 soldater invaderar Finland.

9 DECEMBER 1712 SLAGET VID GADEBUSCH (Nuvarande Tyskland) - SLUTADE MED SVENSK SEGER. (Liljegren, Bengt .s 407) Löjtnant Munck vid Dalaregementet skriver i sin dagbok; "fast senor och leder voro av köld så stela, att jag ibland måste gå på knäna, tills att de blevo mjuka" (Grimberg. V s. 118-119). I slaget deltog även Carl Evert Fock (1692 i Ingermanland - 27 april 1752 i Åbo). Han var sekundlöjtnant vid Södermanlands regemente.  Carl Evert kom 11 maj 1716 att gifta sig med Johan och Anna Sofias dotter Anna Dorothea Staël von Holstein i Bjurbäck. (Elgenstierna, Gustaf II 766-767). 

Det gjordes många försök att få loss Georg Bogislaus fru ur ryskt fängelse. Man kan läsa i greve Carl Pipers dagbok. 

13 DECEMBER  1712 - Greve Carl Pipers dagbok. "Den 13 Decembr. blef mig tillställt kongl. senatens bref, att General-Major Horns dåtter, Capitein von der Stahls fru, måtte lösgifvas, effter den ryske Capiteinen Pultz uthgifne revers, med mehr. Item ett kongl. statscontoirets bref angående de medell, som till fångarnes underhålld till datum äre blefne i Sverige förnöjde, samt löffte med första om mehra hieip."  

19 DECEMBER 1712  - "Den 19 Deeembr. besvarade vi kongl. statseontoirets bref in junio angående fångarnes underkålldz medell såsom och till föllie af kongl. senatens skrifvelse till oss af d:n 21 augusti inlade memorial både till zariske senaten såväll som till premierministern Gr. Goloffkin angående General-Major Horns, Major Stahls frus befrielse uhr fångenskapet."

1713 - ÄNKORNAS FLYKT FORTSÄTTER - Nu kom Johan och Christina Möllers två äldsta döttrar. 38-åriga Christina Euphosia (gift Möller) och Barbara Gustaviana. 

Det året kom även Catharina Elisabeth Staël von Holstein (1710-1774). Hon var gift med kapten Jakob Johan Bogg (von Bogensköld). Jag har hittills inte lyckats lista ut vem Catharina Elisabeth är.

1713 utnämndes Georg Bogislaus till överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente. (Rosander, Lars s. 349)

1713 - DANIEL STAEL VON HOLSTEIN - I centrala soldatregistret har jag hittat Daniel Stael von Holstein (f.1696). Han antogs till den svenska armén 1713 och tillhörde Upplands regemente - Olands kompani (rote Nyvalla). Daniel tog avsked 1719. Undrar vem han var?

20 JANUARI 1713 - OTTO VILHELM OCH CHRISTINA CATHARINA - Otto Vilhelm (sedan 16 april 1712 överste för svenska adelsfaneregementet) gifte sig på Stockholms slott med hovfröken grevinnan Christina Catharina (Lewenhaupt) (f. 1674- d. 29 juli 1714). Hon var dotter till överste greve Gustaf Mauritz Lewenhaupt och Magdalena (Stenbock). 

Från våren 1713 — det k brevet ankom till Sthlm först 6 (17) mars — var Arvid Horn de facto avlägsnad från allt inflytande på utrikespolitik och försvar. Kungens åtgärd, som Horn tolkade som en följd av intriger och förtal, utlöste en personlig chock, som Horn först så småningom övervann. Uppriven och förgrämd drog han sig undan allt arbete. Sommaren 1713 tillbringade han till största delen på sitt gods Ådö. På våren 1714 antydde han för prinsessan Ulrika Eleonora sin önskan att bli kvitt sin post som kanslipresident och i stället bli placerad på presidentstolen i Svea hovrätt. Karl XII:s bedömning av Horn röjer otvivelaktigt en skarp iakttagare, men kritiken kan skäligen inte riktas mot H:s verksamhet i dess helhet, fast väl i fråga om hans uppträdande efter den uppseendeväckande desavoueringen 1713. Huru som helst återvann Horn aldrig kungens förtroende. Det var andra män — främst baron G H v Goertz — som blev anlitade som rådgivare och redskap, sedan Karl XII återvänt till sitt rike. Både samtid och eftervärld har spekulerat över Horns förehavanden under de till synes helt overksamma år, som följde fram till Karl XII:s död 1718. Hans officiella handläggning av de sparsamt förekommande mål som rådet och kanslikollegium fick ta befattning med ger intrycket av att han var skrämd till en total undergivenhet. (Arvid Horn Svenskt biografiskt lexikon) https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/13807

11 APRIL FREDEN I UTRECHT - SLUT PÅ DET SPANSKA FRIHETSKRIGET

I MAJ 1713 - RYSSARNA ANFALLER FINLAND PÅ NYTT - Inledde ryskar trupper ett nytt anfall mot Finland. Under sommaren ockuperade de ryska trupperna hela södra Finland och de svenska trupperna fick dra sig tillbaka. (Larsson. Svensk historia s. 163 ff)

7 MAJ 1713 BELÄGRINGEN AV TÖNNING (i Holstein_Gottorp) - Staden kom att vara belägrad mellan 1713 och 1714. Den svenska fältmarskalken Magnus Stenbock och hans 16.000 soldater tvingades kapitulera den 6 maj 1713. Regementen som deltog var Dalaregementet, Hälsinge regement, Närke- Värmlands regement. Södermanlands regement, Västgöta kavalleriregemente, Västgötadals regemente, Västmanlands regement och Älvsborgs regemente. (Wikipedia). Finns mer information i Grimberg! 

HÖSTEN 1713 Reinhold Johan von Fersen - direktör över försvarsverket i Finland. (Riksarkivet) Reinhold von Fersen som får se ett förslaget på ett eventuellt fälttåget mot Norge. Han avstyrker företaget. (Karl XII:s krig i Norge 1716 s. 14).

19 FEBRUARI 1714 - SLAGET VID STORKYRO I FINLAND  - Slaget slutar med rysk seger. S.407. nu var Carl Gustaf Almfelt och hans soldater tvungna att utrymma finland  poltava - stormaktens undergång s. 156

1714 - OTTO REINHOLD (1697-1731) Volontär vid Östgöta infanteriregemente. Han är Johan och Anna Sofias (Fock) äldste son. (Elgenstierna s. 506)

10 AUGUSTI 1714 - Likpredikan över Fru Grevinnan Christina Catharina Lewenhaupt gift med Otto Wilhelm Staël von Holstein. (Riddarholmskyrkan) 

I SEPTEMBER 1714 - KARL XII LÄMNAR BENDERN OCH KOMMER HEM TILL SVERIGE -  Han går under namnet Peter Frisk under resan till Sverige. Han bosatte sig i Lund och började han planera ett fälttåg.NOT!! Ture Bielke (1684-1763) anslöt sig vid hemkomsten tiill de som var negativt inställad till Karl XII.

13 DECEMBER 1714 - TYSKLAND - den sista svenska staden i Tyskland Wismar kapitulerade. (Harrison, Dick s. 151). Nu hade svenskarna mist all sina Tyska provinser.

HOLSTEINSKA REGEMENTEN I SVENSK TJÄNST 1714-1715 - Två holsteinska förband gick 1714 i svensk tjänst; Holsteinska dragongardet och Holsteinska livregementet till fots. (Källa; Skalman.nu)

Redan 1715 trädde G H von Goertz de facto i Karl XII:s tjänst och blev hans dominerande rådgivare. Under några hektiska år blev han den mäktigaste mannen i Sverige nedanför tronen, men också den mest hatade. (Sveriges biografiska Lexikon von Goertz)

1715 - Georg Bogislaus ledde sitt regemente under koncentreringen till Skåne. (Rosander s. 349)

1715 bodde inte mindre än 12.000 krigsflyktingar i Stockholm och 8.000 i kustområderna i de östra delarna av landet.

16 APRIL -1715 -  Preussen och Hannover sluter ett föredrag mot Sverige. (Liljegren, Bengt s. 407) 

15 SEPTEMBER 1715 - Reinhold Johan von Fersen - President  i Svea hovrätt. 

4 OKTOBER 1715 - HANNOVER FÖRKLARAR SVERIGE KRIG.

13 DECEMBER 1715 - KARL ANLÄNDER TILL TRELLEBORG (Liljegren, Bengt s. 407).

1716 - Mattias Gustavs äldste son JOHAN (1698-1751) ANSLÖT SIG TILL ARMÉN SOM VOLONTÄR VID LIVGARDET. Han kom efter kriget att bosätt sig i Sverige.

8 APRIL 1716 - SVERIGE FÖR FÖRLORAT WISMAR - SIN SISTA BESITTNING I TYSKLAND. (Liljegren, B s. 407)

11 MAJ 1716 - Johan och x yngsta dotter Anna Dorothea (1700-1755) gifte sig i Marbäcks socken med sin syssling överstelöjtnant Carl Evert Fock (1692-1752). (Elgenstierna s.506) 

16 SEPTEMBER 1716 ANLÄNDER KARL XII TILL LUND. Han valde ett hus vid korsningen Stora Södergatan och Svanegatan som sin bas. (Liljegren s. 342)

ARVID HORN -  Huru som helst återvann Horn aldrig kungens förtroende. Det var andra män — främst baron G H v Goertz — som blev anlitade som rådgivare och redskap, sedan Karl XII återvänt till sitt rike. 

10 DECEMBER  1716 - REINHOLD JOHAN VON FERSEN DOG I STOCKHOLM. Han och Anna Sofia efterlämnade en son Hans von Fersen (född 2 mars 1683 i Reval. Dog i Stockholm 1736). Hans von Fersens barnbarn som ochså heter Hans von Fersen är den von Fersen som Marie Antoinette var så förtjust i. Men det är en annan historia. 

VINTERN 1716 - DET FÖRSTA NORSKA FÄLTTÅGET - 22 februari - 28 juni 1716. Slutar med norsk seger.

18 DECEMBER 1716  - MATTIAS GUSTAF (1701-1757) RUSTMÄSTARE VID ÖSTGÖTA TREMÄNNINGSINFANTERI REGEMENTE.

1717 - Georg Bogislaus fick överstes grad. (Rosander, Lars s. 349)

1717 Jacob Albrecht von Lantingshausen (generaladjutant Gotthard Heinrich von Lantingshausen och Jakobina (Staël von Holstein) anslöt sig till armén som Volontär vid Livgardet. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

1717 - Otto Vilhelm utsågs till generalmajor och överste för halländska infanteriregementet. (Svenskt biografiskt lexikon s. 509)

Februari 1718 avancerade Jacob Albrecht von Lantingshausen till förare vid Livgardet ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet).

7 april 1718 - Jacob Albrecht von Lantingshausen fänrik vid Hallands infanteriregemente. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

16 JUNI 1718 JAKOB JOHAN FÄNRIK VID SKARABORGS REGEMENTE.¹ Mattias Gustavs näst äldste son 19-årige Jakob Johan (1699-1755).²

1718 - ANDRA FÄLTTÅGET MOT NORGE - 30 OKTOBER - 30 DECEMBER - I detta deltog flera av mina släktingar. En av dem var översten i Skarborgs regemente Georg Bogislaus. (Svenskt biografiskt lexikon s. 510) 

Generalmajor Carl Gustaf Armfelts armé - 18 augusti 1718 avgick soldaterna i Armfelts arme från samlingsplatsen vid Duved skans i Jämtland. (Den svenska historien del 8 s. 100). 

Generalmajor Armfelts armé bestod av: FOTFOLK; Åbo läns infanteriregemente, Björneborg infanteri, Tavastahus läns infanteri, Nylands infanteriregemente, Österbottens  infanteriregemente(kom ej över gränsen), Wiborg läns infanteriregemente, Savolax infanteriregemente, Karelska bataljonen, Helsinge regemente (fänrik Otto Reinhold Staël von Holstein (1699-1731), Jämtlands, Skogs bataljon och Långströms kompani.

DRAGONER; Karelens dragoner (finska).

RYTTERI; Åbo läns regemente till häst, Nylands regemente till häst, Wiborgs och Jämtlands kompani. 

Källa; Mankell, Julius. Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet av femtonhundratalet jemte översikt af svenska krigshistoriens viktigast händelser under samma tid. s. 407

Efter en vecka hade Armfelt och hans män passerat över norska gränsen. Efter 45 km marsch genom obanad fjältarräng nåde de den 1 september den första norska försvarsanläggningen Stene skans vid Trondheimsfjorden. De intog skansken och lämnade kvar några trupper där. (Carlsson. Den svenska historien del  8 s. 100-101). Därefter fortsatte de genom det trånga passet vid Langsten och nådde i mitten av september Stördal. Generalmajor Arfelt började nu tveka och beslöt att avbryta marschen mot Trondheim. Anledningen av brist på mat. Han drog sig tillbaka norrut mot Lavanger och Verdalen. 

FÄNRIK OTTO REINHOLD INFÖR GENERALKRIGSRÄTTEN

10 OKTOBER 1718

Fredag 10 Oktober 1718 - Fänrik Otto Reinhold i Hälsninge regemente ställs tillsammans med 56 män den 10 oktober 1718 inför generalkrigsrätt i Svengården i Levanger anklagade för myteri. Förutom Otto Reinhold finns fänrik Fock bland de anklagade. Den 11 oktober ställs de inför krigsrätt. 13 oktober ska de indriva proviant. Tisdagen den 21 oktober 1718 exekution Staël. (Norrby, Johan s. 12-16). Enligt Elgenstierna dör Otto Reinhold i en duell efter kriget. (Elgenstierna VII s. X) 

11 OKTOBER 1718 "Förhöret med Soldat Räf fortsätter i närvaro av adjutanten vid Nylands regemente. Vid krigsrätten presiderar Överstelöjtnanten, Kaptenerna Lagerblad och Boursell, Löjtnanterna Oxell och Swartzhof samt Fänrikarna Depken och Staël". (Norrby, Johan)

21 OKTOBER 1718 "Till exekution är beordrade Kaptenerna Phallen, Steinke; Schantz och Dellwich, Löjtnanterna Leman, Carlsten, Forstadius och Hestskou, Fänrikarna Knorring, Staël, Depken, Sturm samt 16 Underofficerare, 6 Trumslagare och 300 Gemena." (Norrby, Johan)

28 OKTOBER 1718 påbörjade Armfelt och hans soldater marschen mot Trondheim. det tog en vecka innan de stod utanför stadsporten. Trupperna förlades i trakten söder om Trondheim. (Den svenska historien 8 s. 100-101). 

KARL XII HUVUDARME - Den 29 oktober 1718 påbörjade Karl XII och hans soldater sin marsch mot Norge. Den svenska huvudarmén var uppdelad på tre grupper; general Carl Gustaf Dückers fanns i Strömstad, Henrik Otto von Albedyls fanns i Holmedal och Karl XII:s fanns i Västra Ed.¹ Den 30 oktober 1718 gick Karl XII och hans armé över norska gränsen. Det ingick fyra Staëlar; Georg Bogislaus, löjtnant Johan, fänrik Jacob Johan och Otto Wilhelm.

Det ingick fyra Staëlare samt en ingift i huvudarmén: Mattias Gustafs yngre bror GEORG BOGISLAUS (1685-1763) – sedan 1717 CHEF FÖR SKARABORGS REGEMENTE.² Mattias Gustafs två äldsta söner LÖJTNANT JOHAN III (1698-1751) vid NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE.³ och FÄNRIK JACOB JOHAN (1699-1755) vid SKARABORGS REGEMENTE, GENERALMAJOR OTTO WILHELM (1668-1730) vid HALLANDS REGEMENTE.

JAKOB ALBREKT LANTIGHAUSEN - Jakobina Staëls son vid HALLANDS REGEMENTE.⁴

NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE och löjtnant JOHAN hörde till en början till den kolonnen som under general Henrik Otto von Albedyls befäl bröt in i Norge från Holmdahl och trängde fram till Blakier.⁵ General Henrik Otto von Albedyl hade 19 juli 1718 fått befälet över den så kallade Värmlandsgruppen.⁶

30 NOVEMBER 1718 - KARL XII DÖR VID BELÄGRINGEN AV FREDRIKSTENS FÄSTNING.  

KRIGSRÅDET, DEN 1 DECEMBER 1718 I TISTEDALEN I NORGE - Hölls vid huvudkvarteret i Tistedalen – ett förnyat officiellt krigsråd. "Vid det här rådet skulle den svenska arméns närmaste framtid avgöras. Förutom Gabriel von Seth och Fredrik von Essen närvarade hertig Karl Fredrik av Holstein, grevarna och fältmarskalkarna Carl Gustaf Mörner och hans namne Rehnskiöld , generalerna Carl Gustaf Dücker och Carl Gustaf Örnstedt, generallöjtnanterna Carl Adam Stackelberg, Henrik Otto Albedyhl och Casimir Crispin, generalmajorerna Johan Reinhold Trautvetter, Gabriel Ribbing, Wilhelm Bennett, Georg Wilhelm Fleetwood, Otto Wilhelm Staël von Holstein och Sven Lagerberg samt överste Michael Törnflycht. En stund in i mötet anlände också generalmajor Carl Cronstedt. Den svenska militära eliten var nu samlad i ett och samma rum för första gången utan Karl XII som överste krigsherre.

Då prinsessan Ulrika 6 december 1718 — dagen efter det budskapet om konungens död anlänt till huvudstaden — under ett i hast anordnat sammanträde med de fåtaligt församlade rådsherrarna förmått dem att lyckönska henne "till dess regemente" och hälsa henne som drottning, hade Horn före sammankomsten bestämt rått henne att inte "strax stiga till tronen" utan endast inträda i rådet, till dess ständerna kunde komma tillsammans. Prinsessan följde inte Horns råd. Hon höll hårt på sin arvsrätt: "Det Gud och naturen mig tillagt, tyckes mig att jag gärna vill bibehålla." Men Horns hållning efterlämnade en bitter eftersmak hos prinsessan, så mycket mer som den improviserade tronbestigningen kort därpå kastades över ända genom det högre krigsbefälets vägran att avlägga trohetsed till henne, förrän hon av ständerna blivit vald till drottning. Prinsessan torde fått en klar föreställning om att Horn inte var fullt pålitlig och att han i alla händelser skulle motarbeta alla planer på ett fortsatt envälde.  https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/13807

17 MARS 1719 -  KRÖNS ULRIKA ELEONORA TILL SVERIGES DROTTNING - Efter att ha begravt Karl XII valde ständerna kungens syster Ulrika Eleonora som Sveriges drottning. Det krävde att enväldet skulle avskaffas. Ulrika Eleonora accepterade det och därmed startar tiden som i svensk historia kallar Frihetstiden. Larsson, Olle s. 173). Men ännu var kriget i full gång.

OTTO VILHELM - FRIHERRE STAËL VON HOLSTEIN, NR 155 2 JUNI 1719

24 JULI 1719 -  NYA ÄLVSBORGS FÄSTNING - GEORG BOGISLAUS OCH TORDENSKIÖLD - Den 27 mars 1719 ankrade en dansk-norsk flottstyrka bestående av fyra linjeskepp och en fregatt på Rivö fjord utanför Göteborg. Styrkan leds av den dansk-norske sjöofficeren Peder Tordenskiöld. 

Mellan tisdagen den 21 och fredagen den 24 juli 1719 anföll danskarna under befäl av den dansk-norske sjöofficeren Tordenskiöld Nya Älvsborgs fästning. I fästningen var  förlagda en garnisonen på 300 man under befäl av överstelöjtnant Johan Abraham Lillie. Georg Bogislaus var chef för Skaraborgs regemente som låg förlagda i Göteborg. Han och Lillie försvarade skickligt fästningen tillsammans med sina soldater. Lillie förärades ett eget ordspråk "De danske plocka inga svenska Lillier".

9 NOVEMBER 1719 - FREDEN I STOCKHOLM - Freden slöts mellan Sverige och Hannover och dess regent Georg I, som var kung i England. Kriget hade pågått sedan 1715 då Hannover förklarade Sverige krig. Fredsvilkor; Sverige skulle avstå från hertigdömena Bremen och Verden mot en ersättning på 1 miljon riksdaler.

1720 - MATTIAS GUSTAF dog i rysk fångenskap. (Elgenstierna s. 506). Han blev alltså bara 54 år. Hans son Johan kom att bosätta sig i Sverige efter kriget. 

21 JANUARI 1720 - FREDEN I STOCKHOLM - Mellan Preussen och Sverige. lolla mer!!!!

29 FEBRUARI 1720  - ABDIKERAR ULRIKA ELEONORA 

24 MARS 1720 - KRÖNS ULRIKA ELEONORAS MAN FREDRIK TILL SVENSK KUNG- FREDRIK I

3 JULI 1720 - FREDEN MELLAN SVERIGE OCH DANMARK - FREDEN I FREDRIKSBORG

12 NOVEMBER 1720 Jacob Axel duellerade på gränsen av Hildesheim med Peder Tordenskiöld. Duellen slutar med Tordenskiölds att Jacob Axel stack ihjäl Tordenskiöld. 

6 JANUARI 1721 - SERGEANT PETER VILHELM STAËL VON HOLSTEIN (1689- 24 FEBRUARI 1774 I KNUTBY SOCKEN, STOCKHOLM) GIFTE SIG MED SOFIA MARGARETA SVINHUFVUD AF QVALSTAD. VEM HAN ÄR HAR JAG INTE LYCKATS HITTA NÅGON INFORMATION OM. Han fick enligt Elgenstierna fyra barn; Agneta Elisabeth, Hedvig, Fredrik och Peter. 

Jakobina Juliana, (född 4/2 1674 i Riga, död 1721 och begraven s. å. 19/3 i Tyresö kyrka Stockholms län). (Elgenstierna s. X). Hon ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. 

Källa; Beskrivning av Riddarholmskyrkan http:kulturbilder.wordpress.com

14 april 1721 - von Lantingshausen löjtnant vid Upplands stånddragonregemente. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

MAJ TILL JUNI 1721 HÄRJAR DEN RYSKA FLOTTAN NORRLANDSKUSTEN - HUDIKSVALL, HÄRNÖSAND, PITEÅ, SUNDSVALL, SÖDERHAMN OCH UMEÅ BRÄNNS NER AV RYSSARNA. DEN ENDA STAD SOM KLARAR SIG ÄR GÄVLE

1721 - 8 juni dog Sara Sophia Stahl. Hon var gift med kapten Stierncrantz. (Leonard Kaggs dagbok s. 279) Enligt Elgenstierna hette han Arvid (1662-1740). Elgenstierna s. 620) Om hon tillhörde släkte Staël von Holstein vet jag inte.

30 AUGUSTI 1721 - FREDEN I NYSTAD - undertecknades i Nystad vid finska bottenviken den 30 augusti 1721. Sverige förlorade de baltiska provinserna Livland, Estland och Ingermanland till Ryssland, en del av Karelen och Viborgs lön samt öarna Ösel och Dagö. (Liljegren s. 396). Nu var den svenska stormaktstiden slut och Frihetstiden började för de som överlevt kriget. Släkten kom nu att bosätta sig i tre länder; Sverige, Finland och i det ryska Estland.

JOHAN OCH JACOBS SÖNER EFTER KRIGET 

Efter kriget var det en del i släkten som blev kvar i Balticum och en del som valde att bosätta sig i Sverige.     

JOHANS SÖNER - Det var inte så många män i släkten som överlevt kriget; Tre av Johans sju söner överlevde kriget. (Georg Bogislaus dog 1763, Otto Fredrik 1771 och Otto Reinhold 1731.). Georg Bogislaus kom att bosätta sig i Halmstad där han köpte slottet Vapnö. Otto Fredrik bosatte sig på herrgården Araslöv i Färlövs socken i Kristianstad län. Herrgården ägdes av släkten Ridderschantz. Otto Reinhold fortsatte som soldat i svenska armén. (Elgenstierna VII s. 506)

JACOBS SÖNER -  Jacobs tre överlevde alla kriget (Otto Wilhelm, Jakob Axel och Fabian Ernst dog alla 1730.) Otto Wilhelm bosatte sig i Stockholm, Fabian Ernst blev bosatte sig på godset Hannijöggi och tjänstgjorde som generaladjutant och lantråd. Jakob Axel gick det sämre för. Han duellerade med Peder Tordenskiöld och dödade honom i Hildesheim den 12 november 1720. Jakob Axel dog i Stralsund. (Elgenstierna VII s. 505)

Johan/Hans gren som ägde herrgården Paixt och stannade därför i Balticum. (Elgenstierna VII s. 500)  

1722 - Då Jakobina och Gotthard Heinrich Lantingshausens son Albrekt Lantingshausens regemente drogs in tillbringade han två år hos sin morbror Jakob Staël von Holstein och studerade militärvetenskap. NOT!! Detta var i samband med att han varit i Reval 1721 för att skifta arvet efter sin mamma. Han åkte till Stralsund där hans morbror Jakob (tidigare generaladjutant hos kung Stanislaw av Polen) bodde. Genom honom utverkades en löjtnantfullmakt vid regementet Royal Asace. (Svenskt biografiskt lexikon riksarkivet)

22 JULI 1722 kommer Leonard Kagg hem till Sverige och fick äntligen träffa sin mamma och sina två syster. Tack vare honom och hans dagbok finns mycket information för eftervärlden om soldatlivet under stora nordiska kriget. Han skrev så gott som dagligen om sitt liv som soldat från 1698-1722.

1723 - dog Johan III på herrgården Paixt. Han hade varit kapten i svenska armén under Stora nordiska kriget. Johan var gift med Anna Catharina (von Schilling) (16XX-1696). Johan III och Anna Catharinas barn fortsatte Paixt-gren och blev efter kriget ryska medborgare. 

18 JUNI 1723 - Lantråd Fabian Ernst, generalmajor Otto Wilhelm, överste Jacob und denen übrigen geschwester. Hans Gyllenlood, fru Elsabeth, fru general von Lantinghausen, Jacobina. Dokumentet gäller herrgården Hannijöggi. (Russwurm s. 162.)   

20 JUNI 1723 - Överstelöjtnant Johans hus i Narva hade träffats under kriget och stängs nu. Georg Bogislaus säljer huset för 1.000 riksdaler till en man vid namnet Krompien. Dokumentet är undertecknat i Narva 20 juni 1723 av fältmarskalk Georg Bogislaus. (Russwurm, Carl s.276-277). Detta är min gren av släkten Staël von Holsteins sista bostad i Estland som sålts.   

1724 - Enligt Pernaus borgarbok dog Conrads son Friedrich den 30 september 1724.

1724 - JACOB JOHAN (september 1699 - 1755). Jacob Johan gifte sig 27 augusti 1724 med sin syssling Hedvig Margareta (30/3 1707 - 11/2 1777). Jacob Johan hade under stora nordiska kriget tillhört Skaraborgs regemente. Han började som fänrik 16 juli 1718. Jacob Johan tog avsked 8 april1725 och gick därefter i holsteinsk tjänst och tjänstgjorde som mannrichter i Estland. Han dog 1755 och begravdes 15 april 1755 i Reval. (Elgenstierna s. 511)

1725 - Överste Karl Jacob Staël kunde den 30 april 1725 köpa länsgodset Pantlitz med Arendshagen och Neuenkort i distriktet Damgardten i Pommern för 16.300 riksdaler av bröderna von Dechow. På Pantlitz levde sedan Jakob som en förmögen och aktad godsägare. Han gifte om sig med generallöjtnant baron Detlof Ernst von Krassows dotter. Jakob ingick den 5 mars 1727 en överenskommelse med sin bror Otto Wilhelm om att han skulle ärva godset om Jakob dog utan arvingar. När Jakob dog hade han en son Carl Jakob som då var 12 år. Den pommerska regeringen utsåg hans mormor till förmyndare. Det hela slutade med att mormor blev förmyndare och Carl Jacob togs till Sverige. Han var sjuklig och dog redan 14 juli 1731 i Öveds. Hans mormor fick ärva 40.000 riksdaler. Hon lyckades genom processer med Otto Wilhelm bli ägare till godset Pantlitz. ????

3 JULI 1725 - gifte sig Catharina Elisabeth (1710-1774) enligt Elgenstierna med sin 2.a man löjtnanten vid Kalmar regemente Johan Gottfrid Mercker. Hon var tidigare gift med kapten Jakob Bogg (Boggensköld) men han dog 1719. (Elgenstierna s. 516) Vem hon är har jag inte lyckats hitta någon information om. Enligt baron Thomas Staël von Holstein var hon dotter till Friedrich och gifte sig i Pernau 03.06.1725 med Johann Gottftried von Mercker, löjtnant. Hon kom enligt x som krigsflykting till Sverige 1713.  

19 MARS 1730 - Jacob och Anna Sofias (von Ungern-Sternberg) yngste son JAKOB AXEL (1680- 19 mars 1730) DOG I STRALSUND (Elgenstierna s. 507) GBR S. 363

1730 - OTTO WILHELM DOG I STOCKHOLM (1668-1730) . Jacob och Anna Sofias näst äldste son. (Elgenstierna s. 505) fÖDD 28/6 GBR S. 363  

1730 - Jakob och Anna Sofias son FABIAN ERNST (1672-1730) DOG. (Elgenstierna s. 505). 

KÄLLFÖRTECKNING  

Arfwidsson, Fredrik Försvaret av Östersjöprovinserna 1708-1710. s. 130, 419

Bartlett, Roger "the Russian and the Baltich German nobility in the eighteenth century.

Bergenstråhle, C. G. A. (1917). Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria [Elektronisk resurs]. Stockholm s. 199 

Bexell, Sven Petter Hallands historia och beskrivning 

1 Carlsson, Sten, Cornell, Jan & Grenholm, Gunvor (1966). Den svenska historien. 8, Karl XII, stormaktens fall. Arvid Horn. , fredens general. Stockholm: Bonnier 8 s. 100

Carlplan, Tor. (1954) Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna, volym 1. Frenckellska tryckeri aktiebolags förlag. 

Elgenstierna, Gustaf (red.) (1998). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag, s. 506

Elgenstierna, Gustaf. (1932) Svenska adelns ättartavlor VII.

Fock, Henrik (2012) Släkten Fock - personer och händelser under 450 år. (Stockholm); BoD

Karl XII (1893). Konung Karl XII:s egenhändiga bref [Elektronisk resurs]. Stockholm: Norstedt

Tillgänglig på Internet: http://runeberg.org/karl12bref/

Lejonhufvud, E (1918). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots

Liljegren, Bengt (2018) Krigarkungen. En biografi över Karl XII. Reviderad utgåva, Lund. Historiska medier 

Nordensvan, Carl Otto. (1920) Svenska arméns regementen 1700-1718. Karolinska förbundets årsbok 1920 Finns att läsa på nätet i projekt Runeberg.

Nordensvan, Carl Otto. Svenska armén under senare delen av 1600-talet. Karolinska förbundet årsbok 1923.

Norrby, Jonas. (1980) Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10.  

Petre, Robert & Posse, Magnus Carl (red.) (1921). Karolinska krigares dagböcker. 1, Robert Petres och C. M. Posses dagböcker 1702-1709. Ny rev. uppl. Stockholm: Norstedt. s. 429 http://runeberg.org/karolikrig/10/0480.html

Sundberg, Ulf. (2018). Swedish defensive fortress warfare in the Great Northern War 1702-1710.  

Tessin, Georg: Wismars svenska regementen i norra krigen I: Mecklenburgs årsböcker, band 101 (1937), s. 101-156

Törnquist, Leif. Swedish Colours from Enlisted and Militia Units in the Baltic provinces 1700-1710 in the Russian Trophy Collection - problems o Identification and Possible Solutions (Finns på nätet).

Riksarkivet, svenska arméns rullor 

Svenskt biografiskt lexikon